Myriameter

  

Sen! där nere mellan Mars och Venus återstå ännu några obebodda myriameter av mitt territorium. Där vill jag skapa  en ny värld:av Intet skall hon bliva till och till Intet skall hon en gång åter varda. Varelserna som där leva skola tro sig vara gudar som vi, och vår glädje skall vara att se huru de ävlas och yvas. Dårskapens värld skall hon nämnas! Vad säger min broder Lucifer, som med mig delar dessa domäner söder om vintergatan?

ur Strindbergs "Inferno"

 Measuring the land using rope, from the 

Tomb Chapel of Menna, New Kingdom (wall painting) 

 Egyptian 18th Dynasty

ett ord jag varken sett eller hört tidigare — fast jag har en känsla av att jag borde ha gjort det, precis som jag väl borde känna till myriagram.

Med tanke på att jag ibland använder ordet myriad, så borde jag ju ha kunnat gissa vad det betyder. Ibland är det enklare att slå upp, än att försöka lista ut något på egen hand — tankelättja!

 

 Prefixet myria betyder 10 000. Det kommer ursprungligen från det grekiska ordet myriad.  Prefixet används numera mycket sällan, men det används till exempel i ordet myriameter (10 km), myrialiter (10 000 liter), myriagram (10 kg) och i det latinska namnet för mångfoting (myriapoda).

Ett ord i rättan tid

Kam — det vet väl alla vad det är, tänkte jag, och tänkte skynda vidare. Trots allt har jag ju lite annat att syssla med än att nöjesfråssa i ord.  Fast, tänkte jag vidare, det syns nog inte på mig att jag vet vad en kam är — så jag åtgärdade den detaljen och återvände till datorn för att lära mig mer om ordet kam. Det visade sig att utöver betydelsen av substantivet kam, så finns det ett adjektiv kam: 

Hurry Up 

Wayne Anderson

KAM, adj. kammare. adv. -T.

Ordformer

(kam 1609. kåm 1722)

Etymologi

[fsv. (Smålandslagen) kamber; jfr sv. dial. (Smål., Östergötl.) kamm, kåmm, bråd, brådskande, angelägen, besläktat med sv. dial. kimba, ila, skynda, kimma ut, uttrötta, utmatta

(†) bråd; brådskande; hastig. Ty will iagh besolla dem ther uppå, / the skola kampt honom ihiäl slå. Asteropherus 42 (1609). I synnerhet nu i Kåmmaste wår dagarne. VDAkt. 1722, nr 177.

Att det kom så lägligt beror på att jag tidigare i dag hade försökt ta reda på varifrån uttrycket "Gud skapade ingen brådska — men han sa att vi skulle skynda oss ibland" kommer. Något svar på den frågan fick jag inte, vad jag fann var det jag redan visste, att det finns olika varianter av uttryckets sista hälft. "Men han sa att du skulle skynda dig i dag, om vi ska hinna med bussen" fick jag höra ibland — eller något liknande, som passade in på situationen.

Pelle Holm nämner det inte ens, medan SAOB citerar Arvid August Afzelius: "Allting har Gud skapat, men icke brådskan."

Skriblerier om en skriblerus och en skrubbtussa

 medan jag tänker på annat.

En bok postpapper

Bläcket rodnar i dess penna,

Ljudet darrar i dess röst;

När en flicka ska bekänna:

Kärleken bor i mitt bröst.

​Men har hon blott några gånger

Trugat fram sitt tunga: ja!

Drillat några kärlekssånger,

Låtit några kyssar ta.

Se'n förslår ej bläck och papper,

Pennor utslitna bli;

Gellert sjelf var ej så tapper

I onödigt skribbleri.

Och från sjelfva predikstolen

Tydligare skrålas ej,

Än predikaren i kjolen

Gnäller: O!!! jag älskar dej!!!

                   ur Samlade Skrifter II

                            av Johan Wadman

​Jag skulle tro att det är skalden och filosofen Christian Fürchtegott Gellert som åsyftas i den gode Johans skriblerier.

Ja, det är bråda dagar på tänkerifronten just nu, då är det trösterikt att läsa andras skriblerier — som Johan Wadmans verser. 

Så till skrubbtussan som inte har det minsta med skriblera att göra.

Jag vet inte ens om det här är en skrubbtussa, men det är det närmaste skogs-padda som jag kan komma — och nog är namnet gulligare än paddan.
 

SKRIBLERA skrible4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.

Etymologi

[sannol. ombildning av SKRIBLA med anslutning till SKRIBLER. — Jfr SKRIBLERISK]

(numera föga br.) hålla på med (värdelösa l. lappriartade) skriverier, vara ”skribler”; skriva l. klottra ihop brev; äv. med obj.: (hastigt l. talanglöst skriva ihop (ngt). 

SKRUBBTUSSA, f. l. r.; best. -an; pl. -or.

Etymologi

[av d. skrubtudse; förra leden är skrub, ojämnhet m. m. (se SKRUBB, sbst.1), senare leden är tudse, padda (se TOSSA, padda); benämningen syftar på den vårtiga huden]

(†) liten, i skog levande padda (förr uppfattad ss. utgörande en egen art); jfr SKOGS-PADDA. Fischerström Mäl. 179 (1785)

Ett aktuellt ord

 malarkey (n.) also malarky, "lies and exaggerations, humbug," 1924, American English, of unknown origin. It also is an Irish surname. Meaning much the same thing at about the same time in U.S. slang was ackamarackus (1934).

Fake news

Akanji Bolaji

 It ill becomes you to assail one who cannot defend himself.

                                                                           Miguel de Cervantes 

Liberi

 Ännu ett ord att lägga till min ordsamling där det kommer i gott sällskap med andra utrotade ord som kan vara bra att ha.

Portrait of Alexander von Humboldt

okänd konstnär

Men det vill jag bara ha sagt att en bokflod till, och vi har böcker i diskhon i köket. Signe Andersson gillar inte sådant.  En bokflod, för resten! En bok. Nästa bok som kommer denna familj till handa får vi hänga i ett snöre utanför fönstret. För nu är det så fullt med böcker även i tamburen så man får plocka Eyvind Johnson i folkupplaga ur galoscherna när man ska ut och det regnar. Fast det finns naturligtvis andra åtgärder man kan vidta, och vi är våra vänner så innerligt tacksamma för alla goda råd vi fått. Man kan köpa en herrgård med bibliotek med inbyggda bokhyllor från golv till tak, där butlem klänger kring väggarna och vördsamt nedplockar Wodehouse i halvfranskt åt mat mor. Det är bara så förskräckligt svårt att få tag på en bra butler i dessa tider. Detta råd tål dock att tänka på. Men det finns ett annat som jag vänder mig rysande bort ifrån. Det finns de som säger att man kan rensa ut böcker. Jaja, det gives kanske människor som kan det. Känslokalla typer. Brutala naturer.  

Känns det igen? Jag känner igen vartenda ord. Vill du läsa hela "E. o. biblioteksassistent sökes!" så hittar du Bangs kåserisamling "Slarvigt men mänskligt" hos Litteraturbanken.

Även om det ser ut som Alexander har ett bord för hemlösa böcker, så tror jag inte att han behövde ha Eyvind Johnson i galoscherna.

LIBERI, sbst.1, l. LIBRI, sbst.1, m. l. f. (2Mack. 2: 13 (Bib. 1541), Wallenius Proj. F 4 a (1682)) l. n. (Svart G1 120 (1561), Wallenius Proj. F 4 a (1682); best. -et l. -t; pl. = l. -er; l. LIBRERI, sbst.; pl. -er; l. LIVERI, sbst.1, n.; best. -et.

Ordformer

Etymologi

[jfr ä. t. liberei, eng. library, fr. librairie, it. o. span. libreria, ävensom lat. libraria, boklåda, bokhandel, librarium, bokskrin, mlat. librarium, bibliotek; till lat. librarius, som hör till l. har samband med böcker o. d., till liber, bok (se LIBRETT)]

(†) bibliotek. VarRerV 32 (1538). 2Mack. 2: 13 (Bib. 1541). Alexandria, här haffuer Ptolomeus Philadelphus ett skönt Liberij vprättat.

Huvudsaken

 

Woman Wearing a Black Bonnet and Dress, 

Blue Shawl, and White and Pink Bow  

Christiana Jane Herringham 

Se honom planterad på en taburett – lik en tall på en klippa – i  ma chère mères rum på Ramm. Se äfven der, försjunken i en stor  Emma – lik en fågel i sitt bo – muntra fröken Hellevi Husgafvel. Se  ståtelig och lik – blott sig sjelf, ma chère mère tillbakalutad i ett  hörn af soffan, med slurkan åter hög på den höga pannan;

Början av det här citatet från Fredrika Bremers bok "Grannarne", från 1837, hade jag med häromdagen, men jag klippte av det innan jag kom till nästa intressanta ord, slurka.

Av sammanhanget kan man ju slutat sig till att det är någon slags huvudbonad, men hurdan hade jag ingen aning om.. Och fortfarande har jag bara en svag aning om hur den kunde tänkas ha sett ut:

(förr) om olika slags (åtsittande, i sht kvinnliga) bahytt- l. mössliknande huvudbonader.

I just "Grannarne" förekommer ma chère mères bahytt ett flertal gånger, men annars är det ont om slurkor i de böcker jag förfogar över. 

Ma chère mère har jag uppfattat som ett manhaftigt fruntimmer med ett huvud för sig, och som inte ligger för pynt och flärd, så kanske såg den ut som på Christiana Jane Herringhams målning här ovan. 

Liksom all annan klädsel var ju bahytten ett modeplagg som ständigt förändrade — ibland var brättet så utskjutande att det fungerade som skygglappar, andra gånger så långt och smalt att jag kommer att tänka på de där "strutarna som motorcyklister hade förr i tiden. De kallades förresten kyss-mig-om-du-kan bahytter.

De verkade förfärlig otrevliga att bära, så jag kan mer än väl förstå att Mrs Batty Tootal har tagit av sig sin slurka.

Mrs Batty Tootal  

John Hunter

Jag vill ha en

 lojebänk!

Girl Resting on a Sofa  

Beatrix Whistler

Exakt hur en dylik tingest ser ut framgår inte av SAOB:s tämligen kortfattade beskrivning av ordet. Förmodligen är det ingen som vet, eftersom ordet inte tycks ha använts sedan 1700-talet.

"ett slags stoppad bänk att ligga o. vila på" är den kortfattade beskrivningen som står till buds, och eftersom jag är loj, så vore väl en slik bänk vara något för mig — fast bänk låter ju inte så värst bekvämt. 

Det finns ju ett antal olika benämningar på möbler avsedda att vila på, så det står var och en fritt att välja — men ordet kan nog användas för alla slags dagbäddar. Så det tänker jag göra.

Dagens ord

 är tennis — det vill säga gårdagens ord var tennis, men då funkade inte blogger.

Jag har aldrig spelat tennis och har aldrig funderat så värst mycket över ordets ursprung — men som alltid får man lära sig något nytt när man börjar läsa om ett ords ursprung. I synnerhet brukar det vara lärorikt att läsa om alla sammansättningar man kan få till.

Som tennistyg. Vad i all världen är tennistyg?

Jo, det är samma sak som oxford. Som om alla nu för tiden vet vad oxford är för slags tyg.

 Så här säger NE: oxford (efter staden Oxford, Storbritannien), tennistyg, inom textiltekniken mjukt, fylligt skjorttyg, vävt i panamabindning.  Oxford tillverkades ursprungligen av bomull; numera har tyget ofta inblandning av polyester eller viskos.

Och SAOB lägger till: (numera mindre br.) visst slags mjukt, rätt tjockt bomullstyg, enfärgat l. med olika varp o. inslag.

Two lawn tennis costumes for October, 1905 

Om damernas klänningar är sydda av tennistyg vill jag låta vara osagt, men nog verkar de förfärligt obekväma. Korgen som den ena damen bär på huvudet kan man kanske lägga bollar i.

Vasserra koka päron!

Varav händerna är fulla...

An Old Woman Peeling Pears, c1640 

okänd konstnär

vilket just nu är av päron. Det dimper ned fler päron varje dag än jag hinner ta om hand. Fast jag skalar inte mina päron, det går alldeles utmärkt att torka dem oskalade, och inte sitter jag på golvet och ser ut som jag har all tid i världen. Inte för att jag inte vill sitta på golvet — där har jag tillbragt en stor del av mitt liv — men därför att jag insett när jag väl tagit mig ned på golvet så blir jag kvar där.

Medan händerna skär skivor av päronen så försöker jag komma på om det finns fler "päronuttryck" än "äpplet faller inte så långt från päronträdet", men det går trögt, kommer bara på räkneramsan "Äppel, päppel, pirum, parum".

Men det tycks finnas i en hel del uttryck som är nya för mig, som:  icke ge bort äpplet utan att få päronet igen, att inte ge bort något innan man försäkrat sig om att man får en lika värdefull gengåva.

Eller: vinna i äpplen och tappa i päron, det vill säga att vinna i ett avseende men förlora i ett annat.

Och säger man att "päronet ännu icke är moget", så menar man att tiden inte är mogen.

"Här gäller icke äpple eller päron" säger man när man menar att nu är det allvar, nu gäller det.

I Hagbergs översättning av Shakespears "The Comedy of Errors" ("Förvillelser") låter han Lucie säga: "Ett annat säger: Zachries, månntro du päron fick? Det fick mig att för ett ögonblick tro att man använde uttrycket redan på Shakespeares tid — men ack så fel jag hade. På engelska lyder repliken: "LUCE. Have at you with another: that’s—When? can you tell?" Det enda man kan lära sig här är att gamle Hagberg kände till uttrycket om Zakarias — Carl August Hagberg var ju skåning och kanske sa man päron istället för fikon i Skåne, som jag har förstått att man gör i Danmark.

Jag får också lära mig att hästspillning ibland kallas för häst-päron — men allra bäst gillar jag kraftuttrycket "vasserra koka päron!" som tycks ha använts redan i slutet av 1700-talet.

Till långsamhetens lov

dröngöt

sölkorv, trögmåns, slowcoach och en 

läsvärd bok.

Promenade des Enfants 

Timoleon Marie Lobrichon

fast riktig så här länge sedan var det inte 

Det händer ibland att jag plötsligt minns första gången jag hörde ett visst ord, som den dagen vi barn från barnkrubban kom gående i krokodil, Borgmästargatan ned. Förmodligen hade vi varit i Vitabergsparken och lekt, och var nu på väg tillbaka till barnkrubban på Folkungagatan. En av tanterna vände sig om och uppmanade oss sölkorvar att raska på. Antagligen var ordet sölkorv nytt för de flesta av oss, för jag minns att det uppstod jubel i ledet — vi fnissade och kallade varandra för sölkorvar. 

Häromdagen började jag fundera på synonymer till ordet, men kom bara på såskopp, men det finns säkert flera. Vad jag inte visste förrän jag konsulterade SAOB är att det faktiskt finns en korv som heter sölkorv, eller fanns är kanske mer korrekt:

SÖLKORV, sbst.2 (sbst.1, se söla ssgr), r. l. m.; anträffat bl. i sg. obest.

Etymologi

[sv. dial. (Bohusl.) sölkorv, om olika slags gryn- l. blodkorv; ssg med KORV; förleden av ovisst ursprung]

(†) om korv beredd av gryn o. en blandning av blod l. hackade inälvor, korv gjord på slaktrester. Oxaslagt med sölkorf och gåsaslagt med svartsoppa.  

Jag visste inte heller att det fanns ytterligare ett par nedsättande betydelser av ordet:

1) (†) till 2, om smutsig person. (1749).

2) (†) till 5, om drinkare. (1749).

3) (vard.) till 6: nedsättande: sölig person; jfr -kolv, -måns.  

Det här inlägget blev liggandes oavslutat för över en månad sedan varefter jag stötte på det underbara ordet "slowcoach" i en engelsk bok, och tänkte att här var ännu ett ord att fördjupa sig i:

informal Brit a person who moves, acts, or works slowly. US and Canadian equivalent: slowpoke.

Men jag hade inte mycket mer än tänkt tanken så snubblade jag över illustrationer till en barnbok vid namn"The Slowcoach, av E. V. Lucas.

Scene from The Slowcoach

Edward Verrall Lucas 

illustrator Mary V. Wheelhouse

 

Visst hade jag sett illustrationerna (som inte alltid stämmer med bokens text) tidigare men inte reflekterat över bokens intressanta titel. Nu lyckades jag hitta den näst intill bortglömda boken på nätet och kunde ladda ned den för att senare läsa på min balkong. 

Jag hade inga stora förhoppningar om att det skulle vara en läsvärd bok, för jag hade sett en del ljumma och mindre smickrande kommentarer om den. Kanske ska man man tillhöra det äldre gardet, som är uppvuxen med böcker som inte hade samma höga tempo och inte var lika rafflande som dagens utbud av böcker och film för barn och ungdomar, om man ska uppskatta den här boken. För jag uppskattade den verkligen, det visade sig vara ännu en bok som fångade mig helt.

Bokens huvudpersoner är som så ofta i engelska böcker barn i en engelsk medelklassfamilj — kanske ska jag säga övre medelklass, för familjen är utrustad med både trädgårdsmästare, kokerska och pigor.

De här barnen får plötsligt en vagn (coach) från en okänd givare. En vagn inredd med allt man behöver för att kunna kuska runt på landsbygden — allt utom en häst vill säga, vilket en vän till familjen köper åt dem. Så beger dig sig av, med trädgårdsmästaren som kusk, på en sävlig två veckors tur. Eftersom vagnen är tung, så får bara ett eller två barn åt gången åka med, medan de andra går. Så i praktiken är det ju en fotvandring de gör, och det hinner hända en hel del under resans gång. Det roliga är (bland mycket annat) att man kan följa dem på en karta, för alla platser och historiska minnesmärken går att slå upp.