onsdag 5 augusti 2026

klappat & klart för K

Nasturtium

E. Phillips Fox



Krasse ett blommigt ord med doft och minnen.


För mig är både doften och blomman en snabbtur till barndomen, en sommargranne kom alltid med en krassebukett både till min namnsdag och födelsedag.

Hela plantan kan ätas, och den har använts som medicinalväxt — mot förstoppning, hosta, bronkit och urinvägsbesvär.  Dessutom har den uppskattats för sina föryngrande och kärleksbefrämjande egenskaper. Det ni!

I slutet av 1400-talet förde de spanska erövrarna med sig krassefrön tillbaka från Peru.

Frön som under andra världskriget maldes till ett pulver som man använde när peppar inte fanns att få tag på.



Ivar Arosenius bok ”Kattresan” finns att läsa hos Litteraturbanken 

Vad vore livet utan katter (ok, jag vet att inte alla delar den uppfattningen), så jag går snabbt vidare till kamrater som jag inte tror någon har något emot. För dem som gärna berusar sig med ord så kan man leka med en ovanlig variant av ordet — förvandla det till ett verb: kamrata. För bortåt 15 år sedan diskuterade vi, här på bastmattan, användningen av kamrata, och det framkom att flera tyckte att det är ett ord, värt att återintroducera.


 Ska det vara kalas, så ska det vara kalas; sa kärringen, stekte den andra sillen också.


Kalas är ett annat ord som man kan använda som verb, om man bara hänger på tre bokstäver:

Syndigt det är kalasera och lysa, 

Medan så många båd’ svälta och frysa.

Nu gäller det att komma med inlägg som pekar på det positiva här i livet — det är klimakteriehäxan som uppmanar oss att visa på detta livets goda.

8 kommentarer:

  1. Jag vet att man kan äta hela krasseplantorna, men jag visste inte att den är så nyttig.
    Men för mig är den först och främst en växt jag odlar varje sommar bara därför att den är vacker och jag tycker så mycket om den.
    Kamrata minns jag att vi talat om, men kalasera är ett nytt ord. Kanske kan jag få familjen att använda ordet eftersom alla gillar kalas.
    Take care!
    Love,
    Debbie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Debbie,
      Jag brukar inte kalasa på min krasse — bara att titta på den är välgörande för själen, och mer begär jag inte av den.
      Ska bli spännande att höra om du lyckas smyga in kalasera i familjens gemensamma ordförråd.
      Margaretha

      Radera
  2. Aj då, inser att jag ätit alldeles för lite krasse! Men har alltid gillat blomman.
    Fnissar glatt åt "sillkalaset"!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klimakteriehäxan,
      Har du inte lagt märke till att din kropp har krassebrist, så kan du nog bara njuta av allt vackert du har omkring.
      Och glädja dig åt att du har annat än sill att kalasera på! (Det vill säga jag hoppas att du har det!)
      Margaretha

      Radera
  3. Kattresan var min älsklingsbok när jag var liten, och jag kunde inte begripa varför vi inte kund ha katt.
    Ja! krasse är en underbar sommarblomma, jag har flera urnor på terassen.
    Kamrater är verkligen viktiga, men nu för tiden hör man sällan ordet, man talar oftare om kompisar.


    SvaraRadera
    Svar

    1. Siv,
      Jag gillar också ”Kattresan”, men växte upp med andra Arosenius böcker, som jag ofta bläddrade i.
      Ja, kamrater är livsnödvändiga!
      Margaretha

      Radera
  4. Siv har rätt i att man inte hör ordet kamrat så ofta. Är det för politiskt?
    Men kalas kan man inte höra för ofta!
    Gillar alla dina val, särskilt dina mini-djupdykningar!
    Jöran

    SvaraRadera
  5. Kamrat Jöran,
    Ja, kanska har politiken smutsat ned ordet kamrat. Det låter kanske bättre i sammansättningar, skolkamrat, rumskamrat & klasskamrat.
    Glad att du hittat hit!
    Margaretha

    SvaraRadera