Så här i juletider finns det många ord och företeelser att begrunda — frukostdiskussionen kom att handla om ljus. Ett ord som hängt med se’ n runspråkligtid — då hette det lius, hur man nu uttalade det. (Skulle det inte vara spännande att veta hur det lät när vikingarna talade med varandra — men vi skulle väl inte förstå dem.) Som vanligt ledde det ena ordet till det andra — har man väl börjat med ljusfunderingar så kommer man snabbt till veken:
ve`ke subst. ~n vekar
ORDLED: vek-en
• anordning av garn som suger upp (flytande) bränsle till låga i stearinljus, fotogenlampa m.m.: vek(e)garn; lampveke; ljusvekegarn; hon förde tändstickan till ~n; skruva ner ~n i lampan
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. veke; av lågty. weke med samma bet.; besl. med veckla
Och varför i all världen heter det plån? (och plånbok och outplånlig?)
plån subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: plån-et
1 sträv (sido)yta på tändsticksask, mot vilken man stryker eld: ~et är belagt med röd fosfor
HIST.: sedan 1844; samma ord som fornsv. plan 'yta; plan'; jfr plan
2 typ av skiva eller blad för anteckningar, som är sådan att det skrivna lätt kan raderas ut: skrivplån
HIST.: sedan 1762; se plån 1
plå`nbok subst. ~en plånböcker
ORDLED: plån--bok-en
• mjukt, tunt, på mitten hopvikbart (läder)fodral med flera fack för förvaring av sedlar (och mynt) och äv. identitetskort, kvitton, biljetter m.m. {→portmonnä}: plånboksficka; han hade ~en i innerfickan; han fiskade upp ~en och betalade
BET.NYANS: ofta mer el. mindre bildligt, med tanke på pengar: plånboksfrågor; det blev inte mycket kvar i ~en när skattmasen tagit sitt
HIST.: sedan 1807 i sin nuv. bet.; före ca 1850 (oftast) 'liten bok med inhäftade plån för anteckningar (möjliga att utplåna)'; jfr plån
u`tplåna verb ~de ~t
ORDLED: ut--plån-ar
SUBST.: utplånande, utplåning
• (äv. lös förb.) helt förstöra så att ingenting återstår {→förinta, ödelägga}: vid jordbävningen ~des 14 byar; kärnvapen som kan ~ allt liv på jorden
BET.NYANS: mer abstrakt: minnet av händelsen ~s aldrig
KONSTR.: ~ ngn el. ngt
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. ut plana
o`utplånlig adj. ~t
ORDLED: o--ut-plån-lig
• omöjlig att utplåna särsk. om ngt abstrakt {?oförglömlig}: en upplevelse som satt ~a spår; han hade gjort ett ~t intryck på henne
HIST.: sedan 1761
Ord är intressanta och alltför få använder sig av äldre ord och uttryck som fortfarande är gångbara. Kollade på en av de största Stockholmsbloggarna (bara i rent "studiesyfte" :)) och blev mörkrädd när jag såg hur man skriver och vad man skriver om. Och att andra verkligen är intresserade. Alltid roligt med dina ordfunderingar.
SvaraRaderaAnne-Marie,
SvaraRaderaHär hemma konstaterar vi dagligen att många unga säkert inte förstår vad vi säger.
Det finns så många vackra och bra uttryck som har försvunnit ur dagligt tal - och ersatts med engelska - eller svengelska.
Det finns nog gott om innehållslösa bloggar, med undermåligt språk - jag skyr dem som pesten. Men liksom du är jag, minst sagt, förvånad över att de frodas och att folk orkar läsa dem.
För övrigt är det inte bara svenskar som inte behärskar sitt modersmål - det finns gott om dem även i staterna (och säkert i alla länder).
Margaretha