Erik Axel Karlfeldt
20 juli 1864 - 8 april 1931
Johan Axel Gabriel Acke, 1918
TILL EN JORDFÖRVÄRVARE
Vad trevar du i nordanskog
kring bondens magra lott?
Finns det ej grevar övernog
som sälja fädrens slott?
Om du har skammen att ha nått
mest guld i denna nord,
lägg ej därtill ett värre brott:
att röva ärlig jord.
Är det ej nog du river berg
och skeppar ut vårt järn
och lämnar kvar blott rost och ärg
till landets verk och värn?
För dig går forsen utan hejd
och trälar löddrigt vit,
din ära stinker kring vår nejd
i skyar av sulfit.
I denna tid, då allting slås
i kras med järn och gull,
finns endast ett som ej förgås,
och det är jordens mull.
Här ha vi värjt sen hedenhös,
från far till son och måg,
vår vissa rå, vårt säkra rös
kring havre, korn och råg.
Här vart för trogen id förlänt
vad i ditt överflöd
du ännu aldrig själv har tjänt:
ett heligt dagligt bröd.
Den gamla byn, den svenska byn
står tyst med tomma hus.
Ej reses majstång mer mot skyn,
ej tänder kvällen ljus.
Gå dit och hör, om du har mod,
hur träden gny en höst.
Där susar sång om ätteblod,
där talar Abels röst.
Ty det som bort från jorden kom,
det irrar som en fläkt,
och jorden blott kan föda om
en bättre mänskosläkt.
Och grattis till dig på namnsdagen!
SvaraRaderaGratulerar på Margareta-dagen!
SvaraRaderaTack Åsa!
SvaraRaderaoch
Tack det samma Maggan!
Margaretha
Även jag gratulerar på namnsdagen! Kram
SvaraRaderaNamnsdagskram!
SvaraRaderaFö blev det poäng idag och skjuts på minnesbilder från besöket på Karlfeldtsgården i Sjugare för några år sedan! Tack för det!
Tackkramar till Magdalena och Olgakatt!
SvaraRaderaMargaretha
i solen på
västertrappen
Grattis igen!
SvaraRaderaDen dikten har jag aldrig läst tidigare. Intressant. Borde få den analyserad, eftersom jag inte förstår den riktigt. Vad jag förstår har väl alla som äger jord roffat åt sig denna någon gång i urminnes tider...
Ingrid,
SvaraRaderaTack — igen!
Jag tror att det finns fler bottnar och mer än en orsak till att Karlfeldt skrev den här dikten.
Först och främst tiden, den var storsvensk och en bonderomantik rådde.
Jag kan tänka mig att det som upprörde Karlfeldt, var att jordpolitiken var en het fråga slutet av adertonhundratalet. Den var långt ifrån rättvis, torpare fick smygodla sin potatis en bit ifrån sin stuga, och mark tillföll dem med makt och pengar.
Jag har inte hunnit ta’ reda på fakta om det här, men det kan man säkert hitta på nätet.
Men jag undrar om han inte också var bekymrad över miljöförstöringen — cellulosaindustrin var väl knappast någon hälsokälla — och landsbygdens avfolkning.
Det är bara några av mina privata tankar, utan faktamässig grund.
Jag tycker att dina privata tankar verkar synnerligen förnuftiga! Det är säkert det som dikten handlar om.
SvaraRaderaDen är väldigt aktuell fortfarande, tycker jag i så fall...
Kram från Ingrid
Ingrid,
SvaraRaderaEgentligen har jag aldrig gillat att analysera litteratur, men i en del fall kan man ju, som här, peka på yttre faktorer. Jag ogillar när man lägger tankar och känslor i munnen på författare, tankar och känslor som de kanske aldrig haft.
Precis som med musik, kan man ju bli fångad av något, som kanske inte finns där - och det tycker jag är helt OK.
Margaretha