onsdag 8 februari 2012

Hjärnlördag


har det varit i dag. 
Silhouette of Head with Gears for a Brain
by Highbridge

Min hjärna har hört talas om att det fanns något som hette piglördag — onsdagar då pigorna hade halva da’n ledigt — och beslutat sig för att införa hjärnlördagar. Fast min hjärna anser att hela onsdagen ska vara ledig.

En av affärerna i vår by, stängde nyligen då ägaren beslöt sig för att pensionera sig. Lokalen har stått tom ett tag, men i dag såg jag att det var fullt med folk, som såg ut att städa och måla, i lokalen. Aha, tänkte jag, det ska bli en utställningslokal — ett antagade som byggde på att jag såg, trodde jag såg, Kattis därinne, en väninna som är keramiker. En förhastad slutsats, eftersom Kattis har varit död i fem år. 
Senare gjorde jag om tankebravaden — jag hade varit inne hos goda vänner, där la’ jag ifrån mig bilnycklarna och lite småprylar på en byrå i hallen. När jag se’n sitter i bilen på hemväg, bromsar jag in och tänker: 17 också, nu glömde jag bilnycklarna på byrån!

Ja, ja, Jag trodde i alla fall inte att jag var i New York när det på Konsum träder in en prydlig svartklädd man som jag vid första anblicken tog för en ortodox jude. Men en blick till, och jag såg att han saknade tinninglockar, och att han hade två rätt små barn i släptåg. Vanliga svenska barn, en i rosa och en i grön overall. Det som fick mig att haja till var att denne välvårdade man, vars uttal fick mig att tro att han var en snobbig stockholmare, sa: “Nej usch vilken lång kö, fy fan, det är ju för djävligt”.
Förmodligen säger min förvåning mer om mig, än om honom.
Vad min reaktion inför en reklamskylt, säger om mig och min hjärna är jag inte riktigt säker på.
En ny flinga, står det bredvid bilden på paketet med den nysvenska texten HAVRE FLAKES. Det måste vara som att leta efter den berömda nålen i höstacken, om man vill hitta den nya flingan!










Kanske skulle jag behöva en dos hjärnsalt.

8 kommentarer:

  1. Havre flakes! Det skall vara i Sverige man får till det så. :) Kanske det vore bättre att hela Sverige gick över till att prata engelska. Tänk om det fanns "brain salt". Ibland behövs det. Jag har också sådana dagar när hjärnan inte riktigt hänger med.

    SvaraRadera
  2. Haha, den med bilnycklarna var bäst. Jag brukar ibland leta efter saker som jag redan har på mig...

    Ofta glömmer jag också bort vad jag skulle hämta när jag är på väg till ett rum från ett annat. Jag brukar komma ihåg det om jag gör om hela momentet (eller monumentet som Hasse Alfredsson sa.)

    Kan bara meddela att Fjärde Storstadsregionen döpts om till East Sweden, trots protester.
    Ingrid

    SvaraRadera
  3. Haha, så där gör jag oxå! Måste gå tillbaka jätteofta för att komma ihåg vad jag skulle hämta.

    Finns receptet på din goda Hawai limpa på bloggen? Jag har letat men hittar den inte.
    kram

    SvaraRadera
  4. Min hjärna har löpt amok de senaste nätterna med de de mest bisarra drömmar och hela tiden måste jag passa tiden kl 9 på länsstyrelsen. Länsstyrelsen!? Varför då?

    Den med bilnyckeln är fin - jag har också gjort den!

    SvaraRadera
  5. Anne-Marie,
    Jag har grunnat på om det bara är vi svenskar som konstruerar den här sortens ord - jag är inte tillräckligt hemma i andra länders språk och kultur för att veta det. Men det förvånar mig inte, man behöver bara lyssna när folk talar och läsa vad det skriver, så inser man att blandspråket är ett faktum. Man har issues och tycker saker är najs, för att inte tala om kidsen och så vidare i det oändliga.
    Det finns faktiskt de som på allvar tycker att vi ska införa engelska som officiellt språk i Sverige.
    Undrar var man får tag på hjärnsalt - den där annonsen var från 1890.

    Ingrid,
    Jag tror nog att de flesta av oss letat efter saker vi håller i, och dragit förhastade slutsatser. Ibland kan det bli riktigt roligt, medan det bara är irriterande andra dagar.
    Man kunde ju tycka att den officiella svenskan kunde få förbli svensk!

    Ellen,
    Ja, att man blir stående och tittar in i skåpet och undrar vad man tittar efter, det hör nog till vanligheterna - jag minns att jag började med det redan i småskolan.

    Jag är inte säker på vilket bröd du menar - men på bloggen finns det inte. Jag mejlar dig några varianter.

    Olgakatt,
    Akta dig för att tala om dina drömmar för en psykolog - att drömma om länsstyrelsen är säkert suspekt.
    Det finns nog rätt många varianter på bilnyckeln - och det är gott att inte vara ensam om det!

    Margaretha

    SvaraRadera
  6. Jag har redan gjort bort mig totalt på en psykiaterlunch under min utbildning - jag pekade på en av kollegorna med en banan. Om jag åtminstone inte sagt PANG...
    Värre kan det nog inte bli! Ens med länstyrelsen.

    SvaraRadera
  7. Tack för alla tankspriddhetsexempel! Det är är alltid trösterikt att läsa om andras glömskor. Jag hittade en bok för ett tag sedan som bjöd på en hel del "det-kunde-varit-jag"-exempel. Som kvinnan som tog bussen till bilbesiktningen och först när hon kom fram insåg att det ju var bilen som var ärendet.
    http://www.karinenglund.com/2011/12/handbok-for-tankspridda/

    SvaraRadera
  8. Olgakatt,
    Nej, värre kan det nog inte bli än en kombination av banan och länsstyrelse. Var månde det sluta?

    Karin,
    Vi har nog alla ett rikt förråd av liknande berättelser - och visst känns det skönt att veta att man inte är ensam.
    Hittills har jag alltid haft med mig bilen till besiktningen...

    Margaretha

    SvaraRadera