Seeking the New HomeN. C. Wyeth, 1882-1945
.
En bekants bekants bekant ringde i dag. En kvinna mitt i livet, som har sparat i hop till sin drömresa — hon ska tillbringa närmare tre månader i U.S.A. — och nu ville hon ha en del goda råd. Hur goda mina råd är, vill jag låta vara osagt, men hon hade ett antal frågor som jag svarade på efter bästa förmåga. Och så slog det mig — igen — drömmen om det förlovade landet lever i allra högsta grad.
Att resa, se nya platser, få nya vänner och att lära sig saker, allt tycker jag är jätteroligt — och är väl något som många av oss drömmer om. Men som så ofta förr, förstod jag när jag talade med den här kvinnan, det är inte för att se och lära sig nya saker som hon gör den här resan. Snarare vill hon få sin syn på U.S.A. bekräftad — hon vill besöka ett Amerika som jag inte är så säker på att det finns. Lite grann i förbifarten nämnde hon att hon gärna skulle vilja flytta till Staterna.
Och här sitter jag och grunnar över vad som är så oerhört attraktivt med U.S.A. Jag har en känsla av att det är drömlandet nummer ett. Kanske har Australien och Nya Zeeland börjat komma ikapp Staterna när det gäller popularitet, men jag tror inte att det tagit ledningen — än.
Alla länder har både fördelar och nackdelar, "ett land som flödar av mjölk och honung" tror jag inte existerar. Flödar U.S.A. av något är det väl snarare socker och läskedryck.
Jag skulle kunna bo var som helst i världen — men det finns länder jag inte skulle välja frivilligt, och dit hör Staterna. Det är ett trevligt land att besöka, i synnerhet om man har de rätta vännerna, skapligt med pengar och en bra försäkring.
Att resa, se nya platser, få nya vänner och att lära sig saker, allt tycker jag är jätteroligt — och är väl något som många av oss drömmer om. Men som så ofta förr, förstod jag när jag talade med den här kvinnan, det är inte för att se och lära sig nya saker som hon gör den här resan. Snarare vill hon få sin syn på U.S.A. bekräftad — hon vill besöka ett Amerika som jag inte är så säker på att det finns. Lite grann i förbifarten nämnde hon att hon gärna skulle vilja flytta till Staterna.
Och här sitter jag och grunnar över vad som är så oerhört attraktivt med U.S.A. Jag har en känsla av att det är drömlandet nummer ett. Kanske har Australien och Nya Zeeland börjat komma ikapp Staterna när det gäller popularitet, men jag tror inte att det tagit ledningen — än.
Alla länder har både fördelar och nackdelar, "ett land som flödar av mjölk och honung" tror jag inte existerar. Flödar U.S.A. av något är det väl snarare socker och läskedryck.
Jag skulle kunna bo var som helst i världen — men det finns länder jag inte skulle välja frivilligt, och dit hör Staterna. Det är ett trevligt land att besöka, i synnerhet om man har de rätta vännerna, skapligt med pengar och en bra försäkring.
.
Hur många gånger har jag inte hört amerikaner — amerikaner som aldrig varit utanför sitt land, ibland inte ens utanför sin stat — säga "this is the best country in the world". Och jag undrar om vi möjligtvis tror på dem, varför skulle vi annars göra vårt bästa för att bli som de?
När jag var liten hade vi ofta besök av amerikanska lärare som hospiterade i svenska skolor. En av dessa lärare undrade varför vi bara tog till oss allt som de redan förkastat. Nu gällde det undervisning, men jag tror att det gäller mycket annat också.
Hur många gånger har jag inte hört amerikaner — amerikaner som aldrig varit utanför sitt land, ibland inte ens utanför sin stat — säga "this is the best country in the world". Och jag undrar om vi möjligtvis tror på dem, varför skulle vi annars göra vårt bästa för att bli som de?
När jag var liten hade vi ofta besök av amerikanska lärare som hospiterade i svenska skolor. En av dessa lärare undrade varför vi bara tog till oss allt som de redan förkastat. Nu gällde det undervisning, men jag tror att det gäller mycket annat också.
'
Mer att läsa:
det är så jobbigt med alla som ska prata om amerika när de hör att jag kommer därifrån. jag önskar att jag talar lika bra svenska som Q så jag slipper alla frågor.
SvaraRaderaMånga svenskar verkar tro att allt är så fantastiskt i USA. Jag får många email från svenskar som undrar hur de kan flytta hit (trots att jag skrivit om det flera gånger på min blogg och beskrivit hur svårt det är att flytta till USA). USA har sina för- och nackdelar, precis som Sverige och alla andra länder. USA är inte mer fantastiskt än de flesta länder. Amerikaner har väldigt dålig känsla för världen utanför USA vilket är skrämmande. Läsk och soft drinks flödar helt klart. :) Jag rekommenderar inte någon att t ex flytta till Kalifornien idag. Den "guldglänsande" staten som i dag i stort sett är bankrutt. Jag bor här pga att jag träffade Michael och nu har jag vant mig vid att bo här men det är absolut inget måste.
SvaraRaderaDet är väldigt trevligt att hälsa på och resa runt i USA men jag skulle inte vilja bosätta mig där heller. Jag skulle kunna bo en period på många ställen men vill nog tillbaka till Sverige igen efter en tid. Under en tid på 70-80 talen träffade jag på ett antal gamla svensk-amerikaner som bott i USA både 40 och 50 år men som på sin ålders höst flyttat tillbaka till Sverige för att det trots allt var HEMMA!
SvaraRaderaNär jag skulle återvända hem efter ett stipendieår i USA fick jag flera beklaganden av amerikaner över att vara tvungen att åka tillbaka till det gräsliga Europa när jag nu hade varit i det fantastiska USA!
Debbie,
SvaraRaderaJag har inte hört dig tala på läääänge, men din skrivna svenska har blivit SÅ bra - kämpa på, du har kommit en bra bit på väg. Fast brytningen är svår att bli av med, förutom Q känner jag bar en amerikan som talar utan brytning. Och jag förstår hur trött du är på alla kommentarer, om jag får många hur många får då inte du?
Anne-Marie,
Jag har förstått på många av dina kommentarer att många av dina läsare drömmer om Amerika. Men med tanke på att Amerika utmålats som framtidslandet framför alla andra, under hela efterkrigstiden, är det kanske inte så konstigt. Jag tänker rätt ofta på alla emigranter som gick under - dem talar man aldrig om, bara om den promillen som blev framgångsrika.
Olgakatt,
Jag känner igen det där med att bli beklagad - och hur förolämpade en del blir när man inte är ledsen över att bi i Europa.
Jag har träffat många äldre svenskamerikaner som med längtan i rösten talar om det gamla landet, hur de skulle ha åkt hem om de hade haft råd. Jag och min mamma var på bröllop i folkdräkter en gång. Vi stal nästan föreställningen eftersom det var en församling med många svenskättlingar. Se'n är det en annan sak att många av dessa ättlingar har en lika bakvänd bild av Sverige som svenskarna har av Amerika. De tror att hela Sverige är röda stugor, trasmattor och kopparpryttlar.
Margaretha
Måste bara berätta att Debbie gjort enorma framsteg med svenskan. Nu tycker hon att ordlekar är rolgit, och kan vränga ord själv (eller hur Debbie?). Och sen hon började med sånglektioner har en del av brytningen försvunnit. Jag säger som M, kämpa på!
SvaraRaderaDet finns en del amerikanskt jag saknar när jag är här, precis som jag saknar det svenska, polska och franska när jag inte är där.
love,
Q
Q,
SvaraRaderaTack för att du berättade om Debbies framsteg - jätteroligt att höra.
Är det inte så att man alltid bär på en liten längtan dit man inte är? Ändå är man inte missnöjd med att vara där man är.
love,
M
som skriver vacker svenska!!! (och låter det vara)