Den amerikanske lingvisten George Zipf kom fram till teorin att det generellt råder ett omvänt förhållande mellan ords längd och deras frekvens, ju vanligare desto kortare”.
Lagen bygger på observationen att de vanligaste orden i språk för det mesta är korta — oftast enstaviga— och blir ett längre ord vanligt förkortas det med tiden, som till exempel bil och buss.
Så småningom kom den här lagen att användas inom andra discipliner — men jag ska bespara er de matematiska formlerna, för av dem begriper jag inte ett dugg.
När det kommer till ordet zeugma blir jag tvungen att friska upp mina slumrande kunskaper.
Jag vänder mig till Wikipedia:
Zeugma är, liksom ordvitsen, ekonomisk: den drar samman två meningar till en; den kopplar samman begrepp som inte hör ihop – det mentala med det moraliska, det abstrakta med det fysiska, det höga med det låga – och skapar på så sätt en överraskning”, skrev Walter Redfern i sin bok ”Puns”.
Falstaff fakir ger ett bra exempel:
”Det första enkeåret tillbragte hon i förtvivlan, det andra i Åmål.”
Ett annat kommer från Erik Gustaf Geijer:
”Med svärd han röjde våld, med plogen jorden.”
“You can leave in a taxi. If you can’t get a taxi, you can leave in a huff. If that’s too soon, you can leave in a minute and a huff.” |
Mosaiken på drottning
Zoë är med bara av den enkla anledningen att jag gillar den.
Den trevliga idén att presentera trevliga ord en gång i veckan är Klimakteriehäxans.
