Man stafvar sig icke, hvarken efter den ena eller andra metoden, till förstånd.
Schreibende
Det fanns en tid då jag inte kunde tänka mig att skriva brev med annat än min reservoarpenna — nu får mottagaren nöja sig med den penna jag får tag på — men jag väljer fortfarande brevpappret med omsorg. Nu för tiden, när det har blivit glest mellan de ”riktiga” breven, har jag en hel del att välja bland.
Så här sitter jag bredvid det påslagna elementet och skriver — är det inte en kinesisk poet som sagt arr regntunga dagar lämpar sig väl för brevskrivning?
Poetiskt blir det inte, men jag har mycket att säga och kommer igång bra. Ända tills det blir tvärstopp, att bli osäker på stavningen av ett enkelt ord känns skamligt. Ingen konst att slå upp ett ord när man sitter med ett otal ordböcker i knäet, men när det kommer till tje-ljud och andra ord med märkliga konsonantförbindelser i början av ordet får man pröva sig fram.
Men det slipper jag för plötsligt ser jag för mitt inre öga de planscher som min lärare tillverkat och satt upp längst bak i klassrummet. Hon var bra på att teckna och måla (och sjunga, vilket inte har någon betydelse i det här inlägget).
Där på planschen finns en gosse som styr ett hölass framför sig, och man kan läsa:
”En pojke i en skjorta gul,
skjuter en skjuts in i ett skjul”.
Hur många gånger har jag inte haft glädje av den ramsan — liksom den med en en blomma och en sädesärla som trippar runt, och har texten:
”Det är lättare att stjäla en stjälk,
än att stjälpa en stjärna med stjärten”.
Tack Ulla Gruve, jag har haft stor glädje av båda verserna!
Mycket större glädje än av de språkläror som finns på nätet — inte ens de som en av mina förfäder skrev lockar mig till mer än några på måfå valda nedslag:
Sch-ljudet, som tecknas: l:o med sk framför de lena vokalerna: skina, sked, skytt, samt framför a och o i några ord: menniska, menniskor, marskalk, ärtskocka; 2:o med skj framför o och u i orden: skjorta, skjul, skjuta, skjutsa; 3:o med sj: sjelf sjette, sjunde, sjuk m. fl.; 4: o med stj: stjelk, stjelpa, stjert, stjerna, stjäla.
Lena vokaler låter väl rart — nytt för mig.
