onsdag 31 augusti 2016

Nellie Letitia McClung — novellutmaningen

Nellie McClung

Det tog en stund innan jag lyckades hitta en kalender med numrerade veckor, så att jag visste när vecka 36 inträffade. Veckan då novellutmaningen tar sin början.
Nu vet jag, och tänkte att det är lika bra att jag lägger mig i startgroparna (fast en grop räcker väl?), så jag har börjat välja ut lämpliga noveller. I början, när många noveller passar in under många temata, ligger svårigheten i att välja vilket tema jag ska välja — för jag vet ju att på slutet kommer jag att irritera mig över att jag redan använt en rubrik, som jag skulle behöva. 
Nu har jag börjat läsa noveller och lyrik av den intressanta kanadensiska författaren, kvinnosakskvinnan och reformatorn Nellie Letitia McClung (1873 - 1951). Flera av hennes böcker hittar du hos Gutenberg.
Jag presenterar mitt val av novell i nästa vecka, men här kommer en av hennes verser från boken "Be Good to Yourself. A Book of Short Stories" (1930).

THE ROARIN' GAME
Curling is a splendid sport for women. Not only does it provide healthful exercise, opportunities for self-control, and good sportsmanship, but being primarily a man's sport, it makes for better understanding between men and women. A man can understand how his wife may be late in getting home from a curling game much easier than if she has been at a missionary meeting.

MAGIC
She parks her baby with a friend,
She piles her dishes in the sink,
Pulls on her sweater, grabs her broom,
And hurries over to the rink.
She would have had her dishes done,
But she was drawn to curl at one.

She wins her game—and so is drawn
To curl again at half-past three;
This is a bear-cat of a game
Against an ancient enemy.
When she comes out, the lamps gleam high,
Like stars against the dull, gray sky.

Now by all things that we have learned
Of husbands and their ways,
This woman's man will angry be,
And grievous trouble raise
When he comes home, at close of day,
And finds his dear wife—far away.

He goes and brings his offspring home,
He lights the kitchen fire,
He sets the supper on to cook;
No trace of slumbering ire;
But knowing what we do of life
We tremble for the erring wife!

At half-past six her step is heard,
Her voice is full of joy:
"O Bill!—I didn't do a thing
To Mrs. Pomeroy!
I took her out with my last stone,
And we were one up coming home."
And as he stirred the baby's food
He said, "I'm glad you lammed her good!"


tisdag 30 augusti 2016

Novelldax!

 Percolator and Reading Man 
Jun Yamaguchi

Nu drar Helena på "Ugglan & boken" igång en ny omgång av novellutmaningen  du som var med i första omgången, vet hur roligt det var, och missade du det, så ta chansen nu. 
Du kan läsa om hur det går till på Helenas blogg, där du också berättar att du tänker deltaga.

Årets lista ser ut som följer:
1. Läs en novell som är utgiven 2016
2. Läs en novell med något rött i titeln
3. Läs en novell på ett annat språk än svenska
4. Läs en novell av en författare du aldrig tidigare läst
5. Läs en novell med en frukt i titeln
6. Läs en novell där ett smycke spelar en stor roll
7. Läs en novell som handlar om en förälder och ett barn
8. Läs en novell av en författare som kommer från samma landskap som du bor i
9. Läs en novell som utspelar sig i historisk tid
10. Läs en novell som utspelar sig på hösten
11. Läs en novell där huvudpersonen är förälskad
12. Läs en novell med en titel som består av fyra ord
13. Läs en novell av en författare från Tyskland
14. Läs en novell som utspelar sig på en ö
15. Läs en sorglig novell
16. Läs en novell med en kroppsdel i titeln
17. Läs en novell där musik spelar en stor roll
18. Läs en novell av en författare som också är poet
19. Läs en novell som är skriven på 1800-talet
20. Läs en novell som handlar om ett mord
21. Läs en novell av en författare från Mexiko
22. Läs en novell med något grönt i titeln
23. Läs en novell där pengar spelar en stor roll
24. Läs en novell av en författare vars efternamn börjar på samma bokstav som ditt
25. Läs en kuslig novell
26. Läs en novell med ett eller flera personnamn i titeln
27. Läs en novell där någon går i skolan
28. Läs en novell med ett lyckligt slut
29. Läs en novell med ett yrke i titeln
30. Läs en novell av en författare från Indien
31. Läs en novell där någon råkar ut för en olyckshändelse
32. Läs en novell som utspelar sig i en huvudstad
33. Läs en novell där en hemlighet spelar en stor roll
34. Läs en novell som handlar om vänskap
35. Läs en novell med en siffra i titeln
36. Läs en novell som utspelar sig i Australien
37. Läs en novell med en titel som består av ett enda ord
38. Läs en novell som har något som kan flyga i titeln
39. Läs en novell med en huvudperson som har ett husdjur
40. Läs en novell som är den första i en novellsamling

Du läser så många du har lust med, men vill du vara med i utlottningen av en bok, måste du läsa minst 20 noveller.

måndag 29 augusti 2016

Oliver sade:




A person is always startled when he hears himself called old for the first time.

The world's great men have not commonly been great scholars, nor its great scholars great men.

Some people are so heavenly minded that they are no earthly good. 

Oliver Wendell Holmes

Grattis Oliver!

Oliver Wendell Holmes 
29 augusti 1809  - 7 oktober 1894

Ännu en klok författare — och en av mina många favoriter.  Och inte bara min favorit, han var mycket läst och uppskattad under sin livstid. 
Poesin, författandet och föredragshållandet var en bisyssla för denne läkare, som liksom sin ungerske kollega Ignaz Philipp Semmelweis framförde den kontroversiella tesen att läkare kunde föra streptokockinfektioner från en patient till en annan, och på så sätt förorsaka barnsängsfeber.
Många av hans böcker finns hos Gutenberg — läs!

söndag 28 augusti 2016

Att tänka på


Books are good enough in their own way, but they are mighty bloodless substitute for life,. It seems a pity to sit like the Lady of Shallot, peering into a mirror, with your back turned on all the bustle and glamour of reality. And if man reads very hard, as the old anecdote reminds us, he will have little time for thought.
                                                                R. L. S.

lördag 27 augusti 2016

Lördag med Gutenberg

från Archibald Henderson bok om Mark Twain

 Många ny (det vill säga gamla) böcker att titta närmare på i dag. Jag är full av beundran för alla som lägger ner så mycket arbete på att lägga ut gamla böcker på nätet  exakt hur det går till vet jag inte, men kan gissa att det går åt mycket tid att skanna och korrekturläsa. Jag anar att man arbetar hårt periodvis, för ofta läggs det ut böcker av en viss författare varje vecka kortare eller längre perioder. 
En tid har det nu ramlat in massor med franska böcker, i engelsk översättning och med förord av män i franska akademien. Min gissning är att det är en hel serie med franska klassiker som presenteras.
På sistone har det kommit böcker av Jon-Olof Åberg varje vecka. Så här skriver Wikipedia om honom:
Jon Olof Åberg, född 2 juli 1843 i Ås socken, Öland, död 20 maj 1898 i Stockholm . Författare till romantiserade skildringar ur svenska historien. Son till kontraktsprosten i Förlösa i Kalmar län Olaus Åberg och Anna Maria Bonell.
Efter en kortare skolgång försökte han sig på författarskapet med främst historiska romaner och noveller.
Sedan han på 1860-talet flyttat till Stockholm utgav han ett stort antal populärt hållna skildringar av mindre omfång. Genom ett enkelt språk och en förmåga att använda spänningselement vann hans författarskap viss framgång.
I dag har turen kommit till "Mjölnarflickan vid Lützen", jag har inte läst vad som hitintills lagts ut, men är rädd för att det är lite för mycket betoning på hjältekonungar och stordåd, för min smak. Så här börjar boken:
Tidigt en morgon i slutet af oktober månad år 1632 tittade mjölnaren Heinrich Mayer ut genom en af gluggarne på sin på en af kullarne vid Lützen belägna qvarn, gnuggade sig åtskilliga gånger i ögonen och mumlade derefter, sedan han gäspat ett par gånger, som om han ville att munnen skulle gå ur led:
och jag fruktar att den kommer att ta ett skutt på några veckor, och att vi snart får uppleva den där välkända dimmiga morgonen. Så jag går snabbt vidare.
 En lite udda bok, eller kanske snarare häfte, är "Experiments on the Spoilage of Tomato Ketchup", av A. W. Bitting, från 1909. Här går man systematiskt tillväga och ger oss såväl botaniska som etymologiska fakta om tomaten, för att inte tala om att vi får lära oss hur urvalet av tomaterna, och sedan tillverkningen går till. För att sedan gå vidare, och tala om mögel och olika bekämpningsmedel konserveringsmetoder. Mer intressant än det kanske låter!

Två olika biografier över Mark Twain. "Mark Twain", av Archibald Henderson är rikligt illustrerad. Den andra biografin är ett mastodontverk, men utan illustrationer.

Ett annat guldkorn är " Sigrid Liljeholm",  av Fredrika Runeberg, Finlands första kvinnliga journalist och tidningsredaktör. Den boken fick så nedgörande kritik att hon slutade skriva romaner — däremot skrev hon en självbiografi som du kan läsa hos Litteraturbanken. En kvinnosakskvinna som nog inte riktigt kom till sin rätt, i skuggan av sin make.

Margaret Sanger var en annan kvinna som kämpade för kvinnors rättigheter. Hon var sexualupplysare och grundade, det som i dag heter "Planned Parenthood Federation of America". Nu finns hennes bok från 1916 "What Every Girl Should Know", att läsa hos Gutenberg.

Så kommer jag slutligen till det jag betraktar som dagens fynd"Japanese Homes and their Surroundings by Edward S. Morse ", en av författaren rikligt illustrerad bok från 1889. En bok, som har fått mig att försumma hus och hem, medan jag läst om japanska hus och hem. 
Författaren går grundligt till väga, börjar med att tala om olika hustyper och konstruktioner, han fördjupar sig i detaljer, som hur en spikkorg såg ut.
Efter många gatuvyer, takdetaljer och japanska termer går han inomhus.

Ett antal gästrum är avbildade, jag skulle vilja bo i dem alla!

 Köken var nog inte alltid så lättarbetade, men det rådde säkert inte någon brist på arbetskraft. 


 Vi får se både tvättrum och toalett.

Naturligtvis finns ett kapitel som handlar om trädgårdar.



Polisroman kallas de

böckerna jag hade ställt i trappan, med alla andra böcker som skulle avyttras. 
 När jag katalogiserade skönlitteraturen upptäckte jag fem olästa böcker, om jag med en hastig blick artbestämde som deckare, och snabbt förvisade till trappan. Men så häromdagen när jag började fundera över vilka bortglömda böcker jag har, så plockade jag fram de fem böckerna och googlade på författaren. Helt okänd är han ju inte, men Wikipedia har bara kostat på honom två rader:
Uno Palmström, född 9 augusti 1947 i Vänersborg, död 27 april 2003 i Stockholm, var en svensk journalist, författare, översättare och förlagschef samt ledamot i Deckarakademin.
 Snålt tycker jag nu, när jag nu läst den första av de fem böckerna, "Mördare! Mördare!" (1980), i min ägo. Jag har inte en endaste invändning att komma med, tvärtom, det är en fröjd att läsa hans goda svenska, och likaledes intressanta intrig. 
Jag förlorade inte ens intresset när Olle Lyck, en av bokens huvudpersoner, i första kapitlet är rejält bakfull. 
 Olles gliringar till höger och vänster, beträffande det mesta i samhället, roar mig. Och att Olle bor på samma gata, där jag en gång bott, är förstås trevligt, men även om han haft en annan adress, skulle min uppfattning om boken ha varit positiv.
  
Läs mer om Uno:
Olov Svedelid, dödsruna i Dast Magazine
Olov Svedelid i Deckarakademien 
Leif-Rune Strandell i Dast

fredag 26 augusti 2016

Grattis Earl!

Earl Derr Biggers  
24 augusti 1884 - död 4 april 1933 

Att jag aldrig hört talas om Earl Derr Biggers betyder naturligtvis inte att han är varken okänd eller bortglömd. Jag inser snart att det nog är jag som är okunnig, för det finns en hel del både om och av honom på nätet — och dessutom finns hans böcker att köpa hos Bokus, för den som föredrar "riktiga" böcker, framför att läsa dem hos Gutenberg. 
Men eftersom jag har talat om bortglömda deckare de senaste dagarna, tycker jag att han passade in här och nu.
När jag läser att han skapade Charlie Chan, en kinesisk deckare, började det ringa en klocka — inte så att jag läst någon av hans böcker, men han har nämnts i radioprogram om den svenskättade skådespelaren Warner Oland, som hade rollen som Charlie Chan när böckerna filmades.  

Bortglömda deckare

Mina stamkunder — eller heter det stamläsare, möjligtvis stambesökare, eller är stamgäster det bästa ordet — har nog inte kunnat undgå att lägga märke till min förkärlek för det bortglömda. Men så börjar jag grunna över hur glömd man ska vara för att vara bortglömd. Räcker det, att jag minns en person för att den ska vara ihågkommen — eller hur många ska minnas någon, för att den inte ska vara bortglömd. Petitesser kanske, så jag lämnar definitionen därhän, och kallar alla författare som man inte talar om i dag, för bortglömda. Fast hur ska jag veta vilka man inte talar om...
Hur som helst så behövdes det bara att jspr (på "Det här har jag läst), sa att bortglömda deckarförfattare var hennes grej, för att jag skulle gå igenom husets deckarförfattare för att försöka avgöra vilka av dem som är bortglömda. Inte helt enkelt för en person som huvudsakligen umgås med de bortglömda.
För att inte vara särskilt intresserad av deckare, så tycker jag nog att 282 deckare, av mina hitintills 4551 katalogiserade böcker, är en imponerande samling, de flesta, insåg jag snabbt, tämligen bortglömda. 
Eftersom mina skandinaviska deckare är i minoritet, så började min genomgång där, med Ingegerd Stadener, som skrev under pseudonymen Helena Poloni. Min enda bok av henne, köpt för 5:- när bibban rensade i magasinet, är "Mord i barm", en bok som jag gav upp efter några kapitel. Någon som har läst hennes böcker — och tycker om dem?
Enligt Wikipedia var norrmannen  Sven Elvestad både känd och flyhänt, jag har bara två av hans många böcker, debutromanen "Järnvägsvagnen" från 1910, och "Rosa Montanas diamanter", från 1925 — visst låter den senare som om den kunde vara underbart dålig — kanske på tiden att jag läser dem!
Om Gösta Petterson hittar jag en enda uppgift på nätet:
Gösta Pettersson föddes i Umeå 1905 och hör till den svenska deckarvärldens doldisar. Vid tiden för utgivningen av Vådaskottet(1938) bodde författaren vid Frejgatan mitt i centrala Stockholm. Pettersson var ingenjör och Vådaskottet var hans debutbok.
Delvis samma text finns i nyutgåvan av hans enda bok "Vådaskottet". Där framgår också att ingen tycks veta något mer om honom.
Uddevallaförfattaren Torsten Sandberg finns det en aning mer att läsa om, men inte särskilt mycket. "Gåtan på Granliden", från 1936 är den enda av hans böcker som jag läst, och jag minns att jag gillade den.
Det kan kan vara knepigt att veta till vilken kategori en del böcker hör. Äventyrsromaner, tror jag inte ens existerar i dag  i alla fall inte som genre. Kanske en del av Anders Ejes böcker snarare hör dit än till deckare. Axel Essén hette han i verkligheten, och skrev under flera pseudonymer, dessutom var han översättare och spökskrev biografier åt kändisar. Somliga av hans böcker uppskattar jag, andra har jag inte orkat igenom.
Förmodligen har jag fler böcker som borde räknas som deckare, fast jag missat det. 

torsdag 25 augusti 2016

Gräsulv

 Om någon jätte petade upp mig på ett papper med en pinne (fast då behövdes de nog en stadig kartongskiva och ett kvastskaft), skulle jag också säkerligen rulla ihop mig, och föröka göra mig så liten som möjligt. Och jag skulle, precis som den här gräsulven, ligga kvar så, tills jätten försvunnit  och sedan sätta en jäkla fart in under gräset (buskar, i mitt fall).
Visst är den vacker! Den randningen skulle man kunna använda till en matta — eller kanske sticka en lurvig randig tröja i det mönstret. Får mig att tänka på Olgakatts brända planka.

Den är inget keldjur, möter du en gräsulv, så kom ihåg att den — liksom många andra långhåriga larver — är giftig, och kan förorsaka klåda!

onsdag 24 augusti 2016

augusti 1936 - reklam

Ja, vem vill inte ha ett vacker ondulerat hår?

Jag bläddrar i en 80 år gammal årgång av Svenska Journalen. Det finns mycket slå upp, kolla vad som hände sedan, vilka de omskriva personerna var, och massor att småle och förundras över — inte minst annonserna.

Fungerar inte onduleringshuvan (à 3:- + porto), så kan du ju beställa en levande kam för 5:- (eller lyxmodellen för 7:-). Du får inte bara ett vågigt och tjockt hår, med dess hjälp, ditt hår återfår sin ursprungliga färg och du blir av med mjäll. Läs alla översvallande intyg och beställ en kam! Blir du inte helt tillfredsställd med resultatet, får du pengarna åter  och inte nog med det: "Ett belopp av 5000:- erbjudes den som kan bevisa att dessa eller 100-tals andra liknande intyg ej äro äkta" (låter nästan som om det funnes något att bevisa).

 Är det inte magneter, så är det jod, man ska bära på sig. Här är det en kapsel, som skyddar mot det mesta här i livet. Tre kronor plus porto kostar det att hålla sig frisk.  (3 SEK år 1936 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 92.94 SEK år 2016 mätt med konsumentprisindex.) Det v ar rätt mycket pengar då, om alla familjemedlemmar skulle ha varsin. 
Jodolok-depon hade en postbox i Stockholm, och inget telefonnummer, så det blev nog svårt för den som ville knata upp till kontoret för att läsa alla inkomna intyg, om kapselns förträfflighet, i original.

Jag har lidit av reumatism i 30 år...
rekvirerade jag så Jodolok, och efter
att ha burit den endast två veckor
försvunno smärtorna gradvis och 
nu har jag icke känt av några som
helst smärtor på över en vecka, vilket 
nästan förefaller som ett underverk...
A. E. G. Southampton, England

Och blir man inte kurerad av Jodolok-kapseln, kan man ju alltid prova Kruschen. Ett preparat som i motsats till Jodolok-kapseln går att hitta på nätet  och som faktiskt fortfarande finns att köpa. Förutom några firmor som saluför medlet, finns det folk som bloggat om burkar de hittat hemma. 
Sodium chloride is used as an electrolyte replenisher to help prevent heat cramps caused by too much sweating. This medicine is also used for the preparation of normal isotonic solution of sodium chloride.
This medicine is available without prescript
Det har delvis samma innehåll som Epsom-salt, och är laxerande.

Inte nog med att man blir av med reumatismen, om man intar Kruschen, det fungerar även som bantningsmedel!
Så går jag över till småannonserna, på Missionspensionatet Olander  på Drottninggatan 71 D, i Stockholm, är det propert och tyst — kanske är det värt de 3:- per natt, som ett enkelrum kostar. Fast man ska nog jämföra priserna hos andra missionspensionat, Lundgrens på Odengatan 106, har "Ljusa trevliga rum, goda bäddar", men inget pris är utsatt. Kan det tänkas vara billigare, det är ju inte fullt så centralt som Drottninggatan, för då för 80 år sedan fanns ju ingen tunnelbana.
I andra årgångar finns det platsannonser, där unga präktiga töser söker plats i kristliga familjer, och likaledes präktiga unga män sökes för diverse arbetsinsatser  men 1936 är det glest mellan den sortens annonser. 
Clary Dahlström, Leg. Fältskär låter en smula skrämmande  i all synnerhet som det inte framgår om hon avlägsnar kroppsdelar, förutom koppning.
Vad Ynglingaf:s är förkortning av, har jag grunnat på, en bra stund nu. 
Var jag ska få tag på Gumman tvättpulver, framgår inte heller av annonsen.

tisdag 23 augusti 2016

Grattis Gene!



Eugene Curran "Gene" Kelly
23 augusti 1912 – 2 februari 1996

Ett sätt att göra städningen roligare? Tror jag ska pröva det!
Ja, jag vet att jag gratulerat Gene tidigare, men det är många år sedan, och han är värd att hyllas varje år. Vill du se honom åka rullskridskor, så återvänd till det inlägget.

måndag 22 augusti 2016

Ekolokalisering

 den här bilden snodde jag här

Echolocation

The whales can't hear each other calling
in the noise-cluttered sea: they beach themselves.
I saw one once- heaved onto the sand with kelp
stuck to its blue-gray skin.
Heavy and immobile

it lay like a great sadness.
And it was hard to breathe with all the stink.
Its elliptical black eyes had stilled, were mostly dry,
and barnacles clustered on its back
like tiny brown volcanoes.

Imagining the other whales, their roving weight,
their blue-black webbing of the deep,
I stopped knowing how to measure my own grief.
And this one, large and dead on the sand
with its unimaginable five-hundred-pound heart. 
                                                                     Sally Bliumis-Öunn 
Sallys poem fick mig att bege mig ut på nätet och läsa mer om dessa fantastiska djur. Här hittar du några fakta om valar. Men jag kom också att tänka på en biografi jag läste för länge sedan, men tyvärr inte minns vad den heter. En blind man berättade om sin uppväxt och sin studietid  bland annat förklarade han hur han avgjorde distansen till en vägg, genom att lyssna till ljudet av sina fotsteg. En teknik som somliga blinda människor upptäcker helt spontant, läser jag nu. National Geographic har en artikel om Daniel Kish, som till och med kan cykla genom att använda sig av ekolokalisering. Om samme man kan du också läsa här.

About this poem
"'Echolocation' is the title poem of my third manuscript. When I read that human noise in the oceans makes it difficult for whales to hear and causes them to run aground, I felt deeply troubled. The whole world felt off-balance and in a particularly precarious state with these gigantic pendulums of the sea suddenly swinging wildly."
-Sally Bliumis-Dunn

About Sally Bliumis-Dunn
Sally Bliumis-Dunn is the author of "Second Skin" (Wind Publications, 2010). She teaches at Manhattanville College and the 92nd Street Y, and she lives in Armonk, N.Y. 

söndag 21 augusti 2016

Gullig och innehållsrik


Nog är det otroligt att tänka sig att snäckans hus rymmer så mycket!
Anatomisk bild av en snäcka; 1 - snäcka, 2 - lever, 3 - lunga, 4 - anus, 5 - respiratoriska porer, 6 - öga, 7 - tentakel, 8 - celebrala ganglier (hjärna), 9 - salivkanal, 10 - mun, 11 - kräva, 12 - salivkörtel, 13 - genitala porer, 14 - penis, 15 - vagina, 16 - slemkörtel, 17 - oviduct, 18 - pilsäck, 19 - fot, 20 - mage, 21 - njure, 22 - mantel, 23 - hjärta, 24 - sädesledare.

Upon the Snail

She goes but softly, but she goes sure;
She stumbles not as stronger creatures do:
Her journey's shorter, so she may endure
Better than they which do much further go.

She makes no noise, but still seizeth on
The flower or herb appointed for her food,
The which she quietly doth feed upon,
While others range, and gare, but find no good.

And though she doth but very softly go,
However 'tis not fast, nor slow, but sure;
An certainly they that do travel so,
The prize they do aim at at they do procure.
                                                               John Bunyan

Jag läser att en snigel förflyttar sig ungefär 0.000362005 miles i timmen (är för slö för att räkna ut hur många kilometer i timmen det blir  kanske någon annan vill tänka åt mig?)



Sommarläsning

 för det dröjer väl ändå några veckor till innan det blir höstläsning?  
På bloggen "Det här har jag läst" blir jag påmind om deckarförfattaren Julius Bark, en pseudonym som döljer två författare, Evert Lundström och Jan Moen. Det får mig att hämta en trappstege och klättra upp till översta hyllan där "Den dagen den sorgen" står, fortsättningen på "Vila vid denna källa", som jag läste om hos "Det här har jag läst". Jag vet att jag läst boken, men då gjorde den uppenbarligen inget större intryck på mig, eftersom jag inte mindes ett skvatt av den. 
Som deckare betraktat, är det väl inte så mycket att hänga i julgranen, vilket inte stör mig det minsta eftersom jag inte gillar spännande böcker — men jag låter mig förflyttas till ett 60-talsstockholm, och slås av hur mycket som förändrats. För vem använder grönvita papperssnören i dag, eller behöver kila in en träklots mellan fotplattorna på de hopspända skidorna? Och när såg du senast en Morris på vägarna, gick mellan de gula strecken, satt kvar i bilen medan den tankades, parkerade bilen för en krona och ringde från en telefonautomat för två tioöringar. Jag kommer på mig med att le igenkännande, stup i kvarten — och inte bara över ting och priser, utan över gatubilden, det här var min barndoms Stockholm. Birkastan, Söder, Odenplan alla promenader och bilresor i Stockholm framkallar inre bilder, av något som inte längre finns.
Författarna har petat in sig själva i bokens sångkör, Evert Lundström som körens kassör och Jan Moen som dess ackompanjatör, den senare beskrivs som en kortväxt man med begynnande mage, och kassören som tenor iklädd basker.
Under sitt eget namn skrev Evert Lundström historiska romaner, ofta förlagda i Göteborg, som var hans hemstad.

den dagen den sorgen
är en munter och spännande detektivroman, där handlingen tilldrar sig i Stockholm av idag. En flicka som arbetar som bokförsäljare hittas död iså gården till ett hus på Söder, där hon varit på kundbesök. Författaren Peter Ullman, som vi mötte i Julius Barks debutbok "Vila vid denna källa" (1965), var bekant med flickan. De sjöng en gång i samma sångkör och hade ett kortvarigt förhållande men gled isär. Ullman har inte haft mycket kontakt med henne eller kören på några år.
Nu uppsöker han emellertid en efter en av de gamla sångarvännerna, som hamnat på skilda håll i livet, för att forska i flickans förehavanden och möjligen få någon förklaring till brottet. Det får han också, trots att hans gamla mamma, en pigg tant, inte kan låta bli att vid olämpliga tillfällen lägga sig i hans spaningar. Han kommer underfund med att sång inte alltid föder ädla känslor, och vid körens stora vårkonsert kan ett dramatiskt avslöjande ske.
Baksidestexten på "Den dagen den sorgen".

lördag 20 augusti 2016

katter i konsten


Georges Croegaert (1848-1923), känd för målningar av sköna societetsdamer och sina humoristiska målningar av kardinaler, ofta tillsammans med katter.
Han var belgare, men tillbringade större delen av sitt liv i Paris.



Det förefaller nästan som han hade ett antal kattförebilder, som han kopierade i de olika målningarna.







fredag 19 augusti 2016

Grattis Ogden!

Ogden Nash
19 augusti 1902 - 19 maj 1971

Jo, jag vet att jag skrivit om honom tidigare — och jag vet med säkerhet att jag kommer att skriva om honom igen, för han är en av mina stora favoriter.
Tyvärr är hans halsbrytande rim, med ibland nyskapade ord, svår, för att inte säga omöjlig att översätta. är det något man inte förstår så är mitt tips att läsa det högt, då hör man hur han har knycklat ihop somliga ord för att få det att gå ihop.


Det mesta som han skrivit, finns nog på nätet, men skulle du vilja äga någon (eller alla) av hans böcker, så hittar du både böcker av och om honom hos Bokus.






"Portrait of the Artist as a Prematurely Old Man"

It is common knowledge to every schoolboy and even every
     Bachelor of Arts,
That all sin is divided into two parts.
One kind of sin is called a sin of commission, and that is very
     important,
And it is what you are doing when you are doing something
     you ortant,
And the other kind of sin is just the opposite and is called a
     sin of omission and is equally bad in the eyes of all right-
     thinking people, from Billy Sunday to Buddha,
And it consists of not having done something you shudda.
I might as well give you my opinion of these two kinds of sin
     as long as, in a way, against each other we are pitting them,
And that is, don't bother your head about sins of commission
     because however sinful, they must at least be fun or else
     you wouldn't be committing them.
It is the sin of omission, the second kind of sin,
That lays eggs under your skin.
The way you get really painfully bitten
Is by the insurance you haven't taken out and the checks you
     haven't added up the stubs of and the appointments you
     haven't kept and the bills you haven't paid and the letters
     you haven't written.
Also, about sins of omission there is one particularly painful
     lack of beauty,
Namely, it isn't as though it had been a riotous red letter day
     or night every time you neglected to do your duty;
You didn't get a wicked forbidden thrill
Every time you let a policy lapse or forgot to pay a bill;
You didn't slap the lads in the tavern on the back and loudly
     cry Whee,
Let's all fail to write just one more letter before we go home,
     and this round of unwritten letters is on me.
No, you never get any fun
Out of the things you haven't done,
But they are the things that I do not like to be amid,
Because the suitable things you didn't do give you a lot more
     trouble than the unsuitable things you did.
The moral is that it is probably better not to sin at all, but if
     some kind of sin you must be pursuing,
Well, remember to do it by doing rather than by not doing.