Fördomar

”On ne voit bien qu’avec le cœur. L’essentiel est invisible pour les yeux.”
“Man ser bara bra med hjärtat. Det väsentliga är osynligt för ögonen."
Lille Prinsen
Antoine de Saint Exupéry

Läste nyligen en artikel av en amerikansk skådespelare som jag aldrig hört talas om tidigare. Artikel kröntes, som alltid av en bild av artikelförfattaren. Jag bestämde mig på rak arm för att hon inte var i min smak, det stora amerikanska leendet tyckte jag var tillgjort och det fick mig nästan att inte läsa artikeln.

Se'n visar sig artikeln vara jättebra! Positiv men sansad.
Det fick mig att minnas den tiden när jag umgicks med mina vänners blinda vänner. De hävdade bestämt att vi seende var dåliga på att se vad en människa egentligen går för. Visst är det så att vi seende inte alltid kan se bortom skalet, eller rättare sagt, det ta'r längre tid för oss att lära känna varandra eftersom vad vi ser, kan leda oss på villovägar.

Som vanligt far mina tankar iväg åt 17 (minst) håll samtidigt — bilden ovan får mig att tänka på Isa från Niger som var så otroligt irriterad över att han (ja, Isa är ett pojknamn där, och uttalas Issa) alltid förutsattes kunna spela gitarr och sjunga, och att människor envisades med att tala engelska med honom, trots att han talade perfekt svenska. Dessutom var franska hans modersmål, förutom ett par afrikanska språk.
Jag kommer också att tänka på en charmig barnbok av Eva Malmström, från 1958. "Kent på Himelsgatan" handlar om en blind sjuåring som just har börjat i första klass.

En annan bok minns jag tyvärr inte titeln på. Det är en biografi, skriven av en ung man som kom att studera juridik. Den är säkert bortåt fyrtio år gammal — någon som vet vad jag talar om?

Och just nu läser jag en bok jag hittat på Gutenberg: "Elizabeth Gilbert and Her Work for the Blind" av Frances Martin. Elizabeth föddes 1826 och blev blind när hon vid tre års ålder fick sharlakansfeber. Intressant läsning!