Vasserra koka päron!

Varav händerna är fulla...

An Old Woman Peeling Pears, c1640 

okänd konstnär

vilket just nu är av päron. Det dimper ned fler päron varje dag än jag hinner ta om hand. Fast jag skalar inte mina päron, det går alldeles utmärkt att torka dem oskalade, och inte sitter jag på golvet och ser ut som jag har all tid i världen. Inte för att jag inte vill sitta på golvet — där har jag tillbragt en stor del av mitt liv — men därför att jag insett när jag väl tagit mig ned på golvet så blir jag kvar där.

Medan händerna skär skivor av päronen så försöker jag komma på om det finns fler "päronuttryck" än "äpplet faller inte så långt från päronträdet", men det går trögt, kommer bara på räkneramsan "Äppel, päppel, pirum, parum".

Men det tycks finnas i en hel del uttryck som är nya för mig, som:  icke ge bort äpplet utan att få päronet igen, att inte ge bort något innan man försäkrat sig om att man får en lika värdefull gengåva.

Eller: vinna i äpplen och tappa i päron, det vill säga att vinna i ett avseende men förlora i ett annat.

Och säger man att "päronet ännu icke är moget", så menar man att tiden inte är mogen.

"Här gäller icke äpple eller päron" säger man när man menar att nu är det allvar, nu gäller det.

I Hagbergs översättning av Shakespears "The Comedy of Errors" ("Förvillelser") låter han Lucie säga: "Ett annat säger: Zachries, månntro du päron fick? Det fick mig att för ett ögonblick tro att man använde uttrycket redan på Shakespeares tid — men ack så fel jag hade. På engelska lyder repliken: "LUCE. Have at you with another: that’s—When? can you tell?" Det enda man kan lära sig här är att gamle Hagberg kände till uttrycket om Zakarias — Carl August Hagberg var ju skåning och kanske sa man päron istället för fikon i Skåne, som jag har förstått att man gör i Danmark.

Jag får också lära mig att hästspillning ibland kallas för häst-päron — men allra bäst gillar jag kraftuttrycket "vasserra koka päron!" som tycks ha använts redan i slutet av 1700-talet.

Fruktansvärt gott

Original book source: Prof. Dr. Otto Wilhelm Thomé

Flora von Deutschland, Österreich

und der Schweiz 1885, Gera, Germany

Eftersom jag ännu inte har fixat minskanner,

har jag snott en bild från Wikipedia.

Äppelträden vid min verkstad har tappat sugen – och i sanningens namn gör det mig inte så ledsen. Jag vill gärna ha lite frukt att torka och göra några efter-rätter, men att ta' hand om jätteskördar från flera träd är jobbigt – och i ett litet hushåll hinner man oftast inte igenom förrådet innan det är dags för en ny skörd.
Men mitt päronträd med de goda päronen, är jag tacksam för. När jag köpte huset i mars 1986 hade trädet aldrig burit frukt, trots att det sattes när huset byggdes 1949. De föregående ägarna, tillika de som byggt huset och planterat fruktträden, hade nämligen inte kläm på, att även för päronträd, gäller att man måste vara två om man vill förmera sig.
Hösten 1986 så bär trädet plötsligt frukt – någon i närheten har uppenbarligen satt ett lämpligt träd. Sedan dess har jag fått stora skördar varje år. Vad det är för sort har jag ingen aning om, men de är goda både att äta direkt och att använda i matlagningen.

Och nu är det dags att ta' hand om den läckra frukten. Tog hem en korg i dag, så nu kommer torkapparaten att vara igång ett tag framöver.

Några efterrätter blir det väl, och ett par burkar "pear butter". Om jag bara kunde lära mig att skriva ned hur jag har gjort, när jag får till något gott – hittade nyligen den sista burken päronsmör i frysen, men hur jag fick till det kan jag bara gissa mig till.