lördag 8 februari 2025

En mening om skvaller

 

 The Three Gossips 
Louis Grosclaude

Bor man på en liten ort får man finna sig i ett det finns de som vet mer om en, än vad man själv vet. 
Gränsen mellan skvaller och omsorg om nästan, är minst sagt flytande. 
Anthony Trollopes roman ”The Way We Live Now” är en träffsäker satir, vari det sladdras utan tanke på nästans väl och ve:

A woman’s chief weapon is her tongue and she never lets it rust! Apt, eh? Devilish apt!

Det är Robert som initierat de meningsfulla lördagarna — läs om det hos honom.



tisdag 4 februari 2025

Afrika nästa


Leroy Campbell  
Black girl


Det var inte böcker jag först kom att tänka på när jag såg dagens tema — nej, det var alla afrikanska sånger vi sjöng, då, för så länge sedan att jag inte ens minns texten till många av dem.

De första afrikaböcker jag kom att tänka på är sådana man inte ska tänka på. Fick mig att fundera över värdering och gränser.

Presenterar mina förbjudna böcker sist.



”The Man in the Brown Suit” är en tidig Agatha — en bok som på engelska presenteras som en ”thriller”, snarare än en deckare. Jag hittar ingen bra översättning på thriller — finns det någon? Rysare, trillare, rafflande bok..



Hur som helst så är det en spännande bok som börjar i London, men snart fortsätter i Sydafrika.



Scoop” av Evelyn Waugh är en rolig bok om hur William Boots skickas till Afrika för att bevaka ett, ännu inte utbrutet, inbördeskrig. 



Problemet är bara det att William som skriver om småfåglar och grodor för sin tidning, har förväxlats med en utrikeskorrespondent.



Sen sätter beslutsvånda in i valet mellan en sann barnbok (”Följ med till Afrika” av Anny Marwig Rubin) och ”Vattenkriget”, en lika sann historia som utspelar sig i Sudan. En spännande bok om en biståndsarbetare som blir anklagad för mord — det är svårt att lägga ifrån sig boken innan man vet hur det går.

”Vattenkriget” av Berthil Åkerlund.




Naturligtvis vimlar det av rasistiska uttryck och beskrivningar, både i äldre 

barnböcker och böcker för vuxna.


Du hittar det i Lennart Hellsings böcker, liksom i Georges Remis (Herges) serier om Tintin.



 Liksom i Edgar Rice Burroughs 25 böcker om Tarzan.

Böckerna om Babar av Jean de Brunhoff är inte heller oantastliga… Så kan man fortsätta i det oändliga, vilket jag inte tänker göra. Jag har skrivit om icke salongsfähiga böcker tidigare, så nu låter jag ämnet vila i några år.


Så har vi Helen Bannermans bok om ”Little Black Sambo”(Lille svarte Sambo), en bok som jag minns från barndomens barnkrubba. Den finns i ett otal olika varianter med illustrationer av varierande kvalitet.


Om den boken, och många andra har 
Margareta Rönnberg skrivit en mycket intressant artikel på sin blogg.


 Som vanligt är det Robert som står för tisdagstrion tema. Hos honom hittar du mer om trion och länkar till dem som tipsar om sina böcker.

måndag 3 februari 2025

Man frågar sig

An Unexpected Question, 1922 John Seymour Lucas


Ett lustigt sammanträffande är att jag på sistone intresserat mig för olika frågeställningar. Det började med att jag upptäckte att ordet kvestion finns i svenskan. 

(jfr t. quästion, eng. o. fr. question; ytterst av lat. quæstio (gen. -ōnis), vbalsbst. till quærere, söka (få veta ngt), fråga. — Jfr KVESTIONERA, KVESTOR)

Och bäst som jag sitter där med frågetecken upp över öronen, så presenterar frågerskan Klimakteriehäxan sin senaste måndagsunderhållning.


Detta verbala fynd ledde till att jag plötsligt insåg hur ofta en bok har en fråga i titeln.

Som i ”Samlade skrifter 11. Essäer och journalistik (1983)”, där Stig Dagerman har med essäen: ”Varför mörda basfiolen?



Där är intet question om mindre .. än att illuminera hela Stockholm genom min närvaro. Så skrev Kellgren 1776


Snacka om gott självförtroende!

Men jag kan tänka mig att det inte var så allvarligt menat.

Tackar som frågar

 Frågarinnan Klimakteriehäxan har tagit upp sitt måndagsfrågande, nu med en liten annan vinkel — men lika roligt som tidigare.

Det var noga med genus förr i världen — både frågerska och frågarinna användes.


To Decide the Question  
John George Brown

Varför 

är alla dukar hos mig släta? 


Därför   

att jag inte kan tänka mig att lägga en ostruken duk på bordet — och jag har ingenting emot att stryka.

Men med tanke på hur enormt många dukar jag har, är det synd och skam att jag inte använder dem oftare.

 

Varför 

manglar jag aldrig mina lakan? 


Men det gör jag ju!

 

Varför 

har jag köpt en robotdammsugare? 


Nej, det har jag inte gjort. Jag misstänker att jag skulle tycka att det var lika besvärligt att sparka igång en sådan, som jag tycker det är att ta fram den gamla hederliga dammsugaren



Varför 

har jag så många tavlor på väggarna? 

Därför

 att jag varit för oföretagsam för att göra något åt saken — fast i sanningens namn har jag ställt undan rätt många.


Varför

 får inga fler böcker plats i våra hyllor? 

Därför 

att jag är fäst vid dem — och ofta konsulterar dem.

lördag 1 februari 2025

meningsfull fred

 

Carl Fredrik Reuterswärds skulptur Non-Violence.

I ett inlägg med titeln: ”Per Anders Fogelström och kampen för fred”, skriver Ulf Bagge på sin blogg:


”Martin Luther King kunde vi hylla på bekvämt avstånd, men hade han varit verksam i Sverige, skriver Fogelström, hade han kanske fängslats som totalvägrare och kastats i fängelse som en farlig uppviglare.”


Det är Robert som initierat de meningsfulla lördagarna — läs om det hos honom.



torsdag 30 januari 2025

Recept mot januari:

 och ytterligare några månader


Peasant Woman Peeling Potatoes

 Recept mot januari:
Tag ett par potatisar
av dem som du tog upp
en lördagseftermiddag
i augusti
Riv dem grovt
Bred dem tunt
i pannan
grädda  svag eld
tills du får en gyllengul
lätt frasig råraka
Strö kummin över
av den vilda
som du fann vid gamla vägen
Servera med en matsked
rörda lingon
plockade  väg från badet
Ät
med en färsk förnimmelse
av solstek  sjösvala ryggen
av humledunder
gulsparvsvisshet:
allt-kom-mer-till-baks-i-
gen

           Ingrid Sjöstrand