Lycka, att få leka med en stor kille

Språkliga nyanser

mänskliga relationer och folkvett

 Curiosity , 1892

Eugen von Blaas

För lite sedan kom vi att diskutera skillnaden mellan nyfiken och vetgirig. Jag tycker att skillnaden är enorm, inte alla höll med mig. 

ny`fiken adj. nyfiket nyfikna 
ORDLED: ny--fik-en
• angelägen om att få veta hur saker och ting förhåller sig {vetgirig}: ett nyfiket barn; ~ och frågvis; ~ på livet; de var mycket nyfikna på hennes nye pojkvän
BET.NYANSER: a) ibl. nedsätt. alltför intresserad av ngt som inte angår ngn utomstående: tusentals nyfikna blockerar tillfartsvägarna; grannen var ~ och skvalleraktig b) om handling o.d.: en ~ blick
KONSTR.: ~ (på ngn el. ngt)
HIST.: sedan ca 1635; till ny och fiken

förve´ten adj. förvetet förvetna 
ORDLED: för-vet-en
• (oförsynt) nyfiken mindre brukl.
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. forvitin, eg. 'ivrig att få veta ngt i förväg', till forvit 'nyfikenhet'

För mig har både nyfiken och förveten en dålig klang — jag ser det som att lägga näsan i blöt, att snoka. Vetgirig däremot sätter jag i samband med förkovran, att lära sig något nytt (dock icke om sina grannar).

ve`tgirig adj. ~t 
ORDLED: vet--gir-ig
• som vill veta påfallande mycket om allt möjligt, av såväl större som mindre vikt {nyfiken}: ett ~t barn; ~a studenter
BET.NYANS: om handling e.d.: hon tittade sig omkring med lugna men ~a ögon; ~ uppmärksamhet
HIST.: sedan 1672

Helt naturligt gled samtalet över på yttringarna av dessa tre ord — hur mycket ska man lägga sig i, vad kan man fråga om, och framförallt hur mycket behöver man veta om sin nästa.

Personligen vill jag ju veta att mina vänner har det bra, men jag anser inte att jag har någon rätt att fråga ut dem. Om jag efter bästa förmåga visar min omtanke, och mitt intresse för deras välbefinnande, så litar jag på att de talar om så mycket de vill tala om, om sitt liv. 

Är det enbart positivt att vara vetgirig? Havamal säger ju:

Bättre börda         bäres ej

           än mycket mannavett

(Ohlmarks översättning).

Så är det nog, se'n kan man ju diskutera hur ärbara bevekelsegrunderna är. Somliga samlar på kunska-per för att snobba med dem, andra för glädjen att lära sig något nytt.

Djuren är väl också mänskor

Mest trafik, bara lite brownies

Undet min tid i Kanada var jag Tawny Owl (en av ledarna) i en avdelning med brownies. Den kår jag tillhörde i Sverige, höll till i ett skyddsrum, något som vi väl inte var riktigt belåtna med — men när jag såg hur flickorna i Kanada hade det, insåg jag hur bra vi hade det, med en stor lokal som vi inte behövde dela med någon. De här flickorna i East S:t Paul höll till i en kyrka, där varje möte började med att de drog fram gamla möbler och ett par madras-ser, som de använde till att dela in lokalen i små rum med, så att varje grupp skulle få ett eget utrymme. Hemma hade varje patrull sitt eget lilla rum som de inredde med mer entusiasm än smak.
Ett av våra möten ägnades åt trafikregler, de som hade en cykel, och inte bodde för långt borta cyk-lade till mötet, dit även ett par trafikpoliser hade kommit. 

Trafikundervisningen skilde sig inte från vad jag varit med om i Sverige — utom på en punkt. När det kom till hur man markerar att man ändrar kör-riktning, blev jag tvungen att dölja mitt leende. När man svänger vänster, sträcker man ut sin vänstra arm precis som vi gör (borde göra). Men när man svänger höger, sträcker man upp vänstra arm — och motiveringen gillar jag: ”en bilist vevar ju inte ned höger vindruta och sträcker sig ut på den sidan av bilen för att visa att han ska svänga”. Varpå alla flickorna skrattade — sååå tokig var man ju inte. 
I England på 60-talet såg jag ofta handsignaler, men det här var Kanada flera år senare — och där har jag har aldrig sett någon markera körriktningen annat än med sin blinker. (Finns det inget annat ord på svenska? Pilen talar man ju inte längre om — även om jag minns den tiden).

Därför blev jag rätt överraskad när jag begav mig ut på nätet för att leta efter lämplig illustration — det finns massor med, både bilder och text, som hand-lar om handsignaler. Tydligen ingick det i körut-bildningen rätt länge, både i Staterna och Kanada. Roliga gamla tidningsklipp finns också, som visar ”nyheter” som ska bidraga till trafiksäkerheten.

I både U.S.A. och Kanada, kan det ju på sina håll vara ordentligt kallt på vintern. Personligen före-drar jag absolut att ha bilfönstret stängt, och an-vända mig av bilens blinker, när jag ska svänga.

                                                       

För den som undrar, kan jag berätta att tawny owl är vad som på svenska heter kattuggla, Strix aluco.

 

Oätliga brownies

såvida du inte är en kanibal.

Det var inte min avsikt att skriva en följetong om brownies, bara för att jag råkade läsa en intressant artikel om choklad — det bara blev så. Jag kan inte garantera att det här är det sista brownieinlägget, men just nu har jag inga planer på att ägna mig mer åt någon sorts brownies på ett tag. Dagens brownies är inte det minsta chokladiga, för nu tänker jag på de brownies som motsvarar våra miniorscouter — de som en gång i tiden kallades blåvingar i Sverige. 
Från börjande kallades de yngsta flickorna i scoutrörelsen för Rosebuds, ett namn som inte uppskattades av flickorna själva. Då valde man att med Juliana Horatia Ewings bok ”The Brownies and Other Tales” som förebild, kalla medlemmarna för brownies. En moraliskt oförvitlig och rätt söt historia, som går rätt snabbt att komma igenom för den som inte har något bättre för sig.

Upprörande!

Facebook har uppmanat en mamma att avlägsna bilderna hon lagt ut, av sin son Cole. Enda anledningen är att han har Downs syndrom! 
Läs artikeln och skriv på en petition som kräver att Facebook inte ska censurera bilder av handikappade människor!

Att hänga med

Fullt så okunnig är jag inte — men inte långt ifrån. 
Nu hade jag tänkt skriva om ett samtal om Gutenberg som jag nyligen hade, men jag inser att det får bli vid ett annat tillfälle — om det blir alls av.

Smart som bara katten

Gutenberg och brownies

Det finns gott om kokböcker hos Gutenberg, kokböcker som behandlar bara en eller ett par födoämnen, kokböcker med menyer för olika tillfällen, vegetariska kokböcker, kokböcker från olika länder och olika tider och kokböcker för barn.

Jag blev charmad av Caroline French Bentons ” The Fun of Cooking, A Story for Girls and Boys”, det är en berättelse med inflikade recept, och pedagogiska kommentarer och anvisningar. Boken är från 1914, och det är roligt att läsa hur den motsträviga broden, som flera gånger säger att ”pojkar lagar inte mat”, dras in i köksbestyren.

After lunch, Jack had to go and shovel out paths again, because those he had made had all disappeared. Mildred and Brownie dressed a tiny doll for a cousin they were afraid might not have quite as many as she would want, and when that was done, they said they wanted to cook some more.

Their mother told them she had one very, very nice receipt meant especially for holidays, which, strangely enough, had Brownie's name. "Because you are so very, very nice yourself," she said with a hug, "perhaps you can make these all by yourself, too."

BROWNIES
3 squares of chocolate.
2 eggs, beaten together
½ cup of flour.
2 cups of sugar.
¼ cup of butter.
1 cup of chopped English walnuts.

Cream the butter and sugar together, and add the eggs, well beaten without separating; then add the flour. Melt the chocolate by cutting it up into small bits and putting it in a little dish over the steam of the tea-kettle. Put this in next, and, last, the nuts. Lay a greased paper on the bottom of a shallow pan, and pour the cake in, in a thin layer. Bake twenty-five minutes; mark off into squares while warm, and cut before removing from the pan. These should be as thick as cookies when done.

"Don't you want me to help you make them, Brownie?" Mildred asked, as she read the recept over. "You see, I could beat the eggs for you, and you know how hard it is for you not to tip the bowl over when you beat them!"

"Well," Brownie said slowly, "I might let you do just that one thing, Mildred, but Mother said I was to make these cakes all alone."

"But let me help just a tiny little bit," Mildred coaxed; "they do sound so interesting!"

 

CHOCOLATE CRACKERS

2 squares of chocolate.
1 teaspoonful of sugar.
Butter, the size of the tip of your thumb.
3 drops of vanilla.

Cut the chocolate up into bits and put it in a saucer over the tea-kettle; when it melts, add the sugar and butter and vanilla; stir, and drop in some small crackers, only one at a time, and lay them on a greased paper to dry.

Lätt morgonkomigång

Mer brownies

I Amerika är det klassiska mellanmålet, när ungarna kommer hem från skolan, ett stort glas mjölk och något läskigt bakverk, småkaka (som inte är så liten), en brownie eller annat kaffe-brödsaktigt. 

Just när jag skriver detta, slår det mig att jag nog inte vet hur det klassiska mellanmålet ser ut i Sverige. I vår familj har det varit en macka med dryck efter smak, det vill säga te, kaffe eller mjölk. När jag börjar tänka efter, blir jag mer och mer osäker, kanske får svenska barn också  bullar och småkakor efter skolan. I den mån nu svenska barn kommer direkt hem efter skolan, till en väntande ”hemmamamma”.

.

Think what a better world it would 

be if we all, the whole world, had 

cookies and milk about three o'clock 

every afternoon and then lay down 

on our blankets for a nap.

...................... .................. Barbara Jordan

I min hög med återfunna receptkort finns det här receptet, som är en småkaka och inte den fyrkant, man vanligen tänker på när man talar om brownies.

Dunkable Brownie

170 g semi sweet chocolate 

150 g butter

¾ cup cocoa

1 cup sugar

3 eggs

1 cup flour

1 tsp baking powder

2 tsp vanilla

2 cups toasted chopper walnuts

Melt chocolate and butter. Stir until chocolate is completely melted and smooth.

Stir sugar into chocolate until well blended. Mix in eggs. Stir in flour, cocoa, baking powder and vanilla. Stir in nuts. Drop by rounded tablespoonfuls, 1½ inches apart, onto ungreased cookie sheet.

Bake 12 minutes or until set, in 160C. Do not overbake! Cool 5 minutes; remove from cookie sheet. Cool completely on wire racks. Store in airtight container.

Makes about 3 dozen.

dunk  vb

1. (Cookery) to dip (bread, etc.) in tea, soup, etc., before eating

2. to submerge or be submerged in liquid

[from Pennsylvania Dutch, from Middle High German dunken, from Old High German dunkōn; see duck2, tinge] 

duck 2  

v. ducked, duck·ing, ducks

v.tr.

1. To lower quickly, especially so as to avoid something: ducked his head as the ball came toward him.

2. To evade; dodge: duck responsibility; ducked the reporter's question.

3. To push suddenly under water. See Synonyms at dip.

4. Games To deliberately play a card that is lower than (an opponent's card).

v.intr.

1. To lower the head or body.

2. To move swiftly, especially so as to escape being seen: ducked behind a bush.

3. To submerge the head or body briefly in water.

4. To evade a responsibility or obligation. Often used with out: duck out on one's family.

5. Games To lose a trick by deliberately playing lower than one's opponent.

n.

1. A quick lowering of the head or body.

2. A plunge into water.

[Middle English douken, to dive, possibly from Old English *ducan; akin to Middle Low German and Middle Dutch duken.]

Grattis John!

John Muir 

21 april 1838 – 24 december 1914

Nationalparkernas fader kallas han, John som var född i Skotland, men som elvaåring tillsammans med sin familj emigrerade till U.S.A. 

Denne naturforskare, och författare stod både på naturens och indianernas sida. Att stora delar av Kaliforniens natursköna platser bevarats, som Yosemite Valley och Sequoia National Park, är till stor del hans förtjänst.

En del av hans böcker finns att läsa på hos Gutenberg, liksom Samual Hall Youngs bok “Alaska Days with John Muir”.

Både lärosäten och naturområden har blivit uppkallade efter John Muir. Jag har bara besökt ett av dem, Muir Woods National Monument, ett 224 ha stort område ett par mil norr om San Francisco, varav 94 ha redwoodträd (Sequoia sempervirens). 
Alla som besökt en skog med dessa jätteträd vet hur storslaget det är, många liknar det vid en katedral och väljer att gifta sig i Muir Woods. Just när vi var, fick vi på avstånd bevista en vigsel.

I Kalifornien firar man i dag John Muir Day.

Fy katten för vatten!

För 477 år sedan

Vädersolstavlan 1535

syntes under några morgontimmar ett optiskt solfenomen på Stockholmshimlen.

Vid den tiden betraktades den sortens väder-fenomen som illavarslande järtecken, så uppskrämda människor tog skydd i kyrkorna eftersom det spreds ett rykte att det var kyrkans, eller Guds, förebud om hämnd på Gustav Vasas hårda framfart. Idag vet vi att dessa s k halofeno-men uppkommer då solens strålar reflekteras i iskristaller högt upp i atmosfären. 

Olaus Petri gav konstnären Urban Målare i uppdrag att avbilda vädersolarna, vilket höll på att sluta illa eftersom Gustav Wasa såg det hela som en kom-plott. Kungen var ju den riktiga solen, och det var ju solklart att han nu hotades av kyrkans män representerade av vädersolarna. Dessutom hade kyrkan målats större än slottet, vilket bara det var en provokation!

Man trodde länge att tavlan var Urban Målares original, men vid en undersökning 1999 med modern teknik har det uppenbarats att tavlan är målad på 1600-talet. Originalet var uppenbarligen i så dåligt skick att den kopierades av konstnären Jacob Heinrich Elbfas 1636.

Jag läser också att tavlan är avbildad på dagens tusenkronorssedlar —  vilket gått mig förbi, eftersom sådana aldrig kommer min väg.

Också en brownie

Brownie a 1956 Fender Stratocaster Guitar with 

Case Used on the Whole of the Layla Album

Utanverk

Curves of Youth, Humour Inventions Chin Reducer, 

Antiageing Skincare, UK, 1890

Nu för tiden när vi ideligen lägger ut bilder av oss själva på nätet, och med hjälp av tekniken kan se dem vi talar med — även om de sitter på andra siden jordklotet — då har det blivit ännu viktigare att se bra ut. Jag minns den tiden då man skojade om att det var en evig tur att man inte såg varandra när man talade i telefon — man kunde vara både okammad och oklädd och ändå ha ett trevligt samtal. 
Nu läser jag att förra gjordes 71% fler hakinplantat än året dessförinnan. Detta i U.S.A., någon annanstans har man tydligen ännu inte kommit på tanken att sticka ut hakan så till den milda grad. 

En brownie för minnet

och nu talar jag inte om en ätlig brownie, utan Kodaks lådkamera avsedd för barn, som lanserades 1900. Den var tillverkad av kartong och kostade bara en dollar (motsvarar 26 dollar i dag). Succén var omedelbar, redan första året lämnade 150000 kameror fabriken. 

Namnet tog man från Palmer Cox populära böcker om de små figurerna som han kallade Brownies, figurer som han delvis hämtat från den keltiska mytologin och skotska berättelser hans hört av sin mormor (farmor?). Någon ekonomisk ersättning tycks han aldrig ha fått för detta.

 Brownie 1, den första modellen

Det tillverkades nya browniemodeller ända in på 1960-talet, de var så enkla att använda att man i reklamen använde en slogan som sa’: "You push the button, we do the rest."

Vilket får mig att tänka på det förmodligen mycket senare skämtet om Ph.d-kameror, ”push here dummy”. 

Beau Brownie formgiven

av Walter Dorwin Teague

Min favorit är Beau Brownie med sin art deco design, den tillverkades mellan 1930 och 1933, och fanns i fem olika färgställningar. Så tjusiga är inte någon av de lådkameror jag har, jag vet inte ens om de är browniekameror — jag får bestämt titta efter.

Anselm Adams började sin karriär med en browniekamera, så här berättar han om sin första kamera:

One morning shortly after our arrival in Yosemite (in June 1916), my parents presented me with my first camera, a Kodak Box Brownie. After a few minutes of simple instructions, my camera and I went off to explore.
A few days later, with my usual hyperactive enthusiasm, I climbed an old and crumbeling stump near our tent to get a picture of Half Dome. I perched on top of this relic of arboreal grandeur with my camera and was about to snap the shutter when the stump gave way and I plummeted to the ground. On the way down, head first, I inadvertently pressed the shutter. The roll of film was developed at Pillsbury's Pictures, Inc. at the old Yosemite Village. I remember that it was Mr. Pillsbury himself, commercially successful in photographing Yosemite, who presented me with my developed film. He had not cut it apart, as he wanted to inquire how this picture had come to be upside down in reference to the others on the roll. He asked, "Did you hold the camera over your head to avoid close foliage?" After I explained to him about my accident, he gave me a strange look and I do not hink he was ever certain of my normalcy from then on. The negative is reasonable sharp and one of my favorites from this, my first year of photography.

  

En dansant brownie

Det ta'r 1 minut och 20 sekunder innan musiken börjar

Brownies choklart

 Chocolate Square II  

 Lanie Loreth

Det är snudd på ett under att någon annan infor-mation än hur man bakar brownies får rum i sajberspejs. Jag tror att jag skulle kunna prova ett nytt recept varje dag i resten av mitt liv — och ändå inte hinna med mer än en bråkdel av dem.

Somliga vill ha dem kompakta, andra vill ha dem mer som en mjuk kaka, en del vill ha dem extremt chokladiga, medan de chokladsvaga faller några i smaken — alla kan hitta ett recept som passar. Men den ska vara rätt kompakt, och får absolut inte vara torr — kanske är det en brylling till vår kladdkaka.

För 119 år sedan hölls en utställning i Chicago, ”the Columbian Exposition”, och då behövde man en dessert åt damerna som besökte utställningen. Den skulle vara mindre än en traditionell tårtbit — och det skulle gå att äta den direkt från lunchlådan. Så föddes ”the brownie” — en brownie med valnötter som hade en aprikosglasyr. Och så bakas de fort-farande på Palmer House Hotel i Chicago, där de skapades 1893.

I början på 1900-talet blev brownies populära och recept började dyka upp i kokböcker, och så be-gynte deras segertåg — först i U.S.A. och Kanada, och så småningom i hela världen. 

Kanske har jag fel, men jag har alltid betraktat brownies utan bakpulver som mer ursprungliga än de med. Och när jag tittar på gamla recept så före-faller det vara så — men säker är jag inte. Däremot är jag säker på att jag gillar konsistensen bättre på dem utan bakpulver.

Bland de recepten som jag nyligen återfann, fanns ett tidningsurklipp som handlade om brownies. Slarvigt nog skrev jag inte från vilken tidning klippet kommer — men jag förstår av en annons på baksidan att det måste ha varit när jag hälsade på Maiken i Kentucky 1996. Där finns flera olika recept på brownies, både med och utan bakpulver. Jag fastnade för en mix, men gjorde bara halv sats ifall jag inte skulle tycka om den. 

Artikeln inleds med lite brownieprat:

A perfekt brownie, according to dessert expert Sax, is fudgy, dry and crackled on top, moist and dense within. Some people like their brownies cakey and dark; Otters like them sweet, fudgy and dense — expectations diffar as much as recipies.
When you read a brownie recipe, you can expect these things:

• If it calls for sour cream, buttermilk or other liquid, you can expect it to be caky and tender, not dense and moist.
• If it calls for chocolate sauce out of a can, expect dry bars that aren’t very chocolaty — these bars are usually iced.
• If the recipe requires beating eggs “until fluffy”, you can expert a brittle top that rises off the bar underneath and may crack when you cut it.

Alice's homemade brownie mix
If you have young bakers in the house, consider putting together a batch of your own brownie mix.
Assistant Food Editor Alice Colombo used this recipe to fill little freezer bags; she would keep them on a freezer shelf that her sons could reach so they could bake whenever the mood hit.

Making the mix:
4 cups all-purpose flour
4 teaspoons baking powder
8 cups sugar
2½ cups cocoa
2 cups vegetable shortening
.
Making the brownies:
3 cups Alice's brownie mix
3 eggs, beaten
1½ tsp vanilla
½ cup chopped nuts (optional)

To make the mix, mix together dry ingredients. Use two knifes or a pastry blender to cut the shortening into the mixture until it looks like coarse meal.
Divide the mixture into plastic "zipper" bags, measuring 3 cups into each bag. Refrigerate (for best storage) up to 6 weeks, or freeze for longer storage.

To make brownies, grease an 8- by 8-inch baking pan. Heat oven to 350 degrees. Combine all ingredients until well-blended. Bake for 35 to 40 minutes. Cool and cut into squares.

Jag gjorde som sagt, bara halv sats — med halva mängden socker — och tycker att det är ett bra basrecept, som man kan variera hur mycket som helst. Den här gången hade jag inga nötter i, men en halv kopp frysta svarta vinbär.
Eftersom de flesta moderna amerikanska recept avser extra stora ägg, så använde jag fyra ägg, när jag insåg att smeten blev i styvaste laget.
Här hittar du en omvandlingstabell.

Grattis Artur!

Artur Schnabel 

17 april 1882 –  15 augusti 1951

Snudd på hälsokost

Nog gillar jag choklad — för invärtes bruk — men att bada i choklad tycker inte verkar särskilt tilltalande. 
Men eftersom jag äter 10 g choklad varje dag, så gläder jag mig över hur hälsosamt jag lever.
Ny forskning, som tyder på att choklad innehåller den sortens antioxidanter som kan förebygga både cancer och hjärtsjukdomar, har publiceras i ”Lancet”. Tvärtemot tidigare uppfattning visar denna undersökning även på att chokladätande kan vara bra för tandhälsan.
Tidigare har man trott att te är det födoämne (om te är ett födoämne) som innehåller mest av dessa antioxidanter — men nu visar sig mörk choklad innehålla fyra gånger så stora mängder som det finns i te. Min kombination av te och mörk choklad är tydligen oslagbar.
Inte heller ska choklad förorska acne, som är en vanlig föreställning.
Till yttermera visso anser man nu att choklad kan hjälpa oss att hålla vikten. I en amerikansk studie där det ingick närmaste 1000 personer, fann man att de som regelbundet äter choklad, tenderar att vara smalare än icke chokladätare.
Trots att choklad innehåller gott om kalorier, tycks det även innehålla något ämne som motverkar viktökning. Detta kan man läsa i en rapport i Archives of Internal Medicine.

Nöj dig med en bit!

Men påpekas det, choklad ska njutas med måtta, och regelbundet. Stora mängder är med all sannolikhet skadligt för oss — förmodligen behövs bara 6 g om dagen för att inte bara gommen ska ha glädje av chokladen.

Jag fröjdas ända in i själen

när jag läser om denna fantastiska man som utan åthävor på egen hand planterat en skog, som nu, efter 30 år, är 550 hektar stor. 

Ärftlighetslära

 Trots mina nästintill obefintliga kunskaper i genetik, så är det ett ämne som fascinerar mig. 

En gång för länge se’n träffade jag ett svart par och deras ettåriga dotter. Det var en av de sötaste ungar jag sett, inte ett dugg lik någon av föräldrarna  — även om de också såg mycket bra ut. Flickan hade rakt svart hår blå ögon och såg nog mer ut som en chokladbrun indian, än en svart person. När jag har berättat det för folk, så får jag höra att det är omöjligt — och det är ju möjligt att det är — men flickan såg ändå så ut! Flickans mamma var adopterad och visste inte mycket om sin bakgrund, men hade hört att det skulle finnas en ingift vit person ett par generationer tillbaka. Pappan visste att hans farfarsfar var indian och att hans farmor förmodligen hade flera vita personer bland sina förfäder.

 När jag så läser den här artikeln, i Daily Mail, förstår jag att det jag såg kanske ändå inte var helt omöjligt. Artikeln handlar om ett tvillingpar där den ena är vit och den andra svart.

Grattis Jakob!

Volvo grundades 1926, och den 14 april 1927 rullade deras första serietillverkade bil ut från fabriken i Hisingen. Egentligen hette den ÖV4, men kom att kallas för Jakob. Den kostade 4800 kronor, vilket motsvarar 126036 kronor i dagens penningvärde. Topphastigheten var 90 km i timmen, men Volvo rekommenderade en hastighet på 60 km.

Någonstans i mina gömmor ska jag ha en bild där jag sitter vid ratten i en blå Jakob. Det är fusk, jag fick aldrig köra den, det gjorde min far, mor och jag fick vara passagerare på resan från Avesta till Stockholm. En rolig resa även om det tog sin tid att köra den relativt korta sträckan

Sommar?

Summer

 Alphonse Mucha

Vet inte om jag håller med Tiburtius. Det är +8° och strålande sol, men jag kallar det nog inte för sommar. Förr i tiden, när man delade in året i sommarhalvår och vinterhalvår, ansåg man att sommarhalvåret började på Tiburtiusdagen. Är dagen varm och vacker, kommer sommaren att bli kall och regnig. Så nu funderar jag över om man kan betrakta +8° som varmt. Om dagen är kall och vacker, blir då sommaren varm och regnig? Ja, det återstår att se.

Spring cubs, grizzly or brown bear

 (Ursus arctos) in Denali National Park, Alaska. 

Ron Niebrugge

Hoppas att våra björnar håller reda på att det är den 14 april i dag — det är nämligen dagen de ska gå ut ur idet.

Friggatriskaidekaphobia

eller

paraskavedekatriafobi

eller

paraskevidekatriafobi

.

.

är tre tjusiga namn på skräcken för fredag den 13:de.

Läser i dag att man inte vet säkert varför fredagen den trettonde betraktas som en olycksdag. Det finns en teori om att det är två olika vidskepliga föreställningar som blivit en. Talet 12 har ofta betraktats som ett lyckotal — apostlarna var 12, året har tolv månader, dagens 12 timmar — vilket gör det till ett fullbordat tal, som får det ojämna talet 13 att ses som en illavarslande överträdelse av det jämna och lyckosamma.

Fredag har av en för mig okänd anledning, ansetts som olycksdagar ända se’n 1300-talet, en dag då man skulle hålla sig hemma, och inte företaga sig något viktigt. Så man kan förstå att kombinationen tretton och fredag är alldeles förfärlig.

 

vi`dskeplig adj. ~t 

ORDLED: vid--skep-lig

• som är fylld eller präglad av vidskepelse: han var så ~ att han inte vågade tentera fredagen den 13:e

HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. vidhskipliker

 

Men några belägg för att just fredagen den 13:de är en otursdag, finns inte förrän på 1800-talet, och riktig fart på oturen blev det inte förrän på 1900-talet. Thomas L. Lawsons roman ”Friday, the Thirteenth”, som handlar om panik bland börsmäklare på Wall Street kom ut 1907 kan ha satt fart på oturliga konstruktioner, för det tycks finnas rätt många teorier om varför man ska vara försiktig just i dag.

 

skrock [skråk´]  subst. ~et 

ORDLED: skrock-et

• vidskepelse: självfallet trodde han inte på ~ men det var ändå obehagligt att gå under stegen

HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. skrok 'falskt prat; vidskepelse'; nord. ord av ljudhärmande urspr.

Musik under arbetet

Nu när sedan länge flydda påskar passerar revy för mitt inre öga, minns jag den vackra och vemodiga påsken i Lübeck . Minns också att jag har ett Lübeckinlägg i den saligen avsomnade datorn. Tyvärr finns där också mina egna bilder, som jag skannat — så de kan jag inte visa.

Att jag skrev det inlägget berodde nog på att jag hörde en melodi spelas på radio — en melodi som genast förflyttade mig till Burgtor, tornet i stadsmuren där vävateljén var inrymd. Tornets nedre del byggdes 1230 och de fyra översta våningarna 1444.

Bilderna här har jag hämtat på nätet, där det finns gott om bilder av just ”mitt torn”.

Webemeisterin Alen Müller-Hellwig var gift med Geigenbaumeister Günther Hellwig som även han hade sin verkstad i huset. Han byggde olika sorts stråkinstrument — med gambor som specialitet. 

Portrait of French composer and viola da 

gamba master Marin Marais, by André Bouys, 1704.

En dag frågade han om jag ville se hans domäner — något jag med glädje tackade ja till eftersom det var en förmån, inte alla förunnat. Trots att jag inte spelar fiol, och inte har några som helst kunskaper på området, var det oerhört intressant att få en inblick i hantverket — och att se alla verktygen prydligt inordnade på sina platser. På en vägg fanns hyvlar från rejält stora sådana, till så små att de hade kunnat tjänstgöra som berlocker på ett armband. 

De båda verkstäderna var inrymda i huset till höger om tornet, större delen av tornet var förråd. 

Ett av garnförråden fanns rakt över den mittersta ”genomfarten”, där golvet följde valvets rundning. Där låg det drösvis med garn, i alla tänkbara kvaliteter, utan minsta ordning — det var bara att vada in bland nystan och hankar och leta efter något passande. Rakt ovanför garnförrådet är ett stort kvadratiskt rum beläget — iskallt på vintern — där  höll vi till när vi varpade.

Herr Hellwig visade mig sitt virke — i regel stockar, ungefär en dryg meter långa, med årtal och träslag påskrivet. Han bad mig lyfta på dem, för att känna hur olika tunga, de nästan jämnstora stockarna var. Förklarade till vilken del av instrumentet man använde de olika träslagen. Tänk om jag nu kunde komma ihåg allt han berättade! Vilken njutning det var att arbeta när instrumenten provspelades! 



Vilken njutning det var att arbeta när instrumenten provspelades!