onsdag 21 september 2011

Megäror och argbiggor eller starka och självständiga kvinnor?


Fenomenet är inte nytt, men jag har inte tänkt så mycket på det tidigare — det här med att journalister ska ha sitt konterfej över eller under sin artikel. Jag har inget emot att se hur skribenten ser ut, men jag klarar mig gott utan. Det är ju trots allt artikeln som är det väsentliga — om den är intressant och välskriven är jag nöjd, se'n må den som håller i pennan se ut hur som helst.
Medan journalisten får hålla till godo med ett centimeterstort porträtt så blir chefredaktörer och andra personer av den digniteten avbildade i helfigur. Jag läser så sällan tidskrifter att jag inte haft orsak att fundera över nymodigheten (nåja, så värst nytt är det ju inte), annat än att jag förundrats över höga klackar, tajta jeans och smaklösa kläder. OK, det är min högst privata reflektion, det där med smaklös, men det synes mig som om dessa personer för det mesta klär sig efter vad jag anta'r är modernt, och inte vad som är klädsamt.



Megaira, she who grudges
Angie Reed Garner


Nyligen såg jag att helfigursavbildningen spritt sig till en av våra större dagstidningar, och började grunna över företeelsen. Jag får intrycket att man (utan framgång) vill förmedla bilden av handlingskraftiga energiska damer — för det är mest damer, även om jag sett en och annan man också. För det mesta står sagda dam lite bredbent och slår antingen ut med armarna eller sätter dem likt en klassisk satmara i sidorna — vilket antingen ger intryck av gymnastiska övningar (höfter fäst!), en megära eller Shakespears Katherina. Det ansträngda leendet tillskriver jag de skyhöga klackarna. Fördomsfull som jag är, kan jag inte helt utesluta att dessa bilder påverkar mig negativt — artiklarna må vara hur välskrivna och intressant som helst.

2 kommentarer:

  1. Jag måste tillstå, igen, att jag inte är särskilt bevandrad i den grekiska mytologin, men med dig som bloggvän så blir jag allt mera allmänbildad. Ordet megära var helt nytt för mig, tror jag, jag minns ju så dåligt just idag men när jag googlade blev jag åter en klokare kvinna och fick också veta att megära är likt en furie..ungefär.

    go´natt!

    Karin som känner sig som minst femhundra år just nu:)

    SvaraRadera
  2. Karin,
    När jag läst din kommentar, slog jag upp ordet - och det står faktiskt att det är något ålderdomligt. Som den Metusalem jag är så är det väl inte underligt att mitt språkbruk är en aning förlegat!
    Eller också känner jag fler ragator än du gör..
    Margaretha

    (megära [-gä´-] subst. ~n megäror
    ORDLED: megär-an
    • argsint och elak kvinna ⟨ngt åld.⟩
    HIST.: sedan 1737; till grek. Megaira, namn på en av hämndgudinnorna i mytologin

    SvaraRadera