Blandade känslornas

 Uppmaningen från Klimakteriehäxan är i dag tala om känslor, ett väl så omfångsrikt tema som förra veckans kunskap. Dessutom har  de båda orden, känslor & kunskap, språkligt ett gemensamt förflutet.

Känslornas goddagspiltar 

Känslornas goddagspiltar störtar till smörgåsbordet,

staplar assietterna fulla: inlagda boderskap, 

medlidande i hummersås, sorgsna aladåber. Försök vår importerade indignation och den lagrade hatosten! 

Gästernas ögon skiner,  änglakindema glöder. 

Snart är det tid för det småvarma: 

tårar i tomat, helgonglorior i olja. 

Steken väntar därute, fromhetssteken, 

späckad med kärleksfett. 

Känslornas goddagspiltar rapar och slinker ut. 

över pensionatet lyser stjärnor isigt rena. Döda syster, räck mig glaset med en dryck som smakar ingenting.

Så värst positiv kan man väl inte beskylla Olof Lagercrantzs dikt för att vara — och positivt skulle det vara idag.

Men jag är inte säker på att det finns renodlat positiva känslor. Jag tror att vi behöver sorgen, vemodet och upprörda känslor som klangbotten för det positiva. 

Men visst fylldes jag av glädje i morse när jag tittar ut genom fönstret och ser en liten klunga med tappra snödroppar.

Och jag blir mer än glad när jag nås av  budskapet att en av mina bästa vänner har konstaterats nu vara cancerfri, efter en lång och mödosam kamp.

I get a warm feeling among my books.” 

    har Anthony Powel sagt

och visst är det så — jag behöver bara titta på bokhögarna som omger mig — jag har den ovanan att låta böcker jag tycker om ligga kvar inom räckhåll. Här två böcker som är så olika det bara är möjligt, men både fyller mig med glädje.

Minnen har en förmåga att locka fram känslor — alla sorters minnen, och alla sorters känslor. Som när jag skalar apelsiner och minns hur min far oombedd brukade skala mina apelsiner, bara för han visste hur mycket jag ogillade att göra det.

Music Lesson. Two Men and a Woman Making Music with Flute and Hurdy-Gurdy  

Så har vi musiken ”Sången ädla känslor föder, hjärtats nyckel heter sång", sjunger man, i synnerhet om man sjunger i en manskör. Den svenska texten står Johan Jolin för.

Ja visst föder den känslor — massor med sådana — oftast blandade känslor av vemod och glädje i en oskiljbar blandning.

Att upptäcka Elmer Diktonius bok ”Opus 12. Musik” hos Litteraturbanken var också det anledning till en stilla glädje. En bok med korta stycken, lagom att begrunda till eftermiddagstet 

 

Två böcker med titeln ”Blandade känslor” känner jag till, men har inte läst någon av dem. Cecilia Hagens kåserisamling kom 2015 och Thomas Tidholms diktsamling kom 2025. Den senare blir jag nyfiken på, dessutom har den ett vackert omslag.

Äntligen!

  

Nu lossnar det i marken

den tunga vintertjälen

ger efter och går bort.

Det sjuder sång i själen

likt saften som i barken

nu stiger inom kort.

       Vilhelm Ekelund

2 lördagsmeningar

 A Woman in White Writing at a Desk', c1864-1930) 

Anna Lea Merritt

Att jag gillar att läsa brevväxlingar, är väl knappat någon nyhet — men då ska det vara riktiga brev, inte ”Bästa-Broder-brev”, skrivna med baktanken att de så småningom ska ges ut. Fiktiva brev har jag ingenting emot, de är ofta roliga (som Websters ”Daddy Longlegs”, Lindgrens ”Britt-Marie lättar sitt hjärta”, James”A Bundle of Letters”)

Här rör det sig om ett fiktivt brev i Love Almqvists ”Drottningens juvelsmycke”. Bokens första del handlar mest om systrarna Amanda och Adolfine, och jag har valt ett kort brev från Amanda till systern.

Att hon använder den franska stavningen för skiss förvånar mig inte det minsta — minns att jag blev tvungen att ta fram ett franskt lexikon när jag läste boken i mina tidiga tonår.

Ordet karutscha väcker minnen till liv, eftersom vi ofta använde det i vår familj — bara för att det är ett roligt ord.

Här klappar väl ingen på min dörr, men jag slutar ändock; pennan är så dålig, jag har icke på länge haft någon som formerat den åt mig. Köp mig litet karutscha, och haf ut med dig, jag skall taga ut några 

feldrag på min stackars esquisse.

Kl. ½ 12 på natten.

Amanda.

 Det är Robert som insett att läsningen ofta får ta sig en tankepaus för att begrunda texten vi just läst.

Om kunskap

 

Kunskap är temat för Klimakteriehäxans tredje kärleksförklaring. 

Alltid lika spännande att på onsdagen se vilket tema hon valt. I dag blev det ett ämne utan slut — jag tror knappast att det finns ett mer vittomfattande ämne att fördjupa sig i

 Ex Libris, c. 1924 

Edward Frank Gillett

”Med ordet kunskap .. förstås hvarje sats, som innebär ett vetande om något, d. v. s. ett klart och tydligt medvetande af någonting.”
                   Claëson

Utan kunskaper kommer vi inte långt. Sen är det en helt annan historia att vi alla har olika uppfattningar om vad som är nödvändiga baskunskaper, och vilka kunskaper som ger oss det där lilla extra och förgyller vardagen.

Eftersom jag bor isolerat och sällan lämnar bostaden är jag hänvisad till de kunskaper som står att finna hemomkring.

  

Vita contemplativa (I)(det kontemplativa livet)

               Alexander Eibach

 SAOB

Högt upp på min kunskapsinhämtningslista finns SAOB, som jag besöker flera gånger om dagen.

I dag fick jag lära mig ett nytt ord: SUVAROFF (ett slags stövel).

Förutom att hjälpa mig med stavningen av knepiga ord, och etymologin, så får jag veta hur orden ska användas — heter det en eller ett stövel?

För ögonblicket svårt att komma in här.

RADIO

Det finns drösvis med intressanta och lärorika program, och nu för tiden när man kan efterlyssna behöver man aldrig gräma sig över att ha missat något lärorikt.

Bildningsbyrån presenterar personer som inte syns och hörs så ofta Vetenskapsradion har program i ämnen som jag inte ens vet att de finns.

Är bara ett par av P1:s lyssningsvärda program.

BÖCKER, BÖCKER, BÖCKER, 

Ja, böcker är nog min främsta källa till

kunskap, och då talar jag både om ”riktiga” böcker och alla tusentals böcker som finns att läsa, avgiftsfritt, på nätet. Här hittar man både förströelselektyr och tekniska och vetenskapliga böcker vars innehåll kräver större fattningsgåvor än jag besitter.

Wikipedia i all ära, men utan uppslagsverk (obs. pluralis!) klarar jag mig inte — många udda ämnen och personer, ramlar mellan de olika verken, och då krävs mer än ett verk.

Nationalencyklopedin, den som kärleksfullt kallas ”Hojen”, eller mer fantasilöst N.E. finns på nätet, mot en årsavgift, får här representera ett antal olika uppslagsverk.

Gunnar Hellström har förutom romaner skrivit en intressant reportage ”Gustaf Hellströms reportage kring suffragetterna”,  som tillsammans med Barbro Hedvalls ”Vår rättmätiga plats” ger en inblick i kampen som förde fram till allmän rösträtt.

Vänner

Vi har nog alla vänner som kan mycket som vi själva är okunniga om — be dem om råd och tips! 

Mina engelskspråkiga vänner tycker det är kul att få frågor som de aldrig kommit på tanken fråga sig själva, och vi kan grotta ned oss i oändliga samtal om prepositioner och andra knepigheter.

Hade min far inte varit intresserad av dödahavsrullarna, så hade jag väl aldrig kommit på tanken att läsa ”Rösterna ur Dödahavsrullarna” av Robert Eisenman och Michael Wise, en av hans efterlämnade böcker.

Det finns utmärkta sidor på nätet som handlar om konst, ändå vill jag inte vara utan mina konstböcker — att sitta i sin läsfåtölj och bläddra är både avkopplande och lärorikt.

Att läsa i antologier, av alla de slag, är ett bra sätt att prova sig fram till vad som fångar en och som kanske leder vidare till nya kunskaper — eller rent av till en dikt som nuddar vid dagens ämne:

 Gnosis

Thought is deeper than all speech,

Feeling deeper than all thought: 

Souls to souls never can teach

What unto themselves was taught.

     Ch. P. Cranch

Nätet bjuder på ett överflöd av bra lexika, mitt första val är Merriam Webster, som inte bara talar om vad ett ord betyder, utan ofta länkar till informativa, och roliga artiklar med anknytning till ordet.

Men ingenting går väl upp emot att läsa sig till kunskapen i en bok. Själv minns jag så mycket mer än just texten — jag minns om det var en höger- eller vänstersida, om det stod högt upp eller långt ned på sidan, jag minns ovidkommande detaljer, som var jag satt och bokens tyngd och doft. Allt bidrar till att minnas vad jag läst.

Sa jag att ämnet är outtömligt? Kommen så här långt inser jag att jag inte sagt ett ord om barn- och ungdomslitteraturen. Men den förtjänar ett eget inlägg, precis som en del lite smalare ämnesområden — textil till exempel.

Och jag har inte ens nuddat vid alla praktiska kunskaper — sådana som kroppen minns, och som vi skulle stå oss slätt förutan!

I ”Smärre skizzer I” skriver carl august adlersparre:

”Det vackraste sättet att använda sin kunskap är, att hjelpa den mindre kunnige fram, utan att han behöfver rodna derför.”

Visst är det så, dessutom är det ett bra sätt att befästa sina kunskaper.

Jag tycker att den här illustrationen som A. Garth Jones gjort till Charles och Mary ”The Essays of Elia” på ett utmärkt sätt åskådliggör dagens tema.

mer brödprat

 Ett färdigt Bröd, består egenteligen af inkråmet, och af öfra samt undra skårpan. 

             Johan Fischerström

Portrait of a Girl Seated at a Table 

Gabriel Metsu

Den här bilden får mig att tänka på sophiamackor — förmodligen hade tanken inte dykt upp om jag inte hade frossat i knäckebrödstankar de senaste dagarna.

Ai står, som vanligt, som ett fån när jag söker på ordet — kanske några av mina mer mogna läsare vet vad det är, i synnerhet de som arbetat inom vården.

Det sägs att det var sophiasystrarna som uppfann denna macka som bestod av en hård brödskiva, och en mjuk, helst kavring, med valfritt pålägg mellan skivorna. Inte så pjåkigt.

Still Life with Bread, Cheese and a Flagon of Wine 

Claude Joseph Fraichot

Och det var mycket att tänka på när man bakade och sen hanterade brödet:

I ”Folkliv och Folkminne i Ås, Vedens och Gäsene härader i Västergötland.” av Klas Olofsson, får jag lära mig hur illa det kunde gå om en kvinna la jäst i degen när hon menstruerade:

”En kvinna, som gick med sin månadsrening, borde aldrig lägga jäst i degen, ty då slog det fel.”

Och 

”Gick man ut under bar himmel med degiga fingrar, fick man värk i fingrarne, och satte man sig sådan att mjölka, finge korna sår ikring klövarne.”

 Bn borde undvika att äta stött bröd, sådant som råkat stötas och såras vid bakningen, samt att bringa sådant på bordet. Man skulle skära bort det stötta stället. Den, som åt stött bröd, blev stötter, det vill säga smått ond. Av möglat bröd blevo pojkarne starka och av bränt bröd blevo tösera vackra.

Det förekom inte så ovanligt, att den ene grannen eller vännen gav den andre en kaka, ena bakekaka, nyss han bakat. Man borde aldrig ge bort en kaka, utan att först sopa av henne bakemjölet, varmed här menas stoftet från ugnen. Det fanns personer, som ogärna åto bakarebrö, det vill säga bröd från yrkesbagare, likasom inte häller främmande bröd.

En borde aldrig bryta bröd ifrån sig, utan alltid emot sig,  d. v. s., så att brottytorna vändes emot en, annars kanske en finge leva brödlös för det mesta.