Frågan är om jag skulle vilja ha tre söndagar i en vecka. Jag gillar vardagslunken i mina veckor — en lunk som kröns av söndagen innan vardagslunken återkommer.
Frågan är om jag skulle vilja ha tre söndagar i en vecka. Jag gillar vardagslunken i mina veckor — en lunk som kröns av söndagen innan vardagslunken återkommer.
Men bara han blifvit tvättad och afrifven och sköljd och borstad och påklädd och fått i sig sin lilla kaffeslick var han mild och nyter och oförarglig som en kyrkängel och fru Göransson kunde leda honom i en silkessnodd.
min trogna vän och ledsagare, min guldklocka med vidhängande kedja, också af guld. Där kedjan förut blänkte, nyter och dekorativ, sträcker sig nu västen dyster och enformig öfver magens ödsliga sluttning
Camp Fire, 1880
Winslow Homer
Samen sjunger också sånger , starrhöstrumpan kväder visor,
sittande vid sotig nying, på en kolstybbsvärtad sovplats;
skall jag inte också sjunga, våra barn ej kväda visor,
bänkade på härligt högloft, som är krönt av frejdad kroppås?
ur Kalevala
Nu gäller det att komma med inlägg som pekar på det positiva här i livet — det är klimakteriehäxan som uppmanar oss att visa på detta livets goda.
Nötbom är varken ett positivt eller artigt ord — men det låter i alla fall vänligare än synonymen dumbom!
La lecture
Armand Rassenfosse
Det här med stavning är ett spännande
ämne. Jag har ju känt människor som i hela sitt liv stavat till exempel berg och pengar med ä ”ar”., och ondgjort sig över nystavningen. Att skriva ”blött” var ju snudd på hädelse. Att säga att ”Jesus blött” för oss, var ju att säga att han kissat på sig — blödt ska det naturligtvis vara!
Detta kommer jag att tänka på när jag i inledningen av Alfhild Agrells bok ”I Stockholm. Också en resebeskrifning” läser:
(Jag måste stafva mann med två nn, eljest låter det ju, som om jag hade en hygglig hår-man!)
Hos Robert kan du läsa mer om den meningsfulla meningen.
MÖNSTER
Stå rak bland alla,
vara som de,
vänliga och kalla,
prata och le.
Ingen sorg att gömma,
akta dig att ge.
Aldrig stå och drömma,
vara glad och le.
Ung flicka, ung flicka,
vara som de.
ur ”Röd klänning”
Dygdemönster kan vara lite påfrestande — men mönster i största allmänhet gillar jag. Man behöver ju inte följa dem, bara låta sig inspireras av dem.
Som mönstren i ”Mönsterbok för lapsk hemslöjd i Västerbottens län”.
Skulle bli fina broderiet, eller som dekor på gratulationskort. Målar någon porslin nu för tiden — en del av mönstren skulle passa utmärkt på en tekopp.
För den som vill läsa om mysterier är utbudet hur stort som helst. Osökt kommer jag att tänka på Blytons ”Mysterieböcker” (Five Find-Outers), de finns alla hos FadedPage.
Men det finns gott om svenska mysterier. Torsten Sandberg hör väl i dag till de bortglömda, men för dem som vill förflytta sig i tid och rum finns fyra kriminalromaner från 30-talet att bli lätt nostalgisk över.
I sanningens namn är brädspel (eller heter det sällskapsspel?) något jag försöker undvika, men när jag nyligen dammade av en hylla (i högsta grad välbehövligt) kom mina mah jong-spel fram. Kanske var det mer minnet av trevliga mah jong stunder, med goda vänner, än själva spelet som gjorde mig glad.
Det är är mitt ”köpe-mah jong”, det hemgjorda resespelet har jag redan berättat om.
Årstiderna fördelar sina tecken likt de smörgula
brickorna i mahjong. Jordytan är en skrovlig rockärm.
Skonsamhet påbjuds. Yxan glömmer inte trädet.
Per Wästberg
Musik hör väl till livets goda, här kan du lyssna till nästa 9 minuter av Melchior Molters ”Concerto per il Corno”.
Sofia Maria Ödman, Hagdahls kokerska
A Young Lady Reading in an Interior