Two Young Friends at Gyi Dawma Village, Myanmar
foto Nigel Pavitt
Till vän man valt skall vän man vara,
Hávamál
Vän.
Ännu ett ord som med tiden berövats sin betydelse. För jag tror inte ett ögonblick att alla människor som kryddar sina brev och mejl med “vännen”, lite här och där, är verkliga vänner. Fick ett mejl i morse som slutade med “Sköt om dig vännen”, och det från en person som inte skulle anstränga sig över hövan för att hjälpa mig om jag behövde hjälp. Inte för att jag skulle komma på tanken att be henne om hjälp med något — men det är ju en annan femma.
Hur länge har detta oskick pågått? För det har inte alltid varit så, det är jag säker på. Är det bara ett utslag av det allmänna gullandet där man kramas till höger och vänster, eller tror folk att alla man talat med, eller skrivit till, mer än tre gånger, automatiskt räknas till gruppen vänner. Eller är det ett behov av att ideligen införliva nya skalper i samlingen?
För mig är en vän någon jag respekterar och har förtroende för, någon jag kan diskutera det mesta med och någon jag vid behov, kan be om hjälp.
Fast ännu ännu värre är det förstås att bli kallad lilla gumman.
vän´ subst. ~nen ~ner
ORDLED: vänn-en
1 person som (viss) annan person känner väl samt hyser tillgivenhet för och tillit till men som vederbörande vanl. inte är släkt med {→2bekant, kamrat, släkting}: vänkrets; vänskap; barndomsvän; flickvän; hjärtevän; en god ~; en nära ~ till hans far; en kär ~; hans bäste ~; presentera Sverige för våra tyska ~ner; lösa barnpassningsproblemen med hjälp av ~ner och grannar; de har alltid varit de bästa ~ner; så här ~ner emellan kan vi väl vara uppriktiga
BET.NYANSER: a) om person som man mest umgås med i visst sammanhang {→kollega}: affärsvän; partivän b) utvidgat om annat än personer: han var inte ~ med bollen den dagen; stolparna är målvaktens bästa ~ner c) allmännare som ömt el. kärleksfullt tilltal: skynda på, lilla ~!; gråt inte, ~nen min!
IDIOM: vara ~ner igen vara sams igen efter gräl e.d.
KONSTR.: (ngns) ~, ~ (med ngn el. ngt), en ~ (till ngn)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. vin, ven, vän; gemens. germ. ord, nära besl. med lat. venus 'behag', se veneration
Jag brukar skilja på vän och bekant, arbetskamrat och medarbetare och använda orden så som det "känns". Sen är det ju så, som det framgår i ditt ordbokscitat, att ordet nyanseras av vissa sammansättningar t ex affärsvän.
SvaraRaderaAtt ha 542 "vänner" på facebook är ju patologiskt.
Men kul med några stycken bloggvänner!
Olgakatt,
SvaraRaderaJa, det finns många olika nivåer - särskilt i sammansatt form förlorar ordet en del av sin styrka (för mig alltså). Så nu grunnar jag på om bloggvän är lika starkt som bara vän. Och i så fall, upphör man att vara bloggvän, när man träffats och blivit vänner?
Margaretha
Jo, jag kan hålla med dig. Men så tänker jag på de brittiska öarna där man är ”dear” med var och varannan, utan att för den skull alla är kära vänner till en. DÄR tycker jag det blir lite vänligare och trevligare med det där ”dear” eller ”love”, som de också säger.
SvaraRaderaHär skulle jag reagera precis som du om någon som egentligen inte bryr sig om mig, skrev ”Sköt om dig vännen”.
Man kan ju också tänka att man använder ord på olika sätt, och att det inte är så mycket mer med det. Det är ju HUR det sägs som väger in också, inte sant.
Jessica,
SvaraRaderaJag håller med om att det beror på hur det sägs - och det är därför som jag reagerar som jag gör. För det mesta uppfattar jag det som mycket slentrianmässigt - läs bara ett antal kommentarer där samma person alltid tilltalar skribenten med vännen och slutar med kram. Jag tvivlar på att den personen är (vad jag avser med) vän till alla som hon kommenterar hos.
Visst kan det låta trevligt med brittiska tanter som klämmer in ett luv i var och varannan mening - men för det mesta tycker jag att det känns väldigt innehållslöst med alla "have a nice day", honey och darling som möter en i Staterna.
Se'n finns det ju fall, där den ena parten anser att de är vänner, medan den andra parten inte gör det - men det ska jag nog inte gå in på här.
Margaretha
Vännen min,
SvaraRaderaHär där vi inte ens duar alla våra grannar, är det nog inte fullt så vanligt. Ibland tycker jag att det är skönt med distansen, men andra dagar är det bara tröttsamt.
Men jag har faktiskt lagt märke till det när jag läser bloggar. Det här ska jag tänka på lite mer.
Sköt om dig gumman min!!
Flette-Mette,
SvaraRaderaMen nog duar de unga varandra - gör de inte det, på nätet?
Jag tycker nog mest att det är träligt med allt snobberi och alla titlar - fast jag har inte så mycket ont av det, eftersom jag alltid varit du med mina tysktalande vänner.
Du ska få igen en annan dag!
Margaretha
Jag tror som vanligt att man får acceptera att språket förändras och så även nyanserna i orden. På FB är ju alla "vänner" oavsett om man är nära vän eller bara bekant.
SvaraRaderaDet vore väldigt konstigt om man skulle behöva dra gränsen mellan "vän" och "bekant" där. Alla är säkert medvetna om skillnaden ändå.
Att många (bl.a. jag) gärna avslutar en kommentar med "kram" beror väl på att vi är uppfostrade att inte skriva svar på ett brev utan en hälsning av något slag på slutet.
Jag tycker det känns svårt att avsluta en kommentar abrupt (eftersom jag ser kommentaren som en gammaldags brevväxling) men de vanliga i brev som "din tillgivna, vänliga hälsningar, med bästa hälsningar etc.etc.)känns också konstigt.
Att vara med på FB är väldigt praktiskt för mig. Det är ett medel att komma i snabb kontakt med mina barn och även dem som genererar jobb, t.ex. begravningsentreprenörer eller präster. Lättare än att både ringa och mejla eftersom många av dem ständigt är uppkopplade.
Bloggvännen Ingrid
Eftersom jag inte har någon glädje av att vara med på facebook, så behöver jag ju inte anpassa mig till sådant som känns främmande för mig.
SvaraRaderaÄven jag har ju de gamla brevväxlingstakterna djupt rotade i mig - men jag har också lärt mig att inte säga sådant som jag inte menar. Och att bara krama somliga, tycker jag känns ännu oartigare än att krama främlingar, och dem jag inte alls vill krama. Så jag lämnar kramar och annat privat småprat till de mer personliga kontakterna.
Språket förändras (vilket inte är synonymt med utvecklas) hela tiden, men det finns ingen anledning att just jag ska omfatta alla förändringar med glädje, bara därför att alla andra gör det. Jag kommer envetet att fortsätta att säga innan när det ska vara innan och före när det ska vara före liksom att använda själv - ensam, god - bra, förmäten - övermaga (för att bara nämna några) på det sätt jag betraktar som korrekt. Liksom jag skiljer på vänner och annat löst folk.
Margaretha
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaOrd och inga visor :-)!
SvaraRaderaIngrid
Det behövs att vi är några som inte följer med den bräkande flocken!
SvaraRaderaIngrid,
SvaraRaderaMmmm, ord ligger bättre till än noter för mig.
Kolja,
Ja, men tänk om någon tycker att jag är konstig då!
Margaretha
Det vore väldigt synd om vi gav efter och accepterade en urvattnad betydelse av ett så viktigt begrepp som vän.
SvaraRaderaIbland känns det som alla människor finns på FB eller i cyberrymden, men det är faktisk många som står emot, många som bara använder datorn i jobbet och minimalt hemma. Vi är många som kan värna den äkta vänskapen.
Eva och Fred,
SvaraRaderaDet är ju lättare att yla med flocken!
Ni har så rätt, när jag inventerar vänner och bekanta, så inser jag att många av dem gör aktiva individuella val, utan att snegla på vad som för tillfället är "rätt".
Länge leve den äkta vänskapen!
Margaretha