tö`a verb ~de ~t
ORDLED: tö-ar
SUBST.: töande; tö
1 (ofta i opers. konstruktioner) vara blidväder ofta med tanke på därmed sammanhängande snö- och issmältning {→slaska 2}: det ~r
BET.NYANSER: a) om snö, is e.d. smälta (vanl. med partikel): snön ~de bort; istäcket ~de upp b) överfört (med partikeln upp) bli mer sällskaplig: gubben ~de upp när han hade fått ett par glas
KONSTR.: ~ (bort el. upp)
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. thöia; jfr isl. þeyja med samma bet.; gemens. germ. ord med ursprungsbet. 'vattnen; väta'
dagsmeja [dak`s-] subst. ~n
ORDLED: dags--mej-an
• upptinande av (det yttre skiktet hos) snö, is eller frusen mark i solsken trots att temperaturen i skuggan är under fryspunkten {→tö}: i mars måste man räkna med ~n när man vallar skidorna
HIST.: sedan 1545; sv. dial. dagsmäja, dagmeja m.fl., eg. 'dagkraft'; till fornsv. mäghin 'kraft'
Det har alltså inte ett dugg med meja att göra, som jag trodde.
mej`a verb ~de ~t
ORDLED: mej-ar
SUBST.: mejande, mejning
• kapa av med lie el. annat skärande redskap; mest med avs. på säd: ~ vete; ~ av säden
BET.NYANS: överfört (med partikeln ned) göra ned (fiende) i stor mängd: bataljonen ~des ned till sista man
KONSTR.: ~ (av) ngt, ~ ned ngn
HIST.: sedan 1640; av lågty. mejen med samma bet.; samma ord som sv. dial. måa 'rycka upp (ärter, lin o.d.)'; jfr mad
Men jag som trodde att det hade med midja att göra, dvs "mitt på" (dagen). Nu blev jag tvungen att kolla Hellquists etymologiska ordbok och där står samma förklaring som du har här ovanför. Och så tillägger han: "Formerna på -midja, -medja kunna bero på folketymologisk omtydning." Jahaja. Jag får väl känna mig lite folklig då.
SvaraRaderaKarin,
RaderaDe hade samma förklaring, alla tre pojkar som jag brukar konsultera, NE, Hellquist och Wessén, så jag valde NE som är enkel att kopiera. Wessén hade dessutom jämförelsen solmäghin solvärme.
Så jag hoppas du har det bra i solmäghinen!
Margaretha