onsdag 19 februari 2020

336

dagar kvar 
i

tisdag 18 februari 2020

Grattis Tuulikki!

 18 februari 1917 - 23 februari 2009
målad av vännen och livskamraten
Tove Jansson 


Flickporträtt, 1945

Interiör, Sergelgatan, 1945

Pappas glädje, 1946

Kubistisk komposition, 1950

Spansk vy, 1951

Stadsbild, 1953

Röd komposition, 1955

Stadsvy, 1963

Southern view, 1962

Sjunken skatt, 1968

City VIII, 1975

Övergiven sommarveranda, 1975

Utan titel, 1975

Laxfiskare 

 Förakt (Psipsina 3), 1977

 Ensam ö, 1980

Yttre skärgården, Sundet, 1980. 


Grafikern från 1975 avbildar Tuulikki Pietilä
Tove Jansson


337

dagar kvar 
i

måndag 17 februari 2020

Läspaus

“The only advice, indeed, that one person can give another about reading is to take no advice, to follow your own instincts, to use your own reason, to come to your own conclusions. If this is agreed between us, then I feel at liberty to put forward a few ideas and suggestions because you will not allow them to fetter that independence which is the most important quality that a reader can possess. After all, what laws can be laid down about books? The battle of Waterloo was certainly fought on a certain day; but is Hamlet a better play than Lear? Nobody can say. Each must decide that question for himself. To admit authorities, however heavily furred and gowned, into our libraries and let them tell us how to read, what to read, what value to place upon what we read, is to destroy the spirit of freedom which is the breath of those sanctuaries. Everywhere else we may be bound by laws and conventions-there we have none.” 
                                            från 
The Second Common Reader
                                                                       Virginia Woolf    


Woman Reading, 1879-84

Ibland undrar jag varför inte fler läsare tar till sig dessa goda råd, för nog är det så, att när en bok kommer i ropet, så hör man talas om den till leda. En gnutta fantasilöst när det finns så mycket att välja på.

338

dagar kvar 
i

söndag 16 februari 2020

Skanstull



Skanstull med tullhuset (den vita byggnaden), vy mot norr, 1907.

Mitt förra inlägg fick Annika att fundera över när man upphörde att utkräva tull vid Stockholms tullar. En sökning på Skanstull ger omedelbar utdelning:
Namnet Skanstull härrör från Södra skans, en befästningsanläggning som uppfördes 1643-45. Skanstull var ursprungligen en av de tullstationer som fanns vid infarterna till Stockholm fram till mitten av 1850-talet. Ordet skans kommer från de försvarsanläggningar/murar som fanns uppe på berget vid Söderstadion och fortfarande finns den senaste byggda muren (1859) kvar uppe vid Gullmarsplan, nu inbyggd i ett av de nya husen vid Söderstadion. Den ursprungliga tullen vid Stockholms södra utfart hette Grinds tull och låg vid nuvarande korsningen Östgötagatan/Bondegatan. Omkring 1660 flyttades tullen till det smala näs som förbinder Södermalm med områdena söder om Årstaviken och Hammarby sjö. Gatan som ledde fram till tullen hette Postmästarebacken. Idag finns här Hammarby sluss och Skansbron. Tullstationen drogs in 1857 och idag finns inget kvar av de gamla tullhusen.  Enligt de beskrivningar som finns var det en rätt trist plats med leriga vägar, dåliga träkojor och olika handelsbodar där man gjorde sina inköp. I närheten fanns Galgbacken och kolerakyrkogården.

Bilden ovan är ju tagen nästan hundra senare än öppningsscenen i "Familjen H***", men det kan väl knappast ha sett trevligare ut den februaridagen då husrådinnan Beata Hvardagslag kommer farande till Skans-tull i sin släda. 
Jag som har et svagt minne av gamla tullhus, både vid Roslags- och Norrtull, borde ju ha insett att det var så här det såg i Sverige på den tiden  ändå såg jag för mitt inre öga något mer i stil med Burgtor, där jag arbetade en gång för länge sedan. Så tack Annika för att du fick mig att "slå upp" både Skanstull och andra tullar  det gjorde visserligen att jag blev sittandes med all intressant läsning, istället för att ta hand om min deg. 
Till degen!
"Scantz Tull" och "Söder Scantz" på Petrus 
Tillaeus karta från 1733 (norr är till höger).


339

dagar kvar 
i

lördag 15 februari 2020

Thé-timmen är inne

   I slutet af Februarii månad 1829, befann jag mig en afton vid  Skants-Tull, väntande på besökarens tvungna visit, för att, efter  dennas slut tåga in i Sveriges hufvudstad, under ett förskräckligt  yrväder, sittande uti en liten öppen släda, frusen, trött och sömnig;  och således, som din medlidsamma själ kan finna, min hulda unga  läsarinna, uti just ingen afundsvärd belägenhet. 
   Min stackars häst, som hade qvarkan, hostade och frustade.  Drängen, som körde för mig, slog armarna i kors om lifvet för att  värma sig. Stormen tjöt och snön hvirflade omkring oss. Jag blun-  dade och väntade, hvilket jag ofta gjort och alltid funnit bäst att  göra, under alla yrväder, så väl inom som utom hus, då man ej är  nog lycklig att kunna undfly dem. Ändteligen hördes långsamma  steg på den knarrande snön. Besökaren nalkades med sin lykta i  handen. Han hade röd näsa och såg olycklig ut. Jag höll i min hand  en sedel och ville smyga den i hans, för att dermed köpa min ro och  ostörd genomfart. Han drog sin hand tillbaka: »det är ej nödigt;»  sade han torrt, men höfligt. »Jag skall ej göra er mycket besvär,»  fortfor han, i det han började lyfta på mina fällar och röra i mina  paketer och askar. Jag såg mig ej utan grämelse nödsakad att stiga ur. Misslynt och med hemligt skadenöje stoppade jag åter min sedel i redikylen och tänkte: »nå nå då, han skall slippa ha något för  sitt besvär!»
                                       ur Familjen H*** av Fredrika Bremer

 Snow Storm

Jag letade upp Fredrika Bremers "Familjen H***", därför att jag mindes en tescen i första kapitlet. Vad jag däremot inte kom ihåg var stycket ovan, vilket inleder boken.
Vad jag inte heller minns är om ordet besökare gick mig förbi, då för länge sedan, man förstår ju av sammanhanget vad som avses, eller om jag slog upp det — det var ju långt före datorernas intåg som jag läste boken, kanske var jag för slö för att resa mig upp och hämta en ordbok. Så här säger SAOB:
 1) [jfr t. besucher, eng. searcher, frvisiteur] (förr) till BESÖKA slutet, eg.: person som undersöker; urspr. lägre tulltjänsteman vid stora sjötullen som hade att gå ombord å ankommande fartyg o. förrätta visitation innan de lade till; sedan äfv. om dylik tjänsteman vid landttull- o. acciskammare.

The Tea Table
Robert Reid 

Thé-timmen var inne, och från den sjudande Thékokarn steg ett  hvirflande rökmoln, som sväfvade öfver de skimrande kopparne;  de med kakor, skorpor och rån rågade korgarne, betäckte det rymliga Thébordet. Telemaque, kommen ur Tartaren på de Eliseiska  fälten, kunde ej ha känt en större tillfredsställelse än jag, anländ  från min yrväders-resa till Thébordets vänliga hamn. De glada behagliga varelser, som rörde sig omkring mig; det trefliga rummet,  ljusen, som i vissa ögonblick ej litet bidraga att göra själen ljus; den  ljufva värmande drycken, som jag njöt, – allt var förträffligt, lifvande, muntrande, allt var.... Ack, tror du väl, min läsare! att den förfrusna näsan borta vid tullen midt uti min förtjusning ställde sig vid brädden af min thékopp – och förbittrade dess nektar? Jo jo men, gjorde den så, – och jag tror, att jag blifvit mindre förskräckt, om jag sett min egen dubbel. För att återgifva mig fullkomligt lugn, sade jag mig: »i morgon skall jag förbättra min uraktlåtenhet; i morgon!» och tillfredsställd med min föresats för i morgon, satt jag  nu, efter min vana, tyst i ett hörn af rummet, stickande på min  strumpa, smuttande då och då ur Thékoppen, som stod på ett litet  bord bredvid mig, och betraktande obemärkt, men uppmärksamt,  Familletaflan framför mig. 

340

dagar kvar 
i

fredag 14 februari 2020

Grattis Elsa!

Elsa Ström-Ciacelli 
14 februari 1876 - 5 december 1952 


Stilleben med frukter

 Gathörn, Paris  1938

 Notre-Dame Paris, 1921

Orientaler

 Klostergården

Porträtt

Vintermotiv

Spanjorska


 Kvinna med blommor

Motiv från Paris





Den kärleken

The Valentine 
George Smith

Det finns gott om valentinmålningar på nätet här ett par av mina favoriter.

 The Valentine Card 

Den tredje bilden här är jag lite osäker på hur jag ska tolka. Vad håller hon bakom ryggen, och varför? Är brevet hon håller i handen inte till henne? 

 A Mistake of St Valentine, where 
the Missive ought to have gone, 1883
 Henry Stephen Ludlow

 Cat and Mouse, 1936

 I made my cat a valentine,  
Which it chased around the house. 
I wrote that special valentine 
On the back of a speedy mouse.  
                        Bruce Larkin

 i’m okay
Kaan Bagci 

Läs om alla hjärtans dag i Sverige.

341

dagar kvar 
i

torsdag 13 februari 2020

Valentinsafton

The Eve of St. Valentine, 1871
George Smith 

Det här är första gången jag hör talas om valentinsafton. Inte ens vi svenskar som är så bra på att börja fira aftonen före själva helgdagen tycks ha kommit på idén att införa en afton i Valentins namn.
Inte nog med att det inte förekommer fler sådana aftnar på nätet, jag hittar inte heller något om konstnären. Det finns två konstnärer med samma namn, men jag tror inte att en ettåring skulle kunna åstadkomma den här sortens konst, lika lite som en konstnär död sedan dryg hundra år skulle kunna göra det. 

"Stupid Cupid"

 Cupiʹdo (latin, ’åtrå’), den romerska kärleksguden, motsvarar den grekiske Eros. Små knubbiga, bevingade cupidoner 
(kupidoner) förekommer ofta i antik konst. Så säger NE, medan Wikipedia hänvisar mig till Amor.



 I en kommentar till gårdagens inlägg påpekar Inkan att "Stupid Cupid" är en sång som hon minns från sina tonår. Jag som inte heller då, hängde med i popsvängen, blev naturligtvis tvungen att ta reda på vad hon talade om, och det visar sig att det finns ett antal olika inspelningar av denna sång, av Howard Greenfield and Neil Sedaka, på nätet. Just denna variant med Connie Francis är från 1958.

Cupid 
Michelangelo Buonarroti

För den som vill sjunga med lyder texten så här - fast i en kommentar säger en person att den text Connie sjunger, inte är korrekt.

Stupid Cupid you're a real mean guy
I'd like to clip your wings so you can't fly
I'm in love and it's a crying shame
And I know that you're the one to blame
Hey hey, set me free
Stupid Cupid stop picking on me
I can't do my homework and I can't think straight
I meet her every morning 'bout half past eight
I'm acting like a lovesick fool
You've even got me carrying your books to school
Hey hey, set me free
Stupid Cupid stop picking on me
You mixed me up for good right from the very start
Hey now, go play Robin Hood with somebody else's heart
You got me jumping like a crazy clown
And I don't feature what you're putting down
Well since I kissed her loving lips of wine
The thing that bothers me is that I like it fine
Hey hey, set me free
Stupid Cupid stop picking on me
You got me jumping like a crazy clown
And I don't feature what you're putting down
Well since I kissed his loving lips of wine
The thing that bothers me is that I like it fine
Hey hey, set me free
Stupid Cupid stop picking on me
Hey hey, set me free

A red-figure plate with Eros as a youth 
making an offering (c. 340–320 BC)


Stupid Cupid stop picking on me