Först, störst och värst

En Opel Darracq från 1902/03

som inte har det minsta med texten att göra.

Från tidningen ”Skärgården” måndagen 6 juli 1903:

 En amerikansk millionär, bankiren Charles Golden från Massachusetts, har satt sig i sinnet att via Grönlands isfält resa till nordpolen — eller åtminstone komma den så nära som möjligt — pr automobil.

För några dagar sedan ankom Mr Golden jemte sin hustru och en fransk chaufför till Liverpool, med den automobil, som skall användas för expeditionen

Automobilen är byggd med hänsyn till den planerade färden. Den är försedd med ett solidt järntak samt kristallrutor, så att man inifrån fullständigt kan öfverskåda vägen, som på långt avstånd upplyses medelst kraftiga elektriska lampor.

Vagnen är fullkomligt tillsluten så att nordpolsfararne kunna göra turen helt och hållet inom fyra väggar. Blir det för kallt för dem ha de en elektrisk värmeapparat, som sörjer för den nödiga temperaturen.

Om det skulle bli nödvändigt att hastigt stanna på grund av en eller annan oförutsedd fara, är automobilen försedd med en särskild bromsinrättning, ett slags ankare, som borrar sig ned i snön eller isen. Denna apparat, som är mycket sinnrikt konstruerad, kan förändras till en propeller, och då automobilens nedre del har formen av en båt, är man i stånd att färdas i vatten, om öppet sådant skulle påträffas i närheten av polen.

Mr Golden medför proviant och benzin för en resa på 200 mil, och då man ämnar använda slädar så långt mot norr som möjligt, skall färden från denna punkt kunna företagas på ett tiotal timmar.

Äfven om det skulle taga litet längre tid, vore det ju i alla fall ett vackert rekord, om amerikanen nådde nordpolen pr automobil och planterade stjärnbaneret där.

Visst väcker notisen en hel del frågor — såväl om det praktiska, som den mänskliga naturen.

Jag hittar inte det minsta om denna expedition på nätet, får bara en klapp på huvudet och ett nedlåtande Ai-svar som säger att jag nog blandat ihop saker och ting.

Traktor

Tractors in the Farm Georgetown  Ylli Haruni  



— Ska 'ru int köp dä traktor?

ropt di te'n
när han geck å harv
mä hästen

— Kunn ja fôll gör,
sa han,

— men kan en hör lärka da,
sa han,
i en tocken maskin.

Gunnar Ehne

ur ”E sali blanning”

min mening:

 

Portrait of Alyson Walsh, Founder of ThatsNotMyAge

Det händer rätt ofta när jag läser, att jag undrar över personbeskrivningarna — i synnerhet när det kommer till hur man åldersbestämmer en nytillkommen person. ”Hon såg ut att vara omkring 23 år”, hur i all världen kan man pricka en en person ålder så exakt?

Men alldeles nyss stötte jag på en beskrivning jag gillade:

 

As to the years he had spent—they might have been thirty, or forty, or twenty, according to the hour in which one met him. 

För visst är det så med oss människor — ibland är vi fräscha och nästan vackra, medan vi andra dagar ser ut som något vi vägrar att kännas vid.

Hittade meningen i ”The Brown Study” av  Grace S. Richmond.

Hos Robert kan du läsa mer om den meningsfulla meningen.

 

Carpe diem

 

Inte alltid så lätt att fånga trista dagar, men att dricka gott te ur kopp & kanna med Clarice Cliffs design kan minska tristessen en gnutta — särskilt om man har en chokladbit tillhands.

Musik och litteratur är ett andra humörhöjande medel — i dag får det bli Chopin och en bok av G. K. Chesterton. Många av Chestertons böcker hittar du hos Gutenberg och FadedPage, hans berättelser om ”Father Brown” förmår alltid att engagera mig.

Något vackert att vila ögonen på, behöver man alltid, jag väljer en målning av Marc Chagall från 1917.

Poets have been mysteriously silent on the subject of cheese.

              G.K. Chesterton

Så rätt han hade — det vill säga, jag kan inte komma på ett endaste poem som handlar om ost. Det är något jag ska kika närmare på när tekniken är med mig.

Men väljer man någon av alla goda sorter, som börjar på C, så slipper jag vänta tills vi hunnit till bokstaven O.

Ett inlägg i Klimakteriehäxans kampanj för att visa på allt positivt som finns här i livet — i dag på bokstaven C.

dags att tackla B

 “I declare after all there is no enjoyment like reading! How much sooner one tires of any thing than of a book! -- When I have a house of my own, I shall be miserable if I have not an excellent library.”  

  Jane Austen, i Pride and Prejudice 

    men först till ett av de sammanträffanden, som är så vanliga här i livet — jag hade inte mer än publicerat mitt A-inlägg, så trillade det in ett poem i inkorgen, ett poem som heter ”Abecedarian Beginning with Alif”.

Även om jag stött på begreppet tidigare, är det inget jag försökt mig på — får se om jag vågar mig på det under de närmaste 28 (eller däromkring) veckorna.

 Quiet Reading Moment 

Flow Line

 Bibliotek & böcker 

får samsas om en plats — i min värld är de ju snudd på synonyma.

Brahms. 

Det finns många fantastiska kompositörer vars namn börjar på B — jag kan inte rangordna dem — en av dem jag gärna lyssnar till är Brahms. 

Just nu slår det mig att det finns en bok som har Brahms i titeln. 

Lilian Jackson Braun skrev 29 böcker i en serie som ofta kallas ”The Cat Who” böckerna där det inträffar osannolikt många mord (mord utan alltför läskiga detaljer). Mord som seriens huvudperson Jim Qwilleran löser tillsammans med bokens huvudkatter Koko och Yum Yum.

Brownies 

Jag bakar ytterst sällan nu för tiden, men aviserat någon sitt besök kan det hända att jag snor ihop en sats med brownies. Att det är något som förgyller vardagen inser jag när jag ser om jag flera gånger bloggar om olika slags brownies.

Å Mors dag

Mors dag

Jenny Nyström

Å Mors dag

Ej lyser ditt namn i bemärkt ”Vem är vem?”.

ej heller i "Rikstelefon”.

Men jag kommer ändock å var årsdag hem, så förunderligt dragen, din son.

Den doftande Peter på sängen 

och tårtans och blommornas prakt 

behålla kring känslosträngen 

sitt grepp med rent säregen makt. 

Ack mor, där omkring mig bland rosor och blad 

du ömhänt och ömfotad går

jag ville, jag visste, jag vet icke 

vad att säga, så bäst du förstår.

Hur varm känns min tacksamhet icke, 

var gång jag blir bjuden så här,

att, mor, när, tillbaka vi blicke, 

du gjort mig till den, som jag är! 

Väl skakar du, mor, ditt försilvrade hår 

och min lyra dig helt slår ifrån.

Och dock, huru gått med den hela furor,

därest du icke fött mig till son?

Vad diktkonstens glansperioder 

av tysta små mödrar berott! . . . 

Ack, mor, lilla mor, lilla moder, 

du väger långt mer, än du trott.

  från Grönköpingsdikter

Lyd Minnie Mouse’s goda råd:

”make every day mother’s day!

lördagens mening

 

 Jag inser, när jag läser Klimakteriehäxans pingvininlägg, att vi är många som fascineras av pingviner.

Det fick mig att leta upp min pingvinfil, med pingvinrelaterade anteckningar.

Dagens mening hittar jag i ”Penguin Persons & Peppermints” en essäsamling av Walter Prichard Eaton.

I bokens första essä ”Penguin Persons”, berättar  författaren om hur Ruskin, när han är arg och upprörd, i ett brev säger att han för att kyla ned sig besöker the British Museum för att titta på pingvinerna, som är de enda som kan skänka honom tröst:

One feels everything in the world so sympathetically ridiculous; one can't be angry when one looks at a Penguin.”

 Hos Robert kan du läsa mer om den meningsfulla meningen.