Inte så kort, om brev

Redan i min barndom, när portot höjdes med fem öre (kanske från 40 till 45 öre) tyckte min kusin och jag att det var hutlöst. Vi började fundera på att skaffa brevduvor — det var då jag lärde mig att duvorna bara flyger hem. Det komplicerade ju saken, om vi skulle vara tvungna att frakta duvorna till varandra, så var det ju inte så stor idé att brev-växla. Att investera i en så’n här buss, vore kanske att ta’ i.

Brittiska brevduvor som fraktas 

med buss under första världskriget.

Hos Wikipedia lär jag mig att redan Plinius d. ä. berättar att när Antonius 43 f. Kr. belägrade Mutinas använde de belägrade duvpost för att få kontakt med yttervärlden. Men hur de transpor-terade duvorna tillbaka till duvslaget får jag inte veta.
Nu var det förstås inte om brevduvor jag tänkte tala i dag — men som vanligt spårade jag hur, när jag hittade ett intressant stickspår. Nej, det är de oskäliga portopriserna jag tänkte gnälla över. Jag kan tänka mig att man redan i frimärkets barndom gnydde när portot höjdes från 3 skilling banco till 4 skilling banco (om det nu gjorde det, vilket jag inte vet), precis som redan de gamla grekerna beklagade sig över dagens ungdom.
Vi svenskar har det inte värst, när det kommer till dyra frankotecken, läser jag i en intressant artikel. Sverige kommer först på tionde plats, där Norge leder stort. Räknar man om priserna i förhållande till landets levnadsstandard, finns vi inte ens med bland de tio dyraste länderna.

Världens första frimärke kom ut i England

6 maj 1840. Fortfarande lär England vara

det enda landet i världen, vars frimärken

inte har landets namn påtryckt.

Frimärken fascinerar mig, både konstnärligt och historiskt — men inte så mycket att jag någonsin samlat på frimärken.

I Sverige infördes frimärken 1 juli 1855, efter engelsk förebild. Wikipedia vet att berätta att "de första svenska frimärkena, vilka avbildar lilla riksvapnet, utkom i valörerna 3, 4, 6, 8 och 24 skilling banco. De ersattes tre år senare av fri-märken med samma motiv, men med öresvalörer. De första frimärkena trycktes i ark om 100 st. År 1904 utkom det första frimärkshäftet, och 1920 började Postverket tillverka frimärken i rullar".

.

porto [pårt`o äv. pårt´o]subst. ~t ~n 

ORDLED: port-ot

• avgift för befordran av postförsändelse vanl. redovisad med frimärken: brevporto; flygporto; svarsporto; tilläggsporto; skicka den lilla boken som brev med dubbelt ~; enkelt ~ för brev upp till 20 gram

KONSTR.: ~ (för ngt)

HIST.: sedan 1645; av ita. porto 'transport(kostnad)', till portare 'bära'; jfr portativ

frank´o adv.

1 med skyldighet för säljaren att ombesörja transporten till den angivna orten: varan har sålts ~

HIST.: sedan 1855; av ita. franco (di porto) 'fri (från porto)'; besl. med frank

2 portofritt: gratis och ~

HIST.: sedan 1706; se franko 

frank`otecken subst. frankotecknet, plur. ~, best. plur. frankotecknen 

ORDLED: franko--teckn-et

• synligt bevis på att avgiften för postbefordran är betald: frimärke eller annat ~

HIST.: sedan 1881

.

Redan 1823 hade den svenske löjtnanten Curry Gabriel Treffenberg (1791–1875)   lagt fram ett förslag till riksdagen om "något slags stämplat papper" som kunde användas som omslag för brev. 

Framtiden får väl utvisa om vi kommer att behöva frimärken, i en tid när brevskrivning blivit en ovanlig sysselsättning. 

Förhoppningsvis ska man, så länge jag lever kunna köpa frimärken, annars blir jag tvungen att utöka mina minimala tekniska kunskaper till att betala portot via SMS. Det oumbärliga Wikipedia berättar nämligen att det blir allt vanligare: "Det går ut på att man skickar ett SMS och får tillbaka en kod som man skriver där frimärket brukar sitta på för-sändelsen.
I Tyskland har man kunnat betala porto via SMS sedan 2009.Danmark har varit startklart för systemet sedan 1 april 2011 och Posten planerar att införa det även i Sverige."