fredag 31 maj 2013

Läsinlärning

bild från nätet

är något vi diskuterar rätt ofta här hemma  nyligen läste jag i tidningen att man i Sverige inleder ett försök med hundar som ”läspedagoger”. I U.S.A. där man provat metoden i många år, har man goda erfarenheter av den. Jag har en väninna som utbildar servicehundar, och eftersom hon har ett barnbarn med läs- och skrivsvårigheter, hörde hon till dem som tidigt insåg möjligheterna.
Lite förenklat går det ut på att barnen får läsa för hundar. Hunden sitter stilla och ”lyssnar” koncentrerat, skrattar inte när det blir fel, fyller inte i, rättar inte — den bara lyssnar. Det får ungar som aldrig skulle läsa annars, att övervinna sitt motsånd (och tro mig, det är ett pyramidalt motstånd), mot böcker, bokstäver och läsning. För många har det blivit en inkörsport till läsning.
Läs mer om BARK, ett av många sådana program.

För de av oss som lärt oss läsa på egen hand, eller i alla fall inte haft några större svårigheter med läsinlärningen, kan det vara svårt att förstå hur jobbigt det kan vara, när bokstäverna dansar cancan på bokens sidor, och allt man vill är att få göra något roligare. Det hjälper inte alltid med intressanta böcker — även om det sker ibland. 
På den tiden man var ordblind och gick i läsklass, hade mor en elev som var gravt dyslektisk, nu råkade han vara enormt road av historia, och hur osannolikt det än låter, så var det ”Svenskarna och deras hövdingar” som fick honom att övervinna sitt läsmotstånd — och han blev, om inte bokslukare, så åtminstone en läsare. Stavningen var det värre med, många år senare när han hade en egen firma, berättade han för mor, att när han skulle skriva offerter, räkningar, eller annat som hör till, gick han till bilen, där han hade sina ordböcker, och plitade ihop vad som behövdes.

Det var den här diskussionen, och de minnen den genererade, som fick mig att öppna skåpet med läroböcker, varpå jag råkade putta till några illa placerade bokhögar. Kan jag slita mig från de böcker jag hittade i skåpet, så kanske fortsättning följer.

Tror jag lägger mig igen

torsdag 30 maj 2013

En parfymfri dag


om året, är verkligen inte mycket. För dem som är doftöverkänsliga behövs mycket mer än så. Men kanske är det en god början — något som får människor att förstå att det finns de som inte uppskattar dofter — som inte tål dofter.
Själv tycker jag illa om starka dofter, men blir inte sjuk av dem. Men jag har vänner som är extremt överkänsliga, och vet hur det begränsar deras liv.  Ibland häpnar jag över hur somliga människor inte ta’r någon hänsyn till sina känsliga medmänniskor. Det är inte ovanligt att även om de är ombedda att komma oparfymerade till ett möte eller tillställning, så bryr de sig inte om det. Dessa människor inser  ofta inte att deras kläder och tillhörigheter stinker, även om de bara har liiiite parfym bakom vänster öra.
Det finns hemtjänstpersonal som stinker pigvatten, precis som det finns personal på vårdcentraler som gör det. Nonchalant!
Läs mer om MCS, Multiple Chemical Sensitivity.
Det är alltså i dag som det är den parfymfria dagen!

Vådan av att blogga



Så här kan det gå när jag får en bloggidé.
Om jag inte fastnar bland alla våra böcker, och intressanta artiklar jag hittar på nätet, blir det kanske ett blogginlägg.

onsdag 29 maj 2013

Gäst hos Konsum

ja, ja, jag vet att det inte heter Konsum nu för tiden, men inte 17 ids jag lära om varje gång de hittar på nya namn på sina butiker.
19th Century English Shopkeeper Tending 
the Counter with a Female Customer 

Läser i bladet att Konsum tänker kalla sina kunder för gäster i fortsättningen. Så här säger en butiksföreståndare:
”Om man kallar sina kunder för gäster blir det ett annat bemötande. Man månar på något sätt mer om en gäst än om en kund,”

Företeelsen är ju inte ny, tron på att verbal kosmetik kan förändra ett yrkes status — eller vad det nu är man vill förändra — har funnits i många år. Så vitt jag vet har det inte förändrat något. Och om en anställd behandlar en människa sämre för att hon betraktas som en kund istället för en gäst, så tycker jag att den personen ska avskedas.

 My Guests Have Not Arrived, 
Georges Barbier
Man får väl hoppas att det inte går fullt så illa för Konsum!



 gäst subst. ~en ~er 
ORDLED: gäst-en

1 (inbjuden) person som besöker ngns hem vanl. (åtminstone) i syfte att umgås med värden el. värdfolket vid måltid e.d. {SYN. 2främmande}: gästhandduk; gästrum; gäststuga; gästsäng; bröllopsgäst; hedersgäst; välkommen som ~ i vårt hus!; vi har ~er till middagen; de sista ~erna gick vid tvåtiden
BET.NYANSER: a) utvidgat om person som inbjudits till annan plats för att utföra visst arbete e.d.: gästdirigent; gästforskare; gästföreläsning; gästroll; gästspel; delegationen inbjöds som ~er till landets huvudstad b) bildligt och överfört, särsk. om oönskad besökare i hem o.d.: snyltgäst; en objuden ~; hungern var deras ständige ~
KONSTR.: (ngns el. ngts) ~, ~ (hos ngn)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. gäster; gemens. germ. ord, identiskt med lat. hostis 'fiende', eg. 'främling'

2 (ofta i sms.) person som (kortare eller längre tid) vistas på ngn plats utanför hemmet och därvid normalt måste betala för sig {kund}: badgäst; kafégäst; hotellet hälsar alla sina ~er välkomna
BET.NYANS: utvidgat: hyresgäst
KONSTR.: (ngts) ~, ~ (i el. på ngt)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; se gäst 1


Drive-In Grocery Permits Customers to Motor Through, 
Stopping at Counter to Buy Purchases in Car
Loomis Dean
Kanske är det redan kört, annars kan man ju tänka sig
att kunderna får ta' med sig bilen in i butiken



kund subst. ~en ~er 
ORDLED: kund-en
• person som gör inköp eller utnyttjar (viss typ av) tjänst e.d. {klient}: kundkrets; kundkännedom; kundservice; kundtjänst; stamkund; strökund; trogna ~er; kampanjen drar ~er; vara trevlig mot ~erna; förlora en ~; ~en har alltid rätt
BET.NYANSER: a) utvidgat, spec. om företag, institution e.d. {köpare}: firman är en av affärens största ~er b) spec. äv. person som (ofta) besöker (viss typ av) inrättning {gäst 2}: krogkund; restaurangkund c) spec. äv. person som ofta hamnar på anstalt e.d.: fängelsekund; poliskund
KONSTR.: (ngns) ~, ~ (hos el. till ngn)
HIST.: sedan 1650; av ty. Kunde med samma bet., till kund 'känd'; jfr kungöra

tisdag 28 maj 2013

Mormors nothylla



Så här års nynnar jag alltid på den här sången, och fast jag skrivit om den förr, så gör jag det igen. Då, för snart tre år sedan, när jag senast talade om den skarpsinta flickan, hittade jag inte mycket om illustratören Betsy Mabel Hill, på nätet. Nu finns det både bilder och en kortfattad levnadsbeskrivning.

Om kompositören och textförattaren George H. Gartlan (1882 - 1963) hittar jag inga fakta, men ser att han varit rätt produktiv. Dessutom hittar jag en inspelning av ”The Lilac Tree”, på pioanorulle (ett sådant piano fanns förresten i mors barndomshem), där kompositören själv spelar. Vill du sjunga med — eller bara läsa den romantiska texten, får du kika på det gamla inlägget, där du också kan se hur hela omslaget ser ut.





Mormors nothylla 1
Mormors nothylla 2
Mormors nothylla 3
Mormors nothylla 4

söndag 26 maj 2013

En ännu äldre hjälpreda



Hushållsassisten är ju rena barnet om man jämför med vår gamla Turmix, som måste vara bortåt 65 år. Exakt hur gammal den är, vet jag inte, vet bara att mina föräldrar köpte den begagnad, i början av sitt äktenskap. 
På nätet läser jag att den schweiziska firman fortfarande existerar och att de  fortfarande tillverkar köksmaskiner. Om det var den första mixern i sitt  slag, vet jag inte — men det är möjligt, för den kom till 1943. I dag finns det ju många liknande apparater. Frågan är om de är lika uthålliga.




Receptsamlingen som hör till, har många recept som jag kan tänka mig att prova — och några som jag inte tänker prova. Potatisgröt lockar mig inte det minsta:
3 dl vatten
5 hg potatis
2 - 3 dl grädde
1 msk socker
Potatisen skalas och skäres i små bitar. Vattnet tömmes i TURMIX och potatisbitarna likaså. TURMIX ställes på (1) och får gå, tills allt är mos. Under tiden får grädden och sockret koka upp i en kastrull. Potatismassan tillsättes under kraftig vispning och gröten får underfortsatt kraftig vispning koka 3 - 5 minuter. Serveras omedbart med lingon eller äppelmos.



Andra recept verkar smakligare, jag letade fram ett passande 40-tals förkläde i morse, och rörde ihop en linsfärs. Just nu gräddas den i vattenbad i 1½ timme, så än vet jag inte hur den smakar.




Det är roligt att läsa recepten, för den första ägaren av maskinen, har gjort anteckningar och ändringar vid recepten. 
Det är också intressant att notera att man redan då lät sig nöja med halvsvenska när det kom till vissa engelska begrepp. Man talar om ”vitamin drinks” och ”fruit drinks med eller utan alkohol”. Till dessa drycker ska man ha cobbelis och nyttja cobbelrör.


Turmix wurde 1944 von Traugott Oertli gegründet. Der Name Turmix entstand aus dem französischen Wort «tourner» für drehen und «mixen». Turmix zählt zu den ersten Schweizer Firmen, die sich im Bereich der elektrischen Haushaltsgeräte einen Namen schaffen konnten und auch heute noch zu den Marktführern gehören.

Ett varv runt huset



 Varför börjar det alltid blåsa
när när jag fotograferar
ekblommor?







lördag 25 maj 2013

Vart ta'r tiden vägen?


Jag letade efter en lämplig vas till några av häggmispelkvistarna jag klippt av — vi lider verkligen ingen brist på vaser, men har sällan en vas som passar perfekt till buketten. Till slut hittade jag en liten keramikvas, som jag tro min far fick i 50-års present. Jag märker hur ett stort leende sprider sig över mitt ansikte, jag fnissar faktiskt där jag står alldeles ensam på en pall i köket. Men jag är inte längre i köket, jag är femton eller sexton år och sitter i vårt klassrum på Karlavägen. Vår klass tränar på att hålla tal  tyvärr minns jag inte alla sanslöst roliga tal, men jag minns att skrattsalvorna ekade mellan väggarna på innergården. Någon, kanske Björn, eller var det Gert, skulle hålla ett tal till John, på hans femtioårsdag. Högtidstalaren lämnade fram en imaginär vas från Orrefors, och talade sentimentalt om våra gemensamma ungdomsår. Där satt vi, med bortåt trettiofem år kvar till den förväntade Orreforsvasen, och tyckte att det var obegripligt avlägset  löjeväckande avlägset.

fredag 24 maj 2013

Rejäla doningar


Vår gamla hushållsassistent har hängt med i bortåt femtio år. På den tiden räknade man nog med att den sortens hushållsmaskiner var en investering för livet — och jag tror nästan att jag kan räkna med att den här assistenten överlever mig.
Den har en liten egenhet, den ta’r små snedsteg på arbetsbänken, så jag brukar skjuta upp den så nära väggen det går. I går blev jag tvungen att vända ryggen mot maskinen ett ögonblick — och genast hörde jag ett brak. Hela apparaten hade hoppat ned på golvet, där den stod upp och ned, fortfarande knådandes degen. En deg som hade godheten att inte ramlat ur bunken, för hade den gjort det, hade den landat i blomjord som den rivit med sig ned på golvet. 




Och brödet blev gott.

torsdag 23 maj 2013

Terpentinarkiv

finns det sådana? I så fall tror jag min slurk har en given plats där (inklusive dammet).
Jag är rädd för att trogna läsare börjar inse att jag bor i ett förråd av gamla bra-att-ha pryttlar — och somliga som inte är fullt så bra-att-ha.
För ögonblicket försöker jag slänga och i någon mån sortera, bland burkar och flaskor i fars verkstad. Den här flaskan stack upp ur en kartong, och jag flyttas femtio år tillbaka i tiden — då när det fanns färghandlar (det var i alla fall vad de kallades i dagligt tal), butiker där ett doftkon-glomerat av kemikalier, färg, vaxduk och diverse okända artiklar lockade in ungar som bara stod och sniffade i dörröppningen. 
 

 EINAR B. SVENSSON
Färger - Tapeter - Vaxduk - Parfym - Sjukvård

Katarina Bangata 48 (Hörnet av Södermannagatan) T. 43 22 23, 40 60 40
Södermannagatan 58 (Vid Ringvägen) T. 40 20 00
STOCKHOLM

TERPENTIN, SVENSK

För något år sedan skrev jag ett långt inlägg om "mina" kvarter på Söder, och räknar upp de affärer jag minns. Då kom jag inte ihåg att ägaren till färghandlarna hette Einar Svensson, men när jag hittade flaskan trillade många minnen över mig, färghandlare Svensson var nämligen, precis som vi, engagerad i nykterhetsrörelsen och det hände att vi hälsade på hos varandra.
Två färghandlar på samma gata, med bara ett par kvarters avstånd  hur är det möjligt att det bar sig? Jag häpnar varje gång jag tänker på hur tätt det var mellan butiker av samma slag.

onsdag 22 maj 2013

Grattis Mary

 Mary Stevenson Cassatt
May 22, 1844 – June 14, 1926
självporträtt
Lilacs In A Window 2

 Det finns mycket skrivet om denna populära konstnär — både på nätet och bokhandeln. Själv var jag övertygad om att jag bloggat om henne flera gånger, men när jag ber blogger leta fram inläggen, får jag inte många napp. Jag skrev kort om boken ”A Life”, när jag skulle till att läsa den, men om boken ”Lydia Cassatt Reading the Morning Paper” av Harriet Scott Chessman, hittar jag inget. Kanske har jag skrivit om den så många gånger i brev och andra sammanhang, att jag trodde det var här jag berättat om den. Den, liksom ”A Life” finns på Bokus. ”Lydia Cassatt Reading the Morning Paper” finns översatt till svenska, men är slut på förlaget — men så här lyder den svenska baksidestexten om boken


Mary Cassatt var en amerikansk konstnär som levde 1844-1926. Hennes favoritmodell var den äldre systern Lydia och många av hennes impressionistiska målningar visar Lydia i olika situationer. Fem av målningarna bildar utgångspunkt för den här romanen, där Lydia, allt mer medtagen av en svår njursjukdom, berättar om hur det är att vara ständigt sedd av den som alltid ser och hon ställer frågor - till sig själv och till Mary - om kärleken och döden, om konsten och konstens förmåga att hålla minnet levande. 
Mary och Lydia bodde i Paris och dess sjudande konstliv bildar bakgrunden till systrarnas mer stillsamma tillvaro. 
Lydia Cassatt läser morgontidningen är en poetisk, eftersinnande och djupt gripande bok. Illustrerad med de fem målningar som utgjorde författarens inspiration.
(BONNIERS)

 Poppies in a Field 1874-1880

Reverie (or Woman with a Red Zinnia)
  




Mother and Child

tisdag 21 maj 2013

Mormors nothylla



"Roses of Picardy" var ett verkligt örhänge under krigsåren — är du inte alltför ung har du säkert hört den, eftersom den hängde med ett bra tag. Den sjöngs av brittiska soldater som lämnade sina fästmör hemma, när de drog ut i kriget.
Textförfattaren Frederic Edward Weatherly (1848-1929), lär ha skrivit texten till minst 3000 sånger — bland dem Danny Boy. Det sägs att han blev kär i en fransk änka, i vars hem han fått skydd, och det var med henne i tankarna han skrev om rosorna från Picardy.

Melodin till "Roses of Picardy" skrevs av den då, välkände kompositören och violinisten Haydn Wood (1882 – 1959).


Roses of Picardy

She is watching by the poplars
Colinette with the sea blue eyes
She is watching and longing and waiting
Where the long white roadway lies
And a song stirs in the silence
As the wind in the boughs above
She listens and starts and trembles
'Tis the first little song of love

Roses are shining in Picardy
In the hush of the silver dew
Roses are flowering in Picardy
But there's never a rose like you
And the roses will die with the summer time
And our roads may be far apart
But there's one rose that dies not in Picardy
'Tis the rose that I keep in my heart

And the years fly on forever
Til the shadows veil their sighs
But he loves to hold her little hand
And look in her sea blue eyes.
And he sees the rose by the poplars
Where they met in the bygone years
For the first little song of the roses
Is the last little song she hears

She is watching by the poplars
Colinette with the sea blue eyes
She is watching and longing and waiting
Where the long white roadway lies
And a song stirs in the silence
As the wind in the boughs above
She listens and starts and trembles
'Tis the first little song of love.

Om att banta


Säkerligen bantade man före 1863, fast man kallade det något annat — och man kanske gjorde det mer på känn och utan den sortens råd som läkaren William Harvey gav sin patient.
Så länge jag kan minnas har veckotidningar levt högt på mer eller mindre seriösa bantningstips. Jag tror det var på 70-talet som det påstods att hårdkokta ägg hade minuskalorier — man förbrände fler kalorier genom att äta ägget, än vad ägget gav. 



Nu läser jag på nätet att stjälkselleri har samma egenskap:

Celery has negative calories — it takes more calories to eat a piece of celery than the celery has in it to begin with.
Fast den effekten kan man ju snabbt avhjälpa genom att äta stjälken med jordnötssmör!

ban`ta verb ~de ~t 
ORDLED: bant-ar 
SUBST.: bantande, bantning
? (försöka) få ner sin kroppsvikt genom att äta mindre, ofta enl. särsk. diet: bantningskur
BET.NYANS: överfört minska omfånget av ngt: anslagen till kulturen ~des kraftigt
KONSTR.: ~ (bort el. ner) (ngt)
HIST.: sedan 1885; 1956 i överförd bet.; av eng. bant med samma bet.; till namnet på W. Banting, som på 1860-talet av läkare tillråddes att behandla sin fetma med en speciell kost.

Om William Banting säger Wikipedia:

William Banting, född 1796, död 16 mars 1878, var en begravningsentreprenör känd för att ha gått ner kraftigt i vikt efter att ha lagt om sin diet till socker- och stärkelsefattig kost. Banting hade genom åren dragit på sig en kraftig övervikt, som lett till problem med leder i knän och problem med att gå på toaletten. Han hade frågat flera olika läkare om råd utan någon framgång. Då han blev så fet att han fick problem med hörseln (fett tryckte mot innerörat) gick han till läkaren William Harvey, som föreslog en drastisk kostförändring.
Harvey ordinerade en diet bestående av ganska stora mängder proteinrik föda, såsom kött och fisk. Han minskade kraftigt på intaget av kolhydratrika matvaror, såsom öl, bröd, socker och potatis. Till sin stora förvåning tappade Banting snabbt åtskilliga kilo. 1863 meddelade han allmänheten om sina framsteg i broschyren Letter on Corpulence Addressed to the Public, där han beskrev hur han under loppet av ett år (från augusti 1862 till augusti 1863) lyckades gå ner i vikt från 92 till 71 kg.
Hans broschyr blev såpass populär att ordet bant kom att användas som verb, till exempel i uttryck som Do you bant?. Det användes första gången i en tidningsartikel i The Times den 13 augusti 1864. I engelsktalande länder lever ordet inte längre kvar i vardagligt språk, medan orden "bantning" och "att banta" har blivit etablerade begrepp på svenska.