En perfekt jul

Bilden ovan beskriver vår jul väl — det enda som saknas är brasan, musiken och teet.

Juligare än så har vi inte haft det, förutom att jag högg en liten gran da’n före julafton. Den är så liten och har så veka grenar, att med sju ljus, några kanelhjärtan och citronskivor är den belamrad.

Läsningen är högst blandad, gammalt, nytt (nåja, relativt — med nytt menar jag böcker tryckta efter 1950), tänkvärt och lätt gods. Om några av de ännu olästa böckerna är läsvärda (ur min synpunkt sett) så får jag återkomma till dem senare. Jag har de senaste dagarna rannsakat hjärnan (men inte hjärta och njurarna), för att komma på så många julböcker som möjligt. Som synes i mina inlägg, är det mest barn- och ungdomsböcker, jag dra‘r mig till minnes. Kanske är julen mer omskriven i litteratur för de unga, jag vet inte, eller kanske förhåller det sig så att jag missat de vuxna jularna. Upplys mig gärna!

“Silent Night: The Story of the World War I Christmas Truce” av Stanley Weintraub, är en bok jag gärna läser om (ånyo) i juletid. Den handlar om hur en del soldater, under julen 1914 helt enkelt lämnade sina skyttegravar och träffade sina fiender i ingenmansland. De spelade fotboll, sjöng och fraterniserade.

Det är hoppfull läsning, så tillvida att det visar att vi människor vill vara vänner — samtidigt sorgligt eftersom det inte upprepades i någon större skala, eftersom krigsherrarna förbjöd det. Och som vi alla vet är vi inte närmare världsfred i dag än 1914.

Jag hade egentligen tänkt tala om en fin liten barnbok som utspelar sig strax före jul i Tyskland. Men jag minns varken titel eller författare — och hittar därför inte boken. Jag har så många gånger tänkt sammanställa en lista över böcker med jultemata, men det har bara inte blivit av. Jo, jag vet det finns redan sådana listor — men där saknas de flesta av de äldre böcker som jag i första hand tänker på. 

Berätta! Vilka julböcker minns du — och då menar jag både böcker som handlar om julen, och böcker som du av någon anledning gärna läser under julen.

Goda vänner kommer ihåg mig med te lagom till jul. Tack och lov, bara de vännerna som vet att jag varken nyttjar påsar eller parfymerade teer. För några år se’n var jag med i en tebytargrupp på nätet, och fick de märkligaste teer. Bland annat fick jag rätt många av de förfärliga syntetpåsarna, ofta pyramidformade, som då var nya. Vad tänker fabrikanterna på som spottar ut millioner påsar som inte tidens tand rår på?

Väninnan i England gav mig ett par paket med Assam te. Jag läser på förpackningen:

HOW TO MAKE THE PERFECT CUP OF TEA

Warm the pot. Use one teaspoonful per person. Use only freshly drawn water, do not reboil. Pour water onto tea as soon as it boils. Stir immediately. Leave for 3-5 minutes, depending ufon preferred strength. Put milk into cup first if taken.

Jo men visst, gör jag så — nästan. Jag är kanske en aning mer generös med teet och eftersom jag brygger mitt te direkt i koppen kan jag inte hälla i mjölken first. Men faktum är att det smakar aningen annorlunda om man gör det. Jag tyckte nog att det var lite löjligt när brittiska tanter blev alldeles ifrån sig om man glömde att hälla i mjölken först. Så jag och ett par vänner anordnade ett blindtest. Susan och jag prickade rätt varje gång vi smakade, medan Susans syster Martha inte kände någon skillnad. Fast jag blir inte utom mig av att dricka te som är gjort i fel ordning!