tjugoförsta november

 

Landscape (Street of a French Village with a Tripe Shop and a Pastry Shop)

David Petrovich Sterenberg

 

Vad tänker du äta till lunch i dag? Hör du inte till de entusiastiska husmödrarna som med glädje planerar, och lagar, god och hälsosam mat för varenda dag, så kan du rådfråga  

365 Luncheon Dishes

A Luncheon Dish for every day

in the year

Selected from

Marion Harlan,

Christine Terhune

 Herrick, Boston Cooking

School

1902

 

Kruxet med en bok av det här slaget är förstås att inte alla förslag faller alla i smaken. Den 21 november säger boken att vi ska äta ”Tripe Baked with Potatoes”. Jag är inte säker på att alla ätit tripe — komage — men om du inte är vegetarian, så tycker jag att du ska prova rätten. Förutsättningen är förstås att du kan få tag på ett halvt kilo komage.

The butcher shop

Pieter Aertzen

Har du inte tappat matlusten så tycker att du ska läsa vad Wikipedia har att säga om ”tripe”. 

Kanske har du sett de nästa vita blanka sladdriga magarna hänga i fönstret hos slaktare på kontinenten och i England, Kanada eller möjligtvis USA. Det låter, och ser, värre ut vad det är.

Och så här lagar du till magen.

21 Tripe Baked with Potato

  into an earthen dish 1 lb. of tripe cut into small pieces and four chopped onions, season with salt and pepper, cover with stock or water and bake in a slow oven 3 hours. Thicken with a little flour, cover over with mashed potatoes. Brown in the oven and serve.

Postcard in praise of the traditional classic Normandy dish Tripe a la Mode de Caen

tjugonde november

 

In November, 1917

James Edward Hervey Macdonald 

 

Skymning föll novembergrå , 

Tag tog blåsten då och då , 

Tog i huset med besked , 

Dängde tegelpannor ned . 

Bredt i gatans sten det skrälde . 

Dörr i gården stod och smälde . 

           Albert Ulrik Bååth 

nittonde november

 

 The Torments of Creative Work Leonid Osipovic Pasternak

On November 18 of alternate years Mr Earbrass begins writing 'his new novel'. Weeks ago he chose its title at random from a list of them he keeps in a little green note-book. It being tea-time of the 17th, he is alarmed not to have thought of a plot to which ”The Unstrung Harp might apply.” 

                   Edward Gorey, 

Laglig läsning

  You have to remember that it is impossible to commit a crime while reading a book.” 

                 John Waters

Mrs Alington c.1973 

Philippa Mary Thomas  

 

Säkraste vittnesmålet

Jag vet ingenting — hihi,

en dummer går alltid fri.

Väl tisslades här en del

men sen blev man tyst och stel

och mången blektes i hyn

när hundskallet strök över byn.

Det har sina sidor att fjanta

om sina stora bekanta.

Långbågade sågar såga

och en dag kan det komma en fråga.

Men den som har kronisk starr

som jag ser inte ett barr.

Och den som har var i sitt öra

som jag kan ingenting höra.

Ont har jag ock i min hals.

Så jag kan inte vittna alls.

(Och löjligt är det att blöda

för dem som redan är döda.)

                Nils Ferlin  

Den här veckan ägnar vi oss åt lag och ordning — allt enligt Skriv-Roberts önskemål.

 

En bok jag länge velat läsa är ”Rättegången mot Almqvist”  — mycket har sagts om hans sista år, men ingen vet säkert hur det var med de där skuldsedlarna. Och hade han försökt mörda Johan Jacob von Scheven?

Cecilia Sidenbladh har försökt bringa reda i alla anklagelser mot Love, vilket så småningom blev till den här boken.

I jakten på skönlitteratur med legal anknytning hamnar man lätt bland deckarna. Det intressanta är att rätt många deckarförfattare är advokater, domare eller har liknande utbildning.

Så är det med Alfred Alexander Gordon Clark, som skrev under pseudonymen Cyril Hare. I synnerhet i hans ”

”, består en del av boken åt en (numera förenklad) brittisk tradition, där ett helt följe av lagkunniga män for runt till olika städer för att hålla förhör med misstänkta brottslingar. En pampig historia med rober, peruker, kräklor och allehanda pryttlar, förutom män med olika befattningar.

Jag googlade på ”Assize”, för att få ett grepp om vad gubbarna i det här följet hade för sig, och kom sen snabbt in i handlingen med förgiftad choklad och anonyma brev.

Läser man Erle Stanley Gardners böcker om Perry Mason (det finns 80 att välja mellan) så får man snabbt sitt lystmäte av både deckare och rättegångar. Alla böckerna (jag tror det är alla) slutar nämligen i rätten. Som barn tyckte jag det var trist, för varken mitt svenska eller engelska ordförråd inbegrep ord som käranden, svarande, ballistic eller bailiff — nu tycker jag det är den mest intressanta delen av boken.

Ja, jag vet att jag skrivit om Earl Stanely Gardners böcker tidigare, och jag vill också påpeka att böckerna är överlägsna de filmade varianterna.

InternetArchive har många av böckerna om Perry Mason.

artonde november

 



Jag gillar Theklas syn på november. I den här boken, ”Året. Teckningar ur barndomslifvet”, av Thekla Knös, har hon samlat berättelser från sin barndom. Hennes tankar om november är i längsta laget, den som är nyfiken på de övriga sidorna kan följa den här länken, som tar er till Litteraturbanken.

Illustrationerna är, som så ofta förr, tyvärr gjorda av en anonym illustratör.

I förordet skriver Thekla ”Men jag ber Er, läsen litet i sender, annars tröttnen I snart.”

Ett gott råd.

Välkommen, välkommen November! — Dokomsluten, regnbegjuten ter du dig för vår blick. Liksom en barmhertighetssyster går fram genom skymning och mörker och gör godt i det fördolda, stillar oro,  skaffar hvila, löser tryckande hand och iskänker stärkande dryck åt den uttröttade, så kommer du och hugsvalar vår invärtes menniska. Allvarlig och sorgsen är din uppsyn, dyster och ful din förklädnad, men en god och rik välgörarinna är du. Innerligt efterlängtad, mottages du icke med jubel, men med stilla och djup tacksamhet.  Till stadsbor säges ej detta: de förstå det ej, ty i staden är alltid »travelt», — det är ju då bättre att i vackert väder gå på torra gator, än i slask på slaskiga, det är hela skillnaden der; bullret, affärsverksamheten och sällskapandet äro desamma antingen solskenet blänker mot fönsterrutan eller regnet piskar den. Men landtboarne kännas vid min beskrifning, i synnerhet husmödrarna. 

sjuttonde november



 Weather Clearing at Sekiya Village, November 1861

Hiroshige II

Fridfull, november, du sakta dig lägrar,

hvilande syn för sinnet hägrar

lik din aftons glimmande rand

hän öfver dunkla och fjärna land.

Allt nu tyckes mig vänligt ljusna,

bron och strömmen och gatan frusna

hemligt förtroligt skimmer får,

här i den främmande stad jag går.  

    ur Hafvets stjärna 

    av Vilhelm Ekelund 

 

sextonde november

 

 Sir William George Armstrong (1810–1900), 1st Baron Armstrong of Cragside, in the Inglenook at Cragside 

Henry Hetherington Emmerson (1831–1895)

 “How well I know what I mean to do

When the long dark Autumn evenings come,

And where, my soul, is thy pleasant hue?

With the music of all thy voices, dumb

In life’s November too!

I shall be found by the fire, suppose,

O’er a great wise book as beseemeth age,

While the shutters flap as the cross-wind blows,

And I turn the page, and I turn the page,

Not verse now, only prose!”        

          Robert Browning

veckans meningsutbyte

  Skriv-Robert uppmanar oss att dela med oss av en mening, som drabbat oss under veckan.

”WAAC: The Woman's Story of the War” boken jag nyligen tipsade om, gav mig mycket att tänka på. 

Författaren berättar om hur hon som nittonåring for till Frankrike för att arbeta på olika fältsjukhus. Hon blir kvar där under hela kriget, och naturligtvis sätter kriget djupa spår i den unga kvinnan — en prästdotter som aldrig tidigare behövt befatta sig med livets mörkare sidor.

 Nu retar hon sig på hur lättvindigt vänner hemma i England ser på kriget — som ett äventyr med stora möjligheter att träffa män. Och hur man tycker man gjort sitt när man ordnar basarer och stickjuntor— och går i kyrkan och förutsätter att man har gud på sin sida.

As though a God supposed to be good and all-powerful would not at once have stopped the hideous carnage.  

Bara en av många meningar, i den här boken, som är värd att begrunda.

femtonde november

 

 In the Rain, 1882  

Vincent van Gogh

Michaelmas term lately over, and the Lord Chancellor sitting in Lincoln’s Inn Hall. Implacable November weather. As much mud in the streets as if the waters had but newly retired from the face of the earth, and it would not be wonderful to meet a Megalosaurus, forty feet long or so, waddling like an elephantine lizard up Holborn Hill. Smoke lowering down from chimney-pots, making a soft black drizzle, with flakes of soot in it as big as full-grown snowflakes—gone into mourning, one might imagine, for the death of the sun. Dogs, undistinguishable in mire. Horses, scarcely better; splashed to their very blinkers. Foot passengers, jostling one another’s umbrellas in a general infection of ill temper, and losing their foot-hold at street-corners, where tens of thousands of other foot passengers have been slipping and sliding since the day broke (if this day ever broke), adding new deposits to the crust upon crust of mud, sticking at those points tenaciously to the pavement, and accumulating at compound interest.

       från ”Bleak House”

Har du gott om tid — och mycket tålamod, kan jag rekommendera Charles Dickens böcker.

Nästa alla är långa, har biintriger, nattsvarta bovar och änglalika unga flickor i det rikhaltiga personregistret — så också ”Bleak House”

Du hittar den hos Gutenberg, vill du läsa den på svenska får du vända dig till bokhandeln, eller biblioteket. Hur översättningen ser ut vet jag inte. Det vill säga, den översättningen jag har från 1877, rekommenderar jag inte om du inte är en ordnörd.

fjortonde november

 

November Sun Emerging 

Charles Ephraim Burchfield 

Novembersol.

Lys röd, novembersol, på frusna trän och hagar, 

lys klar en frostkall dag på allting dött! 

Lys, minnets sol, på svunna ungdomsdagar, 

lys röd på allt förbrunnet och förblött! 

Det var en tid av lidande och plåga, 

en kamp för livet emot köld och svält, 

det var en vandring genom storm och låga, 

en bitter träldom på ett magert fält. 

Det var en evig längtans heta eld, 

en andlös hetsjakt över dy och stenar, 

det var en törst som ej blev tillfredsställd, 

det var en dryck ur torra, sjuka spenar. 

Och det var dock en ung och ärlig strid, 

en dåres drömkamp om ett heligt rike — och det var dock min ungdoms gyllne tid, välsignad, härlig, stolt och utan like.

                 Bertel Gripenberg