Framförhållning

 "En klädsam modell till sommarens baddräkt"

Det kan ju tyckas att det är fel årstid att fortsätta att tala om baddräkter — men ska man (läs jag) hinna sticka en baddräkt till nästa badsäsong, så bör jag nog börja nu. Den piffiga stranddräkten, som jag egentligen är mer intresserad av, än baddräkten, finns det ingen beskrivning till — men den händige kan nog sno ihop något med ledning av bilden.

 

Material: Crocus Non Shrink All Wool 4-trådigt. 3 hg rött, 1½ hg blått och en pasma vitt. 1 st. 3 mm. rundsticka och 4 st. 3 mm. stickor utan knopp. Mått: Bästa måtten får man om man mäter precis och stickar efter en gammal kasserad baddräkt (tillhörig den person som skall ha den nya, stickade baddräkten förstås.) Från kjolfåll till axel 70 cm., höftvidd 80 cm., benvidd 50 cm., byxlöngd 25 cm., fyrkanten 12 cm. i kvadrat. Sträckning 14 m på 5 cm.

Jag gillar parentesen i beskrivningens första stycke! 

Som nog de flesta förstått, har jag fortsatt att bläddra och låta mig inspireras av modellerna i Husmoderns Presentböcker. Dagens baddräkt kommer från 1933.

Förnuftig klädsel

Det råder nog delade uppfattningar om vad förnuftig klädsel är — eller är det snarare så att det råder delad uppfattning om, huruvida det är relevant med en förnuftig klädsel. Kanske är det viktigare att man är "rätt" klädd.

 bilden har jag snott från bloggen

Shut Up and Wear It

Själv har jag haft några få korta kjolar och klänningar, och minns hur besvärligt det kunde vara att sitta utan att visa alltför mycket — eller ännu värre att böja sig fram, och gå uppför trappor. Och alla vi som var med på långstrumpornas tid minns väl det som kallades "gärdesgård", varför i hela friden det gjorde det. Jag talar alltså om mellanrummet mellan strumpornas överkant och underbyxorna. Det var då mameluckerna fick en renässans.
 Tro nu inte att mina klädfunderingar har med ett nyväckt modeintresse att göra —

 såge ni mig nu skulle ni inse att så inte är fallet. Men jag håller mig varm, tack vare att jag hittade en av fars slipovrar, som jag stickade för länge sedan. Den är inte snygg, men den är varm, och jag förstår nu varför fars så gärna bar slipover.

Ordet är lite knepigt, det är tydligen bara vi svenskar som anser att en slipover ska vara ärmlös, på engelska betraktas slipover och pullover som synonymer.    

Till Sverige kom ordet, enligt NE, 1931. Då kan man väl förmoda att plagget redan funnits ett tag. I gamla stickhäften syns det att det var ett modeplagg på 30-talet. Jag har bläddrat i ett par av Husmoderns Presentböcker, med stickbeskrivningar. Titelplanschen får mig nästan att leta fram garn, köpa en bukett tulpaner och sticka en halsduk.

slipover [-å´-] subst. ~n, slipovrar äv. slipovers 

ORDLED: slip-ovr-ar
• ärmlös tröja: slipovermodell; han hade en brun ~ över en gul skjorta
HIST.: sedan 1931; av eng. slipover med samma bet., till slip 'glida' och over 'över'; jfrpullover, slippa

Jag gillar den här sortens stickbeskrivningar, där det inte är så noga med att man har en viss sorts garn, det väsentliga är att man håller måtten. Så den som är sugen på att bära en väst med skärp, kan plocka fram garn och stickor nu.

Eller vill du hellre sticka en slipover åt mannen i ditt liv, så finns "slipover för herre i ny rolig stickning" (en herre i ny rolig stickning?). Min far hade en sådan när jag var barn, säkert stickad efter beskrivningen i den här boken.

Lustigt nog kallas även den här jumpern för slipover — eller för att vara petig heter den, Elegant, stickad slipover med virkad cape till sommaren.

Klipper man upp sin slipover, får man en väst.



väst subst. ~en ~ar 

ORDLED: väst-en
• ett ärmlöst, midjelångt plagg med (knäppbar) öppning framtill vanl. avsett att bäras inomhus; stickat el. av tyg: västficka; västknapp; flytväst;frackväst; ylleväst; en kostym med ~; en broderad ~
IDIOM: en knapp i ~en en sup; få ngt innanför ~en få ngt att äta och dricka
HIST.: sedan 1672; via fra., ita. av lat. vestis 'klädnad; kläder'; jfr investera,revetera, transvestism, travestera,

Den här växtfärgade slipovern kom till när jag experimenterade med hemspunnet garn och stickmaskin.

Enligt Merriam Webster har ordet slipover funnits i engelskan sedan 1917:

slipover: a garment or cover that slips on and off easily; specifically:  a pullover sweater

Lördag med Gutenberg

Hade någon nyligen talat med mig om rebussagor, skulle jag inte ha förstått vad som åsyftades. Men visst hade jag några rebussagor som barn.

Jag hittar inget tryckår på häftet, men noterar att "skorna voro", vilket gör mig fundersam, för pluralformen hade ju försvunnit innan jag föddes. Bilderna ser 50-talsaktiga ut, så jag förmodar att både författare och förlag var så vana vid sitt sätt att skriva att ingen noterade det. Jag har sett texter där det omväxlande stått äro och är, den sortens slarv slank nog igenom, innan vi fått en nystavande generation av författare och korrekturläsare.

Att jag kom att tänka på den här sortens sagor berodde på att jag hittade en hos Gutenberg i går: Mary's Little Lamb, A Picture Guessing Story for Little Children" av Edith Francis Foster. Inte förrän jag började bläddra i boken förstod jag vad som avsågs med "guessing story", och kom att tänka på mina gamla sagoböcker.

  

Jag har inget minne av att jag varken gillade eller ogillade den här sortens böcker, men jag kan tänka mig att det är bra böcker att läsa tillsammans med barn som ännu inte kan läsa. 

Kanske får jag snart besök av en svensk väninna bosatt i Kanada, hon oroar sig över att dotterns svenska är dålig, det vore kanske en god idé att läsa den här sortens böcker med henne — jag rapporterar senare hur det gick. 

Lurendrejeri

Jag har nog varit rätt förskonad från nigeriabrev och slika bedrägreriförsök. Men i dag hittade jag ett relativt "snyggt" försök att komma åt mitt konto. Synd bara att googleöversättningarna inte är pålitliga.

Så här står det:

Hej!

Åtkomst till ditt konto är begränsat eftersom vi har märkt att du har betalat din faktura tva ganger på samma gång, och det är på grund av ett tekniskt fel.

När du bekräftar informationen på kortet, kommer vi att återbetala till ditt konto.

Detaljer :
Beställningsnummer : xxxxxxxxxxxxx
Mobile operator: Telia
Betalas av : Kreditkort
Status : Väntar på återbetalning

Återbetala process:
     
                        1 -ladda ner det bifogade dokumentet och öppna den i ett webbläsarfönster.

                        2 -öppnad kommer du bli ombedd att följa en uppsättning instruktioner.

Tack för ditt förtroende,
Vi ses snart på www.telia.se

Detta mail har skickats automatiskt. Snälla, inte svara, skulle din förfrågan inte verkställas.
Telia se @ 2013

Tacka 17 för att de inte vill att man ska svara!

Huslig höst

                                                                             

 Det är svårt att upptäcka alla päronen som gömmer sig bland bladen med samma färg. Jag kommer att tänka på Fanice från Kenya, som berättade om hur det är att plocka avokado — man sticker upp händerna bland bladen och trevar efter frukterna som är snudd på omöjliga att se, eftersom de liksom päronen smälter in i trädets krona. Visserligen hade min tant ett avokadoträd, men jag har aldrig plockat avokado från ett träd, däremot åt jag nog avokado för första gången hos denna tant. Så går tankarna vidare till sagda tant, mina kusiner och de åren vi umgicks ofta.

 Men här och nu är det bara päronhantering som gäller. Jag har skrivit om mina goda päron tidigare, och bilden på torkapparaten kommer från ett av dessa inlägg.

I år blir det nog mest torkade pären, det går fort och är enkelt.

 åll`a subst. ~n ållor el. olla [ål`a]  ~n ollor 
ORDLED: åll-an, oll-an
• torklåda för frukt o.d.
HIST.: sedan ca 1645; sv. dial. olla 'urgröpning i marken; tråg'

Gen MacManimans bok "Dry It", en typisk 70-tals bok med handskriven text, finns fortfarande att köpa. "Sigris bok om torkning" är däremot slut på förlaget  kanske kan man hitta den antikvariskt. Den är mycket grundlig och har ett intressant inledande kapitel om torkningens historia. Där lär jag mig att man hittat torkade slånbär i en grav från bronsåldern, och att man, något senare förmodar jag, även torkade sina syrade grönsaker.

 torka [tår`ka] verb ~de ~t

ORDLED: tork-ar
SUBST.: torkande, torkning

1 avlägsna vätska från ngt, genom att låta den avdunsta el. sugas upp e.d.: ~ kläderna i solen; ~ disk; ~ upp på golvet med en trasa; ~ av sig efter regnskuren
BET.NYANSER: a) spec. med avs. på matvara, i konserverande syfte ⟨mest perf. part.⟩: ~d frukt; ~d svamp b) med konstruktionsväxling (med avs. på vätska)avlägsna: ~ tårarna; ~ svetten från pannan c) utvidgat avlägsna ngt kladdigt eller smutsigt från: ~ av fötterna innan du går in; ~ köksbordet efter måltiden d) med konstruktionsväxling (med avseende på smuts e.d.) avlägsna: ~ bort dammet
KONSTR.: ~ (av el. bort el. upp) ngt (ADVL), ~ (av) ngn, ~ av el. upp(ADVL)
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. þorka, thörka; till torr

torr  

[tår´]  adj. ~t

som har ingen eller ringa grad av fuktighet om person el. föremål (ibl. med tanke på ngn viktig del) {MOTS. fuktig, våt }: snustorr; ta på sig ~a kläder; hans läppar var alldeles ~a; den ~a jorden; ~ luft; hon var alldeles ~ i halsen
BET.NYANSER: a) spec. om småbarn som inte kissat/kissar på sig: lillan var faktiskt ~ på morgonen; hon blev ~ redan i ettårsåldern b) om väderlek, period o.d. som kännetecknas av ringa nederbörd: platsens ~a fastlandsklimat; ~t och varmt väder; en ~ sommar c) ibl. äv.förtorkad till följd av ålder: skinntorr; en ~ gammal brödkant; den ~a gamla kroppen; ~a grenar bör avlägsnas d) överfört om ljud o.d.klanglös: en ~ knall; hans ~a hosta
IDIOM: ha sitt på det ~a ha uppnått en säkrad (ekonomisk) ställning; (hålla ihop) i vått och ~t (hålla ihop) i livets alla skiften;inte ~ bakom öronen oerfaren och omogenHIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. þör, thor; gemens. germ. ord, urspr. 'som törstar efter'; jfr torka, törst