Det stämmer nog. Vi var bara tre personer i församlingen förutom de som jobbade vid gudstjänsten i den vackra gamla medeltidskyrkan på landet i söndags kväll. Trevlig diskussion efteråt vid kyrkkaffet som alltid serveras i kyrkan.
Det måste kännas trist att predika respektive musicera för en ynkligt liten skara varje söndag. Det ska nog till något extraordinärt för att få större anslutning; typ fader Gunnar i Osby för ett antal decennier sedan. Han hade full kyrka varje söndag. Men så var han också ett kommersiellt snille på samma gång som han var "teaterapa". Om han ökade bygdens religiositet vill jag låta vara osagt.
På vårt apotek är det oxå mer folk än i kyrkan. Tur att jag inte måste gå dit så ofta, för det gör mig galen att vänta i mer än en halvtimme,och sen få höra att jag måste komma tillbaka en annan dag för att hämta medicinen!
Här är det också apoteken som fylls framom kyrkan. I helgerna är det de stora matvaruhusen som tar över och kyrkorna får besök av ett fåtal.Det säger en del om samhället av idag.
Ja du Ingrid, hur man ska kunna fylla kyrkorna har jag ingen aning om.
Olgakatt, Ett under om prästerna inte tappar sugen! Kanske får prästerna flytta in på apoteket.
Siv, Ni har möjligtvis inte apotek hjärtlösa på er ort? Det är precis likadant här. Lyssnade på några medkunder i går, som berättade för varandra om sina dåliga upplevelser av apoteket. En av dem tyckte att det skulle finnas ett fik i ena hörnet av apoteket. God idé!
När det gäller musikgudstjänster, bröllop, dop eller begravningar är det ingen konst att fylla kyrkorna... Det är väl därför kyrkan inte är helt avskaffad i Sverige.
Ingrid, Läste just i dag i bladet att man slår ihop tio församlingar, inte långt härifrån, till någon slags storförsamling. Det är ju förståeligt - roligare att predika för 30 personer i en kyrka än för tre i tio kyrkor (fast jag undrar vad de nio överblivna prästerna ska syssla med). För man kan kanske inte göra om alla gudstjänster till musikgudstjänster. Och gjorde man det, skulle kanske folket tröttna och inte gå varje söndag i alla fall. Margaretha
Präster sysslar med en hel del andra saker än just gudstjänster och förrättningar. Före varje begravning och dop är det samtal med anhöriga, vid syföreningarna är alltid prästen med, han/hon besöker gamla och sjuka, andakter på äldreboenden minst var fjortonde dag.
Konfirmandundervisning och konfirmandläger existerar fortfarande. Även om man slår ihop tio församlingar till en enda, har man fortfarande gudstjänster i åtminstone hälften av kyrkorna varje söndag.
Vad beträffar musiken är kyrkan det enda ställe numera dit folk kan gå och lyssna på bra musik utan att behöva betala dyra biljetter. (Det har även musikerna upptäckt, som dock inte spelar gratis!)Kollekten brukar röra sig om en tjuga för det mesta. Och den är inte obligatorisk.
Var och spelade med bandet på en lunchträff i ett församlingshem häromdagen. Femtio personer var där och åt lunch och kaffe med kaka för 50 kr. Loka och bröd ingick också i priset. Allt hade ordnats av församlingens två kvinnliga präster, som också naturligtvis var närvarande.
Så nog finns det en del att göra för prästerna i fortsättningen också. Ha en skön helg önskar Ingrid
Ingrid, Jo, jag vet nog att det finns en hel del annat att göra för präster, än att predika. Jag umgås med präster, både i svenska kyrkan och andra samfund, och är rätt road av hur olika uppfattning de alla har om hur man ska gå till väga för att “att fiska människor in i Gudsrike”. Margaretha
Det är lättare att säga vad och vem jag inte är. — jag är inte mitt yrke — jag är inte min inkomst — eller eventuell avsaknad därav — jag är inte min ålder — jag är inte min sjukdom Så vem är jag då? — en lagom tjock tant i min bästa år — en slarvig pedant — en konservativ radikal — en vänlig stropp Och vad gör jag då? — läser — väver — lyssnar på musik, företrädesvis klassisk — gärna barockmusik
Det stämmer nog. Vi var bara tre personer i församlingen förutom de som jobbade vid gudstjänsten i den vackra gamla medeltidskyrkan på landet i söndags kväll. Trevlig diskussion efteråt vid kyrkkaffet som alltid serveras i kyrkan.
SvaraRaderaDet måste kännas trist att predika respektive musicera för en ynkligt liten skara varje söndag. Det ska nog till något extraordinärt för att få större anslutning; typ fader Gunnar i Osby för ett antal decennier sedan. Han hade full kyrka varje söndag. Men så var han också ett kommersiellt snille på samma gång som han var "teaterapa". Om han ökade bygdens religiositet vill jag låta vara osagt.
SvaraRaderaPå vårt apotek är det oxå mer folk än i kyrkan. Tur att jag inte måste gå dit så ofta, för det gör mig galen att vänta i mer än en halvtimme,och sen få höra att jag måste komma tillbaka en annan dag för att hämta medicinen!
SvaraRaderaHär är det också apoteken som fylls framom kyrkan. I helgerna är det de stora matvaruhusen som tar över och kyrkorna får besök av ett fåtal.Det säger en del om samhället av idag.
SvaraRaderaKarin
Ja du Ingrid, hur man ska kunna fylla kyrkorna har jag ingen aning om.
SvaraRaderaOlgakatt,
Ett under om prästerna inte tappar sugen!
Kanske får prästerna flytta in på apoteket.
Siv,
Ni har möjligtvis inte apotek hjärtlösa på er ort? Det är precis likadant här. Lyssnade på några medkunder i går, som berättade för varandra om sina dåliga upplevelser av apoteket. En av dem tyckte att det skulle finnas ett fik i ena hörnet av apoteket. God idé!
Karin,
Det finns många sorters olika tempel!
Margaretha
När det gäller musikgudstjänster, bröllop, dop eller begravningar är det ingen konst att fylla kyrkorna...
SvaraRaderaDet är väl därför kyrkan inte är helt avskaffad i Sverige.
Ingrid,
SvaraRaderaLäste just i dag i bladet att man slår ihop tio församlingar, inte långt härifrån, till någon slags storförsamling. Det är ju förståeligt - roligare att predika för 30 personer i en kyrka än för tre i tio kyrkor (fast jag undrar vad de nio överblivna prästerna ska syssla med). För man kan kanske inte göra om alla gudstjänster till musikgudstjänster. Och gjorde man det, skulle kanske folket tröttna och inte gå varje söndag i alla fall.
Margaretha
Präster sysslar med en hel del andra saker än just gudstjänster och förrättningar. Före varje begravning och dop är det samtal med anhöriga, vid syföreningarna är alltid prästen med, han/hon besöker gamla och sjuka, andakter på äldreboenden minst var fjortonde dag.
SvaraRaderaKonfirmandundervisning och konfirmandläger existerar fortfarande. Även om man slår ihop tio församlingar till en enda, har man fortfarande gudstjänster i åtminstone hälften av kyrkorna varje söndag.
Vad beträffar musiken är kyrkan det enda ställe numera dit folk kan gå och lyssna på bra musik utan att behöva betala dyra biljetter. (Det har även musikerna upptäckt, som dock inte spelar gratis!)Kollekten brukar röra sig om en tjuga för det mesta. Och den är inte obligatorisk.
Var och spelade med bandet på en lunchträff i ett församlingshem häromdagen. Femtio personer var där och åt lunch och kaffe med kaka för 50 kr. Loka och bröd ingick också i priset. Allt hade ordnats av församlingens två kvinnliga präster, som också naturligtvis var närvarande.
Så nog finns det en del att göra för prästerna i fortsättningen också.
Ha en skön helg önskar Ingrid
Ingrid,
RaderaJo, jag vet nog att det finns en hel del annat att göra för präster, än att predika. Jag umgås med präster, både i svenska kyrkan och andra samfund, och är rätt road av hur olika uppfattning de alla har om hur man ska gå till väga för att “att fiska människor in i Gudsrike”.
Margaretha