0

En fågel virkar fina melodier
i vit luft.
Det glimmar blankt
och en blå tråd
hänger stum i luften —
00000000 Rabbe Enckell

Musmys

THE CAT AND THE MOUSE

0

All the cats con-sult-ed,

What was it a-bout?

How to catch a lit-tle mouse

Running in and out.

The cat with the black nose,

She made this re-mark;—

I will eat the mouse up,

Be-cause my nose is dark.

Pus-sy with the long claws,

Curl'd with pride her lip—

You can on-ly snip snap;

I'm the one to grip,

And I'll stretch my long claws,

And hold mous-ey tight;

Then within my strong jaws,

Whisk him out of sight.

Lit-tle mous-ey listen'd.

Heard all that was said;

Felt her limbs shake with af-fright;

Thought she'd soon be dead.

But time may be wast-ed.

If cats have much to say;

And while they con-sult-ed,

Mous-ey ran away.

0

Den som vill lyssna på melodin och läsa noterna, kan göra det här.

De stora pojkarna

Musical Society, koppargravyr av Abraham Bosse (1602-1676)
o

Jag har det så gott i min blå stol med bokhögar upp över öronen och självvald musik. Jag har just laddat CD spelaren med fem CD, H. W. Ernst, Carl Ditters von Dittersdorf, Wilhelm van Wassenaer, Carl Philip Emanuel Bach och Francesco Geminiani. De äldsta av dem levde för ungefär 300 år sedan — jag kan inte låta bli att fundera över hur de själva såg på sin musik. Kanske hoppades de att musiken skulle leva vidare; men att vem som helst skulle kunna köpa inspelningar av deras musik och spela den i sina hem, det kan de ju inte ens ha drömt om. Det skulle säkert ha känts bra för dem att ha vetat det när livet var som motigast.
Abraham Bosse skulle säkerligen också ha blivit mer än förvånad om han hade vetat att jag medan jag lyssnade på musik från hans tid kunde sitta med en liten låda i knäet och titta på hans etsningar!

Musmys

Musen, av Picasso

Centralstationen

Mälardrottningen" har nu fått något mera än stadshuset och konserthuset att vara stolt över, nämligen Centralstationen, som efter den grundliga ombyggnaden tar sig riktigt kontinental ut. Vi återge en bild från stora vänthallen. Ombyggnadsarbetet är nu i det närmste fullbordat.
foto Pressfotobyrån
Svenska Journalen N:r 15, 1927

Förra Stockholmsinlägget finns här.

Musmys

Den här sagan får mig att tänka på "Skatan gick på gatan".
0

THE CAT AND THE MOUSE

0

The cat and the mouse

Played in the malt-house:

0

The cat bit the mouse’s tail off. “Pray, puss, give me my tail.” “No,” says the cat, “I’ll not give you your tail, till you go to the cow, and fetch me some milk.”

0

First she leaped, and then she ran,

Till she came to the cow, and thus began:

0

“Pray, Cow, give me milk, that I may give cat milk, that cat may give me my own tail again.” “No,” said the cow, “I will give you no milk, till you go to the farmer, and get me some hay.”

0

First she leaped, and then she ran,

Till she came to the farmer, and thus began:

0

“Pray, Farmer, give me hay, that I may give cow hay, that cow may give me milk, that I may give cat milk, that cat may give me my own tail again.” “No,” said the farmer, “I’ll give you no hay, till you go to the butcher and fetch me some meat.”

0

First she leaped, and then she ran,

Till she came to the butcher, and thus began:

0

“Pray, Butcher, give me meat, that I may give farmer meat, that farmer may give me hay, that I may give cow hay, that cow may give me milk, that I may give cat milk, that cat may give me my own tail again.” “No,” says the butcher, “I’ll give you no meat, till you go to the baker and fetch me some bread.”

0

First she leaped, and then she ran,

Till she came to the baker, and thus began:

0

“Pray, Baker, give me bread, that I may give butcher bread, that butcher may give me meat, that I may give farmer meat, that farmer may give me hay, that I may give cow hay, that cow may give me milk, that I may give cat milk, that cat may give me my own tail again.”

0

“Yes,” says the baker, “I’ll give you some bread,

But if you eat my meal, I’ll cut off your head.”

0

Then the baker gave mouse bread, and mouse gave butcher bread, and butcher gave mouse meat, and mouse gave farmer meat, and farmer gave mouse hay, and mouse gave cow hay, and cow gave mouse milk, and mouse gave cat milk, and cat gave mouse her own tail again.

Minnesvärda kvinnor

Venus Grimaldi

0

I går visade Inkan en bild av statyn "Brodösen i Lorca", och undrade varför det är så ont om statyer av kvinnor. Den enda kvinnan jag kunde komma på var "Sola i Karlstad" och den finns på Inkans blogg i dag. Nu har jag grunnat hela dagen på om det inte finns fler — och då menar jag okända kvinnor. Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren, Fredrika Bremer, Margareta Krook och gudinnor i all ära, men jag letar efter den anonyma kvinnan som representerar den oglamorösa vardagen.
0
De två Venusarna är de enda jag kommer på förutom en staty i Stockholm som jag tror föreställer en kvinna — men jag är inte säker, vet inte ens exakt var hon (om det är en hon) står. Tror att det är på Valhallavägen i Stockholm, när man kommer upp från T-banan. Det är en rätt liten staty som står på ett fundament som nog är omkring en meter högt. Själva statyn är rätt liten, under en meter om jag minns rätt — och jag tror att hon bär på en resväska. Någon som vet vad jag talar om? Någon som känner till fler skulpturer av kvinnor?
0

Venus från Willendorf

Musmys

Den här miniserien, där det kanske är dags att stryka mini, började med en av Diane Petersens illustrationer till "The Tale of Dickie Deer Mouse av "Arthur Scott Bailey". Det är rätt en lång berättelse med många bilder.
Om Diane Petersen finns ingen information — jag hittar bara en del andra sentida konstnärer med samma namn.

Que serat serat

Conceptual DNA Research DNA Computers Finger Hand

British Politician Sir Winston Churchill, Formal Portrait at Desk
På BB sa man att jag liknade Churchill.

The Banker and His Wife, målning av Marinus van Reymerswaele (1490-1567)

Får man ta' varuprov med sig hem?

Professor Benjamin Howard Rand, målning av Thomas Eakins (1844-1916)

Möjligtvis för kattens skull..

The Judge And Jury Society In The Cider Cellar, målning av A. S. Henning

Det skulle vara för den röda "robens" skull....

Din personlighetstyp:
Bestämda och uppriktiga. Födda ledare. Utomordentlig förmåga att förstå övergripande organisatoriska problem och finna hållbara lösningar. Intelligenta och allmänbildade, ofta mycket bra talare. Värderar kunskap och kompetens och har inget överseende med ineffektivitet eller dåligt organiserad verksamhet.

0
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Företagsledare, VD:ar, organisationsgrundare, affärsföreståndare, chefer, entreprenörer, domare, advokater, jurister, datakonsulter, universitetslärare, politiker, kreditrådgivare, fackrepresentanter, marknadschefer, banktjänstemän, systemanalytiker, forskare.
0
Hos Mossfolk hittar jag en länk till ett personlighetstest — det bästa jag stött på säger hon. Det måste jag naturligtvis prova.
0
Nja, vet inte vad jag ska säga. Inget av de föreslagna yrkena tilltalar mig. Jag är nöjd med min lott.

Jag längtar efter

Musmys

THE SINGING MOUSE.
Have you ever heard of singing mice? There are such creatures, you must know, or you will not believe what my verses will tell you. Yes, indeed: it was only the other day that I heard of one that was kept in a little cage, like those used for squirrels, and sang so delightfully that her owner used to have her by his bedside to charm him to sleep. She was a wood-mouse. Wood-mice are the best singers. Whether the one about which you shall hear came from the woods or not, I cannot say; nor how she happened to be in my friend C.'s house: but there she certainly was; and this is the story of what she did there. I call it,

0
SERENADE.
A certain friend William I have, who's so nice,

He's charming to every one,—even to mice.

0
You ask how I know it? Well, listen: I'll tell

Of something which proves it, that lately befell.

0
One night, when young William was snugly in bed,

A very queer notion came into his head.

0
He woke from his slumbers, quite sure that he heard

The musical warbling of some little bird.

0
He listened a moment: all silent, and then

The sweet little songster was singing again.

0
A lamp, dimly burning, gave light in the room:

Will raised his head softly, and peered through the gloom.

0
The door was wide open; and there, on the sill

(It's true, on my word: let them doubt it who will),

0
A mite of a mousie sat singing away

As sweetly as bobolink on a June day.

0
Erect on her haunches, her head in the air;

That Pussy might catch her she seemed not to care,

0
But sang till her sweet serenade was quite done;

Then ran away swiftly as mousie could run.

0
Now, said I not truly, that Willy's so nice,

He's charming to every one,—even to mice?
000000000000000000 S. C. R.

I morse var himlen blå

=
men det gick snart över.
Vår backe kändes inte det minsta hal så jag tyckte det var lika bra att fara och handla medan backen är farbar.
0
0
Svängde förbi verksta'n, står i fönstret och ser ut över älven när jag ser att det ligger något på gräsmattan — snömattan?

Går ut för att se vad det kan vara. En ventil, men husets fasad är helt intakt, var i all världen kommer den från? Höjer blicken och ser att skorstenen har ett hål i samma storlek som ventilen. Sjutton också, inte kan jag klättra upp på taket med pumpen på ryggen — förmodligen inte utan pump heller. Skraltiga tanter ska nog helst hålla sig på marken. Jag får nog ringa sotaren eftersom jag inte är förtänksam nog att hålla mig med raska ynglingar i grannskapet — inga "ynglinginnor" heller för den delen.

Egocentriska knäppgökar

Det var vad min väninna Q kallade alla bloggare för när vi talades vid i början av december. Jag frågade om hon hade läst några och det visade sig vara dåligt med den saken. Så jag gav henne en meterlång lista med bloggadresser, både sådana jag gillar och ogillar — utan att avslöja vad jag tyckte om dem.
Q har gjort sin läxa ordentligt och i går fick jag ett långt mejl från henne där hon erkänner att uttalandet var förhastat och att hon nästan, men bara nästan, kan tänka sig att börja blogga själv. Här kommer en del av hennes omdömen.
0
3. Intressant och välformulerad.
4. Kan jag leva utan. Bara JAG.
8. En annan blog som jag aldrig kommer att läsa mer. Precis så pladdrig och egotrippad som jag trodde alla bloggar skulle vara. Sover och arbetar aldrig människan? Det kommer ju nya poster innan jag hinner sluta läsa de gamla.
11. Här gäller det att hänga med i de halsbrytande intellektuella svängarna.
13. Så bra!
14. Förfärlig.
15. Den läser jag varje dag. Har redan fått massor av lästips här. Vacker!
16. För mycket hjärta och smärta.
18. En sån självgod typ.
19. Vacker, rolig & läsvärd.
0
Det som verkar lite trist är att man tycks klia varandra på ryggen i samma utsträckning som i verkliga livet. Jag läser din blog om du läser min blog. Jag sätter upp dig på min lista om du sätter upp mig. Jag skriver trevlig kommentarer om du... o.s.v.

Och så fortsätter hon. Visst är det som i levande livet där man tycker bra om en del och mindre bra om andra. Fast i levande livet kan det vara svårare att undvika de man har svårt för — i bloggosfären har man helt andra valmöjligheter.

Musmys

0
Randolph Caldecott var en av dessa fantastiska brittiska illustratörer som verkade i slutet av adertonhundratalet. Hela berättelsen om "The House That Jack Built" från 1878 finns här.
0

Musmys

Vilken väg måste katten ta för att kunna fånga råttan? Som ni se, finns det fyra öppningr i labyrintens ytterkontur — en av dessa vägar leder till målet. Vilken?

Svenska Journalen N:r 8, 1927

Den som har barnasinnet kvar och vill "lubba runt i labyrinten" kan klicka på bilden för att få en större labyrint.

Dagens fynd

Bokbindare
kallas den handtverkare, som inbinder till böcker tryckta, skrifna eller endast rena pappersark. Förfarandet härvid är följande: arken såvida de ej förut äro limmade, t. ex. skrifpapperet - planeras, d. v. s. dragas genom limvatten och åter torkas, falsas, d. v. s. hopvikas och strykas med en benknif, bultas med en klubba,bringas i häftlådan etc. hvarefter bandet anbringas och boken är färdig. De vanliga banden äro af papp, skinn, pergament, cloth (ett slags tyg) och skiljas i välska, halffranska, helfranska o. s. v.
0
Äfven förfärdigar Bokbindaren portföljer, fodral och andra papparbeten.
0
Jag har skrivit mer om dagens fynd här.

0
När vintern fram till din fönsterkarm
som en vitklädd giljare träder,
dröm en dröm som kan hålla dig varm
där inom väggarnas bräder.
0000000000 Erik Axel Karlfeldt

Musmys

Reklam

En annons från 1927. Jag undrar vad det hårvattnet innehöll — och hur många som hade råd att köp det, 4:50 motsvarar drygt 100:- idag enligt Kungliga Myntkabinettet. Och varför i all världen såldes det i Missionsbokhandeln — var det förtroendeingivande?

Musmys

Illustration av Arthur Rackham

k

Vill du läsa hela den sorgliga historien om "Titty Mouse and Tatty Mouse" kan du göra det här.

Något att läsa

Denna gråtrista dag kom böckerna jag beställt från adlibris — och genast blev det lite ljusare, om än bara bildlikt.
Boken jag ser fram emot att läsa först är "Vägen till landet som icke är — En essä om Edith Södergran och Rudolf Steiner" av Jan Häll. Jag hoppas att snart ha något att säga om den på bokbloggen. Där det idag kommit upp ännu en fundering kring ett ord.

Hötorget

Musmys

Stockholm

0
Här kommer fler av min fars stockholmsbilder. Jag tror att bilderna är från Stadsgården, men de två sista bilderna skulle kunna vara Hammarbyhamnen. Vi promenerade ofta på båda ställena när jag var barn.
0

Tidigare har jag visat ett par av hans bilder från Slussen.
En slussenplan som aldrig blev av.
En skyskrapa som inte heller blev uppförd.

Musmys

0

THE BABY MICE ARE INSTRUCTED BY THEIR FOND PAPA

0

0

“now, children, this is one of the greatest and most dangerous temptations you will ever meet. i will show you how it works so that you may remember and always avoid it.”

and it worked finely!

Musmys

00

0

0

0

The small gray Mouse ran East

And the small gray Mouse ran West

And could not tell in the least

Which way was best.

0

The small gray Mouse ran North

And the small gray Mouse ran South

And scurried back and forth

To escape the Kitten’s dreadful teeth-lined mouth!

0
But Kitty thought it precious fun

To see the panting Mousie run,

And when it almost got away

Her furry paw upon its back would lay.

But Kitty grew too vain and sure;

She thought she had the Mouse secure;

She turned her head, she shut her eyes.

That was not wise,And ere she knew

The gray Mouse up the chimney flew,

Where dainty cats could not pursue.

So she had nothing else to do

But miew—oo—oo—!

Ännu en dag att lägga till handlingarna

Det är inte så mycket snö som jag befarade men det lär komma mer under natten.

Inte startade bilen i morse heller så det blev till att ringa efter Micke på macken som kom på en gång. Inte heller han kunde starta bilen, vilket naturligtvis hade blivit billigare men nog hade känts lite snopet. Bilen fick följa med till macken där det konstaterades att det var fukt som ställt till det. Nu står den åter i garaget och jag hoppas att jag kommer nedför backen i morgon — maten börjar sina.

Visserligen är min Fiat röd, men det är inte en 500. En så'n hade vi i min barndom, med sufflett. Hela familjen hade skinnluvor och vi såg ut som tre stycken Snoopy när vi for iväg. Jag satt där bak på ett hopfällbart säte. Nå'n stans har jag en bild av min far där han står bredvid Fiaten och det ser ut som han bara ställt ifrån sig ryggsäcken.

0

Önskar att jag kunde berätta att jag gjort någon nytta idag — men det skulle vara en grov lögn. I morgon ska jag göra allt som jag inte gjort på de senaste 25 åren!

Musmys

illustration av Robert J. Lee,

0
Absorbed in the new life he was entering upon, intoxicated with the sparkle, the ripple, the scents and the sounds and the sunlight, he trailed a paw in the water and dreamed long waking dreams. The Water Rat, like the good little fellow he was, sculled steadily on and forbore to disturb him.
0


I flera da'r har jag tänkt plocka fram mitt exemplar av "The Wind in the Willow" med illustrationer av Robert J. Lee, men inte förrän igår när jag hittade en annan upplaga på Gutenberg kom jag mig för.
Oj, så frestad jag blir att läsa om denna fantastiska bok. Paul Bransom som illustrerat upplagan på Gutenberg finns en del att läsa om medan jag inte hittar något om Robert J. Lee, bara några få omnämnande.

illustration av Robert J. Lee

illustration av Paul Bransom

illustration av Paul Bransom

0

The wayfarer was lean and keen-featured, and somewhat bowed at the shoulders; his paws were thin and long, his eyes much wrinkled at the corners, and he wore small gold ear rings in his neatly-set well-shaped ears. His knitted jersey was of a faded blue, his breeches, patched and stained, were based on a blue foundation, and his small belongings that he carried were tied up in a blue cotton handkerchief.