Lördag med Gutenberg

från Archibald Henderson bok om Mark Twain

 Många ny (det vill säga gamla) böcker att titta närmare på i dag. Jag är full av beundran för alla som lägger ner så mycket arbete på att lägga ut gamla böcker på nätet — exakt hur det går till vet jag inte, men kan gissa att det går åt mycket tid att skanna och korrekturläsa. Jag anar att man arbetar hårt periodvis, för ofta läggs det ut böcker av en viss författare varje vecka kortare eller längre perioder. 

En tid har det nu ramlat in massor med franska böcker, i engelsk översättning och med förord av män i franska akademien. Min gissning är att det är en hel serie med franska klassiker som presenteras.

På sistone har det kommit böcker av Jon-Olof Åberg varje vecka. Så här skriver Wikipedia om honom:

Jon Olof Åberg, född 2 juli 1843 i Ås socken, Öland, död 20 maj 1898 i Stockholm . Författare till romantiserade skildringar ur svenska historien. Son till kontraktsprosten i Förlösa i Kalmar län Olaus Åberg och Anna Maria Bonell.

Efter en kortare skolgång försökte han sig på författarskapet med främst historiska romaner och noveller.

Sedan han på 1860-talet flyttat till Stockholm utgav han ett stort antal populärt hållna skildringar av mindre omfång. Genom ett enkelt språk och en förmåga att använda spänningselement vann hans författarskap viss framgång.

I dag har turen kommit till "Mjölnarflickan vid Lützen", jag har inte läst vad som hitintills lagts ut, men är rädd för att det är lite för mycket betoning på hjältekonungar och stordåd, för min smak. Så här börjar boken:

Tidigt en morgon i slutet af oktober månad år 1632 tittade mjölnaren Heinrich Mayer ut genom en af gluggarne på sin på en af kullarne vid Lützen belägna qvarn, gnuggade sig åtskilliga gånger i ögonen och mumlade derefter, sedan han gäspat ett par gånger, som om han ville att munnen skulle gå ur led:

och jag fruktar att den kommer att ta ett skutt på några veckor, och att vi snart får uppleva den där välkända dimmiga morgonen. Så jag går snabbt vidare.

 En lite udda bok, eller kanske snarare häfte, är "Experiments on the Spoilage of Tomato Ketchup", av A. W. Bitting, från 1909. Här går man systematiskt tillväga och ger oss såväl botaniska som etymologiska fakta om tomaten, för att inte tala om att vi får lära oss hur urvalet av tomaterna, och sedan tillverkningen går till. För att sedan gå vidare, och tala om mögel och olika bekämpningsmedel konserveringsmetoder. Mer intressant än det kanske låter!

Två olika biografier över Mark Twain. "Mark Twain", av Archibald Henderson är rikligt illustrerad. Den andra biografin är ett mastodontverk, men utan illustrationer.

Ett annat guldkorn är " Sigrid Liljeholm",  av Fredrika Runeberg, Finlands första kvinnliga journalist och tidningsredaktör. Den boken fick så nedgörande kritik att hon slutade skriva romaner — däremot skrev hon en självbiografi som du kan läsa hos Litteraturbanken. En kvinnosakskvinna som nog inte riktigt kom till sin rätt, i skuggan av sin make.

Margaret Sanger var en annan kvinna som kämpade för kvinnors rättigheter. Hon var sexualupplysare och grundade, det som i dag heter "Planned Parenthood Federation of America". Nu finns hennes bok från 1916 "What Every Girl Should Know", att läsa hos Gutenberg.

Så kommer jag slutligen till det jag betraktar som dagens fynd"Japanese Homes and their Surroundings by Edward S. Morse ", en av författaren rikligt illustrerad bok från 1889. En bok, som har fått mig att försumma hus och hem, medan jag läst om japanska hus och hem. 

Författaren går grundligt till väga, börjar med att tala om olika hustyper och konstruktioner, han fördjupar sig i detaljer, som hur en spikkorg såg ut.

Efter många gatuvyer, takdetaljer och japanska termer går han inomhus.

Ett antal gästrum är avbildade, jag skulle vilja bo i dem alla!

 Köken var nog inte alltid så lättarbetade, men det rådde säkert inte någon brist på arbetskraft. 

 Vi får se både tvättrum och toalett.

Naturligtvis finns ett kapitel som handlar om trädgårdar.

Samuel en klippsk klippare

Jag läser att Samuel Clemens (Mark Twain) ägnade sig åt att redovisa det mesta han gjorde i sina klippböcker. Söndagarna avsatte han åt klippandet och klistrandet — allt han företog sig, från det dagliga livet till resor registrerades i hans klippböcker. Men han tröttnade på att alltid behöva leta rätt på klister, eller intorkat klister:
"You know that when the average man wants to put something in his scrap book he can’t find his paste — then he swears; or if he finds it, it is dried so hard that it is only fit to eat — then he swears; if he uses mucilage it mingles with the ink, and next year he can’t read his scrap — the result is barrels and barrels of profanity. This can all be saved and devoted to other irritating things, where it will do more real and lasting good, simply by substituting my self-pasting Scrap Book for the old-fashioned one. "

Så föddes tanken på hans "self-pasting scrapbook", något som han tog patent på 1872 (patent US140245).
Det var sidor med gummerade fält, som man fuktade för att klistra in, vad man nu ville klistra in.


klipp`a verb klippte klippt, pres. klipper
ORDLED: klipp-er
SUBST.: klippande, klippning; klipp
• dela (ngt) med sax genom att trycka saxens båda skärande delar mot föremålet i fråga: ~ håret; ~ mattrasor; ~ ner krukväxterna
BET.NYANSER: a) spec. med avs. på bild, text e.d.: ~ in en närbild under intervjun; regissören håller just nu på med att ~ filmen b) med avseende på resultatet: ~ figurer c) med konstruktionsväxling med sax avskilja håret eller ullen från: ~ fåren; frisören klippte honom på 10 minuter d) utvidgat i fråga om likn. rörelse, ofta upprepad: ~ med öronen e) överfört om att avbryta kontakt e.d.: ~ av alla förbindelser f) i absolut anv. avbryta: "Det är inget att tala om", klippte han av
IDIOM: ~ klorna/vingarna på ngn beröva ngn hans möjligheter till motstånd/rörelse; nu är det klippt nu är spelet förlorat; som klippt och skuren (för ngt) mycket lämplig (för ngt)
KONSTR.: ~ (av el. ner) ngt, ~ ngn
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. klippa; nord. ord, trol. ljudhärmande

Det är nog ingen som vet exakt när klippböckerna uppstod, men förmodligen kom de första böckerna till på 1600-talet. Olika namn förekom beroende på vilken inriktning böckerna hade, vänskapsalbum och minnesalbum och på engelska ibland common-place books.
De finns de som anser att de gamla grekernas handskrivna "tankeböcker", hypomnema, var de första klippböckerna. Det var böcker där man skrev ned viktiga tankar om vad man läst eller diskuterat.

Vad man än betraktar som den första klippboken, så kan man konstatera att det inte är en modern fluga från U.S.A., även om mycket av dagens kommersiella klippande och klistrande kommer därifrån. Redan på tidigt 1900-tal fanns det de som insåg att de kunde tjäna pengar på att inbilla människor att det inte dög med alltför mycket hemslöjd i klippandet och klistrandet — nej, det skulle vara halvfabrikat, färdiga bilder och etiketter.

När jag hittade den här bilden från Colorado Historical Society, på en klippbok, där man använt en gammal bok till att klistra in bilder, kommer jag att tänka på att en så'n har ju jag också. Äldre släktingar använde gamla kassaböcker till att klistra in vävmönster som de klippte ur olika tidskrifter.

Grattis Samuel!

Samuel Langhorne Clemens

(Mark Twain)
30 november 1835 - 21 april 1910

Ännu en favorit.