tisdag 10 mars 2026

läst i bladet


Old Woman Reading a Newspaper, 1895 Paul Knight


Kanske är jag lättroad, men faktum är är jag gärna grottar ner mig i gamla tidningar, där både annonser och notiser kan vara upplysande och obegripliga.

Idag kommer alla klipp från Erik LindormsBokfilm”.


Naturligtvis undrar jag vad de tre ståtliga männen skulle göra reklam för.

 I Gustaf Hellströms bok ”Kuskar”, gäller det ett föredrag, med det föga inbjudande  ämnet Dödslängtan.

”Dick höll plötsligt in sin häst med ett ryck! 

Hans hjärta slog till! Inne vid en husvägg stod en gammal sandwichman med ett stort plakat öfver sina skuldror.

Dödslängtan stod där i feta, röda bokstäfver på plakatet.

Dick lutade sig framåt, skuggade med handen för solen för att bättre kunna läsa affischen.


”Föreningen Centrum för Högre Tankar.

Möte söndagen den 11 juni kl. 6 e. m.

FÖREDRAG

af

Mr. Hatan Tata, M. A. Oxf.

öfver ämnet

DÖDSLÄNGTAN

Allmänheten inbjudes.

Ordförande: Grefvinnan Garraway.

Lokal: Bond Street 198 B.

             Sekreteraren.”


Att jag inte sett en sandwich-man på åratal, beror förmodligen på att jag sällan rör mig på stadsgatorna — och vem annonserar på detta vis när elektronisk reklam når så många fler.

Ordet sandwich-man är belagt sedan 1907.


En måltid för 2:25 låter ju som ett facilt pris, och förmodligen var det det, för även omräknat till dagens värde verkar det mycket överkomligt.


2.25 SEK år 1927 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 81.39 SEK år 2026 mätt med konsumentprisindex.

Alternativa beräkningar:
• 2.25 SEK år 1927 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 554.0 SEK år 2026 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare (löntagare fr o m 2005). 


Nog låter det som om den här cyklisten hade varit tacksam över något.




söndag 8 mars 2026

presenttips på kvinnodagen

 

Woman Scrubbing the Floor

Daniel MacLise


Jag allt kan ordna uti ett hus:
Brodera, skura och feja. 
Vaggvisor kan jag, en hel skrälldus, 
På mång’ så grann »melodeja«, 
Att, om det bära sig skulle så —
Kan jag nog sköta båd’ en och två. 
         Gustaf Hultgren

Hittar den här annonsen i en tidning från 1925




Undrar om frun inte skulle bli ännu gladare om maken skurade golven — i alla fall ibland.

lördag 7 mars 2026

full av mening?

 

Bläddrar i en bok ”An independent daughter” av Amy Ella Blanchard, för att se om den är läsvärd, och ramlar över denna klämkäcka mening — som förresten är två meningar — och kan inte bestämma mig för om det är ett gott råd, eller bara en moralisk pekpinne. Boken, från 1898) utspelar sig på ett college för kvinnor.


As for myself, I decided long ago that I could be either gloomy, miserable, and burdensome, or cheerful, happy, and helpful, just as I cultivated a contented spirit. It is mainly a matter of cultivation.


He had dropped on his knees beside her, and had gathered her hands in his.


Som så ofta, leder Persis (huvudpersonen) fyra år på college (ett manligt dito tycks finnas i grannskapet) till det eftertraktade Mrs.  

Att stanna upp inför en nyligen läst mening, som vi sedan delar med hugade läsare på bloggen, är Roberts goda idé.

fredag 6 mars 2026

Småskriblerier på kvällskvisten

 


Small Talk By The Fence In The Evening Light 

Sigurd Solver Schou


Kan man småprata så kan man väl småskriva, tänker jag, och hittar till min stora förvåning ordet (småskrivande), men med ett ”kors” framför: ”(†) om ringa l. obetydligt skrivande”. Och det passar mig utmärkt, för något betydelsefullt flyter sällan ur min penna. Om något över huvudtaget kan flyta ur dagens skrivdon är jag osäker på. Men klart är att jag är oerhört tacksam över att kunna skriva, trots att mina händer inte längre är samarbetsvilliga. 


Via ordet skriblera landar jag på ett annat intressant ord: skribbskrabb — ”ett slags vävnad, möjl. av blångarn”, vilket får mig att inse att jag har en skribbskrabbduk, som jag är för lat för att rota fram och fotografera just nu.


den enda bild som finns av Årstafrun


Hur jag därifrån hamnade hos Märta Helena Reenstierna är jag osäker på. Men hon är så intressant att det blev ett långt besök på Årsta gård, och då inser jag att jag har varit där flera gånger eftersom en av mina klasskamrater bodde där. Hade jag vetat då, vad jag nu vet så hade jag väl sett till att få se köket, men dit kom jag aldrig.

Så jag läser vidare och förflyttas snabbt 204 år tillbaka i tiden, till ett par dagar i början av mars 1821:


5 Måndag. Svåra sträng frost — eldning i rummen fördubblades — alla blomkrukor i fönstren ledo, ty jorden frös till sten. Jag bakade 5 tjog Paltbröd, 8 rågbullar, 4 Råmjölks pannkakor, ungefärlig 50 små Sockerkringlor och stekte ett refbensspjäll, det blef allt bra, men gick långsamt uti lilla köksugnen. — Mamsell Lille och jag lade oss ej förrän klockan ett om natten. 


6 Fet-Tisdag. Lindrigare väder. Folket fingo bullar, korf, bränvin, Caffee, olika allt efter mitt eget tycke och deras rang och värdighet.



Om nejpultar har jag skrivit tidigare — men då bara om ordet nejpult, som helt enkelt betyder syskrin — nu hittar jag en bok som talar om vad du ska ha i din sykorg:

”A work-box should contain six or eight of the useful sized white reel sewing cottons, black cotton, and silks, white, black, and coloured, both round and for darning; a few useful tapes, bobbin, galloon, buttons of all kinds, including thread, pearl, metal, and black; also, hooks and eyes. An ample needle-book, containing a page of kerseymere for each sized needle, not omitting the darning, glove, stay, and worsted or carpet needles.”

Detta, och mycket mer, lär jag mig när jag läser ”The workwoman's guide

containing instructions to the inexperienced in cutting out and completing those articles of wearing apparel, &c. which are ususally made at home : also, explanations on upholstery, straw-platting, bonnet-making, knitting, &c.

av Sarah Josepha Buell Hale,en bok från 1838


En oumbärlig, och pedagogisk, bok för dem som är tvungna att själva förfärdiga sina kläder, laga och lappa och dessutom framställa alla textilier som hör till ett hem.

INFANTS’ FIRST FLANNEL GOWNS.

torsdag 5 mars 2026

Blandade känslornas

 Uppmaningen från Klimakteriehäxan är i dag tala om känslor, ett väl så omfångsrikt tema som förra veckans kunskap. Dessutom har  de båda orden, känslor & kunskap, språkligt ett gemensamt förflutet.


Känslornas goddagspiltar 


Känslornas goddagspiltar störtar till smörgåsbordet,

staplar assietterna fulla: inlagda boderskap, 

medlidande i hummersås, sorgsna aladåber. Försök vår importerade indignation och den lagrade hatosten! 

Gästernas ögon skiner,  änglakindema glöder. 

Snart är det tid för det småvarma: 

tårar i tomat, helgonglorior i olja. 

Steken väntar därute, fromhetssteken, 

späckad med kärleksfett. 

Känslornas goddagspiltar rapar och slinker ut. 


över pensionatet lyser stjärnor isigt rena. Döda syster, räck mig glaset med en dryck som smakar ingenting.


Så värst positiv kan man väl inte beskylla Olof Lagercrantzs dikt för att vara — och positivt skulle det vara idag.

Men jag är inte säker på att det finns renodlat positiva känslor. Jag tror att vi behöver sorgen, vemodet och upprörda känslor som klangbotten för det positiva. 



Men visst fylldes jag av glädje i morse när jag tittar ut genom fönstret och ser en liten klunga med tappra snödroppar.


Och jag blir mer än glad när jag nås av  budskapet att en av mina bästa vänner har konstaterats nu vara cancerfri, efter en lång och mödosam kamp.


I get a warm feeling among my books.” 

    har Anthony Powel sagt

och visst är det så — jag behöver bara titta på bokhögarna som omger mig — jag har den ovanan att låta böcker jag tycker om ligga kvar inom räckhåll. Här två böcker som är så olika det bara är möjligt, men både fyller mig med glädje.


Minnen har en förmåga att locka fram känslor — alla sorters minnen, och alla sorters känslor. Som när jag skalar apelsiner och minns hur min far oombedd brukade skala mina apelsiner, bara för han visste hur mycket jag ogillade att göra det.


Music Lesson. Two Men and a Woman Making Music with Flute and Hurdy-Gurdy  

Så har vi musiken ”Sången ädla känslor föder, hjärtats nyckel heter sång", sjunger man, i synnerhet om man sjunger i en manskör. Den svenska texten står Johan Jolin för.

Ja visst föder den känslor — massor med sådana — oftast blandade känslor av vemod och glädje i en oskiljbar blandning.




Att upptäcka Elmer Diktonius bok ”Opus 12. Musik” hos Litteraturbanken var också det anledning till en stilla glädje. En bok med korta stycken, lagom att begrunda till eftermiddagstet 


 

Två böcker med titeln ”Blandade känslor” känner jag till, men har inte läst någon av dem. Cecilia Hagens kåserisamling kom 2015 och Thomas Tidholms diktsamling kom 2025. Den senare blir jag nyfiken på, dessutom har den ett vackert omslag.







söndag 1 mars 2026

Äntligen!

  


Nu lossnar det i marken

den tunga vintertjälen

ger efter och går bort.

Det sjuder sång i själen

likt saften som i barken

nu stiger inom kort.

       Vilhelm Ekelund

lördag 28 februari 2026

2 lördagsmeningar


 A Woman in White Writing at a Desk', c1864-1930) 

Att jag gillar att läsa brevväxlingar, är väl knappat någon nyhet — men då ska det vara riktiga brev, inte ”Bästa-Broder-brev”, skrivna med baktanken att de så småningom ska ges ut. Fiktiva brev har jag ingenting emot, de är ofta roliga (som Websters ”Daddy Longlegs”, Lindgrens ”Britt-Marie lättar sitt hjärta”, James”A Bundle of Letters”)


Här rör det sig om ett fiktivt brev i Love Almqvists ”Drottningens juvelsmycke”. Bokens första del handlar mest om systrarna Amanda och Adolfine, och jag har valt ett kort brev från Amanda till systern.

Att hon använder den franska stavningen för skiss förvånar mig inte det minsta — minns att jag blev tvungen att ta fram ett franskt lexikon när jag läste boken i mina tidiga tonår.

Ordet karutscha väcker minnen till liv, eftersom vi ofta använde det i vår familj — bara för att det är ett roligt ord.



Här klappar väl ingen på min dörr, men jag slutar ändock; pennan är så dålig, jag har icke på länge haft någon som formerat den åt mig. Köp mig litet karutscha, och haf ut med dig, jag skall taga ut några 

feldrag på min stackars esquisse.

Kl. ½ 12 på natten.

Amanda.


 Det är Robert som insett att läsningen ofta får ta sig en tankepaus för att begrunda texten vi just läst.