måndag 31 maj 2010

Nödlandning

Först tyckte jag att det var ett stort fjolårslöv, som hade fastnat i spireahäcken. Lustigt att det hade samma form som en fågel — men det var ju det det var. En stackars tornseglare hade kraschlandat långt ner i häcken, och klamrade sig förtvivlat kvar på en kvist. Jag blev tvungen att klippa loss kvisten för att kunna flytta haveristen till ett högre beläget ställe. Det är inte helt enkelt att klättra uppför en lodrät brandstege med en fågel i ena handen — men jag lyckades och kunde lägga den ifrån mig, rättvänd, i hörnet av verandataket.
Där låg den i gott och väl en timme, och hämtade sig förhoppningsvis så pass att den kunde flyga runt huset till sin egen lägenhet.


söndag 30 maj 2010

I vår familj

kör vi ut skottkärran enbart för
att kunna vila i dess skugga.



lördag 29 maj 2010

Listverk

Preparing for the Grand Attack, or A Private Rehearsal
of the ci-devant Ministry in danger,
published by Hannah Humphrey in 1801
James Gillray, 1756-1815
.
1 lis`ta subst. ~n listor
ORDLED: list-an
• (papper med) ordnad förteckning över personer el. andra företeelser i ngn grupp: minneslista; närvarolista; passagerarlista; prislista; rollista; väntelista; en ~ över alla deltagarna; en lång ~ med frågor
BET.NYANSER: a) spec. förteckning över valbara kandidater: spränglista; partierna går i detta distrikt fram med en gemensam ~ b) spec. äv. cirkulerande papper som man kan anteckna sig på om man vill delta i viss aktivitet, opinionsyttring e.d.: skriv ert namn på ~n om ni vill ha tidskriften!
IDIOM: svart ~ (hemlig) förteckning över misshagliga personer eller företeelser
KONSTR.: en ~ (med el. el. över ngra)
HIST.: sedan 1629; av ty. Liste, fra. liste, ita. lista med samma bet., urspr. 'smal pappersremsa'; jfr list 2


2 list långsmalt, ribbliknande (trä)stycke som fästs på föremål för att dölja fog el. för isolering, prydnad m.m. {→ribba}: fönsterlist; golvlist; taklist; tätningslist
BET.NYANSER: a) utvidgat bård, band b) om smal jordbänk för odling av vissa växter: blomlist; gurklist
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. -list i pärlolist 'pärlkant'; gemens. germ. ord; urspr. samma ord som 1lista

lis`tig adj. ~t
ORDLED: list-ig
• som har förmåga att finna oväntade utvägar som (vid konkurrens e.d.) kan lura medtävlare; såväl med positiv som negativ värdeladdning {→förslagen, klurig, lurig, slug 1}: illistig; han är ~ som en räv; de ~a inbrottstjuvarna lyckades undvika larmet
BET.NYANS: om handling o.d.: ett ~t drag av världsmästaren; en ~ undanmanöver; en ~ utväg
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. listogher 'skicklig; kunnig; svekfull'

Jag är en så'n där listig typ som skriver listor — som jag slarvar bort innan jag prickat av hälften av vad som står på dem. Började dagen med att skriva en lista, och försökte att få det viktigaste överst. Men det är lögn att rangordna — allt är ju lika överhängande. Det är ungefär som att packa, man vill ha allt överst i väskan.

MATTA
räkningar
bild åt margaretha
äggvita
mejl — jennifer, elisabeth, mary, ruth, maureen, annbritt, peter, per, pia, alissa
brev — esther, doreen
vävnota åt wendy

Som synes kommer inte sådana oväsentligheter som städning, trädgårdsarbete och tvätt med på min lista — det ingår i det kroniskt dåliga samvetet som jag gör mitt bästa att förtränga, utan att lyckas särskilt bra.
Den första punkten handlar inte om en golvmatta utan betyder att jag omgående ska skriva till min väninna Matta (Marjatta) som till vår stora glädje kommer hit i sommar.

Någon som har ett förslag på vad man gör med tre äggvitor, när man inte gillar maränger? Tänkte ett ögonblick göra mer mandelmassa, men har inte tillräckligt med mandel hemma.

pack`a verb ~de ~t
ORDLED: pack-ar
SUBST.: packande (till 1--3), packning (till 1--3)

1 stoppa in viss (förhållandevis stor) mängd av (ngt) i ngt förvaringsutrymme, särsk. väska e.d. {→stuva 1}: ~ kläderna i resväskan; ~ ner böckerna i portföljen; ~ köttet i frysen
BET.NYANSER: a) med konstruktionsväxling stoppa in viss (förhållandevis stor) mängd föremål i: ~ resväskan full med kläder; ~ frysen full b) med partikel äv. med omkastad betydelse: ~ upp kläderna ur väskan; ~ ur väskan; han har inte hunnit ~ upp ännu
KONSTR.: ~ (in el. ned el. upp el. ur) (ngt) (ADVL), ~
ngt (med ngt)
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. pakka; av lågty. och ty. packen med samma bet.; till packe

pack`e subst. ~n packar
ORDLED: pack-en
• samling föremål som ligger tätt tillsammans {→bunt, bylte}:
en ~ tidningar; en ~ broschyrer
BET.NYANSER: a) om sammanpressad mängd av ngt enhetligt material: skinnpacke; tygpacke b) ibl. med bibetydelse av stor mängd:
hela packar med sedlar
KONSTR.: en ~ (ngt), en ~ (med ngt)
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. pakke; av lågty. packe med samma bet.; av omdiskuterat urspr.; jfr gepäck, paket


fredag 28 maj 2010

Stenarne där barn jag lekt

Den här bilden har Slottsträdgårdsmästaren varit vänlig nog
att låna ut. Det röda huset till vänster i bild är nämligen det
hus jag bodde i som barn. Adressen var Södermannagatan 31,
bilden är tagen från Katarina Bangata som gör en knyck just
här och viker av mot sydost. Gatan rakt fram är Sofiagatan,
och kyrkan i fonden är Sofia kyrka.
Utsikt norrut från vår lägenhet, med Katarina
kyrkas torn i fonden. I det lilla låga rucklet mitt i
bilden fanns en pantbank. Ettans spårvagn hade
hållplats där.
.
Trogna läsare vet att det inte behövs mycket för att jag ska ramla ned i en minnesgrop — och bli kvar där. Den här gången var det bland annat Karin på Fox som fick mig att göra en resa i tid och rum och åter-vända till kvarteren där jag bodde som barn. Jag har nämligen förstått att om jag bott kvar där — eller Karin funnits där på min tid så hade jag kunnat stå med en kikare i ett av mina fönster och se vad hon ritade.
På min tid var det en hemtrevlig del av Stockholm, en småstad i staden. Eftersom min mamma var lärare, och övervakare i många familjer, fick jag se mycket av arbetarsöder. Rejäla familjer som höll sina ungar i Herrans tukt och förmaning, pengar var det minsta man hade — men man satte en ära i att vara hel och ren. Så många glada minnen jag har från besök i dessa hem, där stora familjer trängde ihop sig i ett rum och kök. Ofta utan badrum, och ibland med dass på gården — ja, ända in på 60-talet.
Har jag förstått det rätt har det förvandlats till en tjusig stadsdel, där det är fint att bo — så fint att man måste låtsas att det är en del av New York City och kallar mina gamla kvarter för SoFo, vilket uttyds South of Folkungagatan och inte söder om Folkungagatan som ju känns mer naturligt.

När vi tänker tillbaka på åren på Södermannagatan, förundras vi alltid över utbudet av småbutiker, man klarade sig gott även om man aldrig avlägsnade sig mer ett kvarter eller två från bostaden. Jag har roat mig med att skriva upp de affärer jag minns. Det är säkert trist läsning för dem som inte var med då, men här kommer listan. Jag börjar med affärerna i kvarteret Kålroten, där jag bodde.


På Sofiagatan, en av Stockholms kortaste gator, fanns

en möbelaffär
en fiskaffär
Fredholms konditori
ett åkeri
Majas pepparkakor
biografen RIRI

På Nytorgsgatan minns jag bara
en gottaffär
en mjölkaffär
en tobakshandel
och vidare fanns en hårfrisörska i en lägenhet mot Södermannagatan

I kvarteret norr om oss, mot Södermannagatan fanns
Fridas handarbete
Norrs konfekt
en blomsterhandel — med en expedit från Österrike
ett parfymeri
och i hörnet mot Skånegatan kafé Skåningen — som på den tiden var ett ölschapp

vek man om hörnet och gick österut på Skånegatan fanns bland annat
en hårfrisörska
en butik med reseeffekter

Mitt emot oss på Södermannagatan fanns
en damekipering — i hörnet mot Katarina Bangata
en tobaksaffär — ägaren Axelsson bodde i vårt hus
en mjölkaffär
Ture Anderssons chark och speceriaffär
skomakaren Ville Söder
Modesmycket — en dansk guldsmed och hans fru drev den butiken

Vidare fanns på Skånegatan västerut
en skoaffär
en djuraffär
Nils Adamsson

I samma kvarter fast på Katarina Bangata fanns en radda butiker, av vilka jag bara minns
fotgraf Bogren
en tvättinrättning
27:ans kaffehandel

På Södermannagatan söder om Katarina Bangata fanns många fler affärer, men jag minns bara några få
Två färghandlar, med samma ägare
Baltzar Andersson — en porslinsaffär där de flesta ungar, till skolavslutningen köpte skräckfigurer åt sina lärare
en järnhandel
en tygaffär
en fabrik där man gjorde konfektmarmelad — ibland lekte jag med dottern i fabriken, då stack alltid någon ut lite konfekt genom fönstret
Eklunds barnkläder
och så fanns ju frälsis bredvid en tvättinrättning


. Katarina Bangata mot Götgatan och skatteskrapan.

När den höll på attbyggas hörde min mor ett samtal

mellan två springschasar, den ena
tittade kritiskt på bygget och sa':
"Det e´ju bara en jala massa funster-
bågar".
.
Visst är det otroligt att så många butiker överlevde år efter år, att det fanns plats för två mjölkaffärer och två tobaksaffärer i kvarteren bredvid varandra.
På Skånegatan mittemot Nytorget fanns Vivis frukt och konfekt, dessutom hade samma Vivi en affär med färdiglagad mat närmare Renstiernasgatan.
Så småningom öppnades en snabbköpsbutik i hörnet av Skånegatan och Nytorgsgatan. Men jag tror inte att den var något större hot mot de mindre affärerna. De flesta trivdes nog med att handla i de små butikerna där man inte bara handlade utan diskuterade allt som går att diskutera. Fanns det någon nackdel, så var det väl att det tog lång tid att handla eftersom den sociala delen tog väl så lång tid som handlingen.
Jag minns att en av mjölkaffärens expediter var uppe hos oss och drack kaffe — mor tyckte väl att de kände varandra väl och föreslog att de skulle lägga bort titlarna. Men det gick inte för sig, vi var herrskap och hon "bara" expedit.
Ture Anderson och hans fru däremot var vi du med — men jag tror aldrig att vi var hemma hos varandra. Ändå gick de i borgen för oss när vi köpte hus och flyttade från sta'n.
Stockholms godaste glass kunde man då köpa i en kiosk på Skånegatan, i hörnet mot Nytorget.

Sett i dag


torsdag 27 maj 2010

Knäppa associationer

Portrait of the Photographer Christian Franzen, 1903
Joaquín Sorolla y Bastida, 1863-1923

.
Renée berättade för ett par dagar se'n att Smartson söker testpiloter för att testa Canons nya systemkamera EOS 550D.
Jag anmälde mig och min väninna Gunilla — som jag hoppades skulle vilja var med, om vi skulle ha turen att bli utvalda.
Men hon ringde nyss och talade om att hon tagit reda på att kameran väger drygt 800 g, vilket hon som har problem med händerna inte klarar av. Kanske kan jag stå kvar som "enastående" testare, jag har inte undersökt saken.
Jag tror anmälningstiden går ut snart, så de som vill vara med får skynda sig.


knäpp`a verb knäppte knäppt, pres. knäpper
ORDLED: knäpp-er
SUBST.: knäppande (till 1--3, 5 och 6), knäppning (till 1--3, 5 och 6)


1 höras ett svagt smällande ljud: det knäpper i väggarna; det knäppte till i låset
BET.NYANS: åstadkomma ett svagt smällande ljud: ~ med fingrarna
KONSTR.: ~ ADVL, ~ (med ngt), ~ till
HIST.: sedan 1639; av ljudhärmande urspr.


2 slå lätt med fingrarna (på ngt) så att ett knäppande ljud uppstår {→2 snäppa 1}: ~ på gitarren; ~ bort damm från kragen; ~ iväg fimpen
KONSTR.: ~ på ngt, ~ bort el. iväg ngt (ADVL)
HIST.: sedan 1759; se knäppa 1


3 skjuta (och träffa) med gevär e.d. ⟨vard.⟩: ~ en hare
BET.NYANSER: a) utvidgat fotografera: ~ en bild b) om att förfara på likn. sätt med annan apparat med avtryckare: ~ mellantiden c) med konstruktionsväxling: han knäpptes för 46,7 på 400 meter
KONSTR.: ~ ngn el. ngt
HIST.: sedan 1740; se knäppa 1


4 (med partikel) koppla (på eller av) med hjälp av knapp e.d. {se 1knapp 2}: ~ på/av radion
KONSTR.: ~ av el. på (ngt)
HIST.: trol. sedan 1940-talet; till 1knapp


5 krossa (nötskal): ~ nötter
KONSTR.: ~ ngt
HIST.: sedan 1732; se knäppa 1


6 (ofta med partikel) tillsluta (klädesplagg e.d.) med knapp(ar): ~ blusen; ~ ihop i halsen; ~ till kappan
BET.NYANSER: a) med konstruktionsväxling föra (knapp) genom knapphål: knäpp knappen! b) utvidgat tillsluta med låsanordning: ~ spännet; ~ igen handväskan c) ytterligare utvidgat: ~ händerna d) med omkastad betydelse (med prep. upp) öppna hopfogning (i ngt) som är sammanhållen av knapp(ar): ~ upp skjortan/knappen/väskan
KONSTR.: ~ (igen el. ihop el. ner el. upp) ngt
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. knäpa; bildn. till 1knapp

På parkett

Swifts Fly Out of the Cave
Stephen Alvarez
.
På förmiddagen när vi njöt vårt te i solen hade tornseglarna en flyguppvisning för oss — tänk att kunna flyga!

Sett i dag


onsdag 26 maj 2010

Laddade ord

Chokladbiskvier kalldes en gång i tiden negermage.
.
Sitter på trappen och läser en bok som heter "Gott hembakt", tryckt 1954. Perfekt sysselsättning när man inte orkar ta' sig för med något vettigt. Jag har inga som helst planer på att prova något av recepten — de ser alltid godare ut på bilderna än vad de är i verk-ligheten.
När de här böckerna skrevs var det inte det minsta konstigt att kalla en kaka för negerkaka eller kakor för negerkyssar.

ne´ger subst. ~n negrer
ORDLED:
negr-er
• (mans)person som tillhör en människotyp med mörk hy som är urbefolkning bl.a. i större delen av Afrika ⟨kan uppfattas som nedsätt.⟩:
negerledare; australneger; bantuneger; mängder av negrer fördes till Amerika som slavar; kampen för negrernas likaberättigande
BET.NYANS: i plur. ofta om sådana personer oavsett kön
HIST.: sedan 1680; av ty. Neger; av fra. nègre med samma bet.; av spa. negro 'svart; neger'; till lat. niger 'svart'

Så sätter en tankekedja igång om terminolgi och om vad vi lägger in i ord. Jag har svarta vänner som blir upprörda om de kallas negrer, men jag har också träf-fat dem som tyckte att det kändes väldigt konstigt när man mer eller mindre över en natt gick från att vara neger till svart. Har jag förstått det rätt så använder man fortfarande ordet negro, utan att blinka i Syd-amerika.

För en tid sedan diskuterades begreppet halvblod bland bloggare. Det tycks vara samma sak där, som-liga uppfattar det som nedsättande medan andra knappast reagerar.
Det är ju för övrigt ett begrepp som använts på samma sätt som halvsyskon för att markera hur mycket, eller lite, släkt man är. Som hos Jane Austen i "Sense and Sensibility": "And what possible claim could the Miss Dashwoods, who were related to him only by half blood, which she considered as no relationship at all, have on his generosity to so large an amount."
Förmodligen är våra reaktioner kulturellt betingade, och kanske ta'r man udden av evetuella förolämp-ningar om man inte reagerar alltför mycket på dessa tilltal.
Min väninna Fanice, som är svart, säger att om man inte blir förolämpad så blir motparten trevligt besviken.

Andra diskutabla ord är mulatt, mestis, zigenare och tattare.

Sett i dag


tisdag 25 maj 2010

De har anlänt!

Sommargästerna.
Den första svalan
Peder Mørk Mønsted
1859-1941
.
20:01 dundrade det in en tornseglare under takpannorna i verandans sydvästra hörn.

Sett i dag


måndag 24 maj 2010

Konstnär sökes

Leo, from the Sign of the Zodiac
Jacob Jordaens, 1593-1678
.
Hittade nyligen den här bilden när jag var ute på en av mins konstrundor, och kom att tänka på en tak-målning i Rockefeller Center. Tyvärr minns jag inte vem som målat den, och jag har inte blivit klokare av att jag tillbringat en massa tid på Rockefeller Centers hemsida.
Det som var så speciellt med målningen var att det såg ut som figurerna flyttade på sig när man själv rörde sig på golvet. Det var före digitalkamerornas tidevarv som jag senast var i NYC, så jag har ingen bild att visa. Möjligtvis har jag en dålig diabild någonstans.
Josep Maria Sert (1874-1945) är representerad på flera ställen i Rockefeller Center, det kan ha varit han som gjorde målningen jag tänker på — men jag är inte säker. Han har en takmålning i 30 Rockefeller Plaza, men jag hittar inget i texten som antyder det speciella perspektivet, och synvillan.
Någon som vet vilken målning jag talar om?

Sett i dag


söndag 23 maj 2010

Sett i dag


De bästa planer kan slå fel

Gardening Still Life, 1985
Lincoln Seligman
.
Hercule Poirot skulle ha fått ett nervsammanbrott om han sett vår trädgård (för att inte tala om insidan av huset) där det råder total avsaknad av symmetri.
Flera gånger tidigare har jag talat om mina matematiska beräkningar när jag klipper gräset.
Hade Hercule ägt en gräsmatta så skulle den säkert ha varit kvadratisk och lättare att klippa än våra oregelbundna mossmattor. Förresten tror jag nog att han skulle ha skaffat en robotklippare.
Planeringen blir ju inte enklare av att vädret är minst sagt oberäkneligt. I vanliga fall har jag en slags klippordning:
1. runt huset
2. terrasserna, vilka äro de allra värsta att klippa
3. nedre gräsmattan — med eller utan trekant
4. övre gräsmattan
Följer jag den ordningen så är det i stort sett bara att börja om från punkt 1. när jag klarat (betat?) av de alla fyra mattorna, plus verksta'n den femte da'n.
Eftersom regn var utlovat, försökte jag i går att klämma in tre dagsverken på en eftermiddag.
Det var inte lyckat.

Tired Out, 1904
Nico Jungman
1872-1935

lördag 22 maj 2010

Yvs ej av fädrens ära

The Blue Sower, 1911
Wilhelm Morgner
1891-1917
.
Med anledning av föregående inlägg, och de kommentarer det fick, kom jag att tänka på Erik Gustaf Geijers Odalbonden. Så läser jag vad Wikipedia har att säga om dikten: "Odalbonden, dikt av Erik Gustaf Geijer, skriven i april 1811. Dikten förhärligar bondens roll genom historien, men trots att författaren är historieprofessor speglas knappast den gamla ätte- och byagemenskapen i dikten, utan snarare storskiftets mera ensamma jordbrukare."

Det slår mig att vi människor, kanske inte alltid, men ofta, har en önskan att förhärliga. Vi låter inte saker vara vad de är, utan vill lägga in något i det utifrån våra egna värderingar och erfarenheter.
Har man inga talanger eller utmärkelser att komma dragande med, kan man ju alltid skryta med hur dålig och oansenlig man är.

Jag tänker inte gå in på min associationskedja — den är tämligen långsökt — men för de som inte har läst Odalsboden se'n skoltiden, så kommer den här — alla tjugo verser.
.
Odalbonden

Å bergig ås, där står mitt hus,
Högt öfver skog och sjö.
Där såg jag första dagens ljus,
Och där vill jag ock dö.

Må hvem som vill gå kring verldens rund:
Vare herre och dräng den det kan!
Men jag står helst på min egen grund,
Och är helst min egen man.

Mig låckar icke ärans namn.
Hon bor dock i mitt bröst.
Min skörd ej gror i rycktets famn.
Jag skär den lugn hvar höst.

Den jorden beherrskar har tusende ben
Och väl tusende armar dertill.
Men svårt är dem röra – min arm är ej sen
Att föra ut hvad jag vill.

Jag tror ej böljans falska lopp,
Som far förutan ro.
Den fästa jord, hon är mitt hopp,
Hon visar evig tro.

Hon närer sin son ur sin hulda barm
Den tid honom ödet gaf.
Hon fattar den säkert, hon håller den varm,
Då han dör, uti djupan graf.

Ej buller älskar jag och bång.
Hvad stort sker, det sker tyst.
Snart märks ej spår af stormens gång,
Af blixten, se’n den lyst.

Men tyst lägger tiden stund till stund;
Och du täljer dock icke dess dar.
Och tyst flyter böljan i hafvets grund;
Fast regn-bäcken skrålande far.

Så går jag en stilla stig:
Man spör om mig ej stort.
Och mina bröder likna mig,
Hvar en uppå sin ort.

Vi reda för landet den närande saft.
Vi föda det – brödet är vårt.
Af oss har det hälsa, af oss har det kraft,
Och blöder det – blodet är vårt.

Hvar plåga har sitt skri för sig,
Men hälsan tiger still;
Derför man talar ej om mig,
Som vore jag ej till.

De väldige Herrar, med skri och med dån,
Så byar och riken omkull;
Tyst bygga dem Bonden och hans son,
Som så uti blodbestänkt mull.

Mig mycken lärdom ej är tung;
Jag vet blott, vad är mitt.
Hvad rätt är ger jag Gud och Kung,
Och njuter resten fritt.

De lärde, de rike de bråka sitt vett
Att utröna hvars rätt som är god.
Mig ren är den rätt, som man värft med sin svett
Och som man försvart med sitt blod.

Jag går ej stadigt stugan kring;
Ty blir mig hogen varm.
Jag vandrar upp till Svea Ting,
Med skölden på min arm.

Med mång’ ord talar vår Lagman ej
För Kungen i allmän sak.
Men kraftigt är Allmogens Ja eller Nej
Under Vapnens skallande brak.

Och om till krig Han uppbåd ger,
Så gå vi man ur gård.
Där Kungen ställer sitt baner,
Där drabbar striden hård.

För älskade panten i moders famn,
För fäder, för hem vi slåss
Och känner ej ryktet vårt dunkla namn,
Svea Konungar känna oss.

Så sjunger gladt vid sprakande spis,
I den kalla vinter-qväll,
Den gamle man uppå bonde-vis,
Med söner sin i sitt tjäll.

Han sitter och täljer sin ålders staf.
Må hans ätt ej i Sverige se slut!
Bondens minne det sänks uti graf,
Men hans verk varar tiden ut.
.
o`dal [långt a] subst. ~en el. ~et
ORDLED: odal-en
• full äganderätt särsk. till jordegendom ⟨åld.⟩: odalbonde; odaljord
BET.NYANS: konkret om jordegendomen ⟨åld.⟩: få ett ~
HIST.: sedan runspråklig tid; fornsv. oþal 'äganderätt; odaljord'; gemens. germ. ord, besl. med adel

Sett i dag


Förvånande

Nobel Monkey
Wong Luisang
f. 1928

.
Hennes mamma ver en Rutherford. Familjen kom över med Noaks ark och var släkt med Henrik VIII genom giftemål. Anorna på pappans sida sträcker sig på andra sidan Adam. På översta grenen av hennes stamträd sitter en sjusärdeles apfamilj med silkeshår och extra långa svansar.

.......................... ur Pappa Långben
................................ Jean Webster



Att det finns så gott om människor som är svaga för titlar och kändisar. Och så finns förstås de som till varje pris ska misstänkliggöra dem som det gått väl i livet. Finns det inget mellanläge?
Nu senast träffade jag en man som på något underligt sätt fått reda på lite om mina förfäder och deras titlar — och nu talar jag om människor som levde för över hundra år se'n — och som blev så till sig i trasorna, att det var mer än pinsamt.

En väninna stängde sin blogg när alltför många ville sola sig i hennes glans. Ja, det fanns de som lämnade elaka kommentarer också.

Ibland blir det komiskt, som när jag var på kurs och kursledaren favoriserade mig, så det var rent genant. Efter ett par dagar förstod jag att han blandat ihop mig med en tjej som liksom han var agronom — när jag talade om att jag var jag och Marie var hans kollega, så slutade han att tala med mig.

fredag 21 maj 2010

En födelsedag

The Large Turf
Det är Albrecht Dürers födelsedag i dag.
Han levde mellan 1471 och 1528.


Self-Portrait at 26

Sett i dag


Verbal infiltration

First English Language Dictionary

.
"Men innan man urskillningslöst anammar det engelska uttrycket kan man skänka det svenska språket ett ögonblick av uppmärksamhet för att se om det inte redan har något att erbjuda."
Så avslutar Katarina Grünbaum en av sina språkspalter, om hur engelskan nästlar sig in i svenskan — till och med när ordet från början är svenskt!
Slött tycker jag att det är, när man utan att reflektera använder det ordet som man först kommer på.
Får ibland en känsla av att det finns de som tror att de kan demonstrera hur skickliga de är på engelska genom att blanda friskt. Min erfarenhet är den motsatta, de flerspråkiga personer jag känner — som verkligen behärskar mer än ett språk — rör sig obehindrat mellan språken, utan att blanda ihop dem. Och de vet att det är farligt att vänja sig vid att blanda språk, det bidra'r till tankelättja och man klämmer ibland ur sig de märkligaste saker.
Visst finns det några ord som det kan vara svårt att hitta bra svenska ord för — men tänk om för 17, börja meningen i en annan ända — det har ju gått utmärkt att tala svenska i många århundraden, så varför ge upp nu?
Att man på engelska säger 24/7, må väl vara hänt (bara jag slipper göra det) men varför för göra det på svenska när vi har det utmärkta ordet dygn.

Att reklam ofta innehåller mer engelska termer än svenska är vid det här laget inget nytt — men att svenska böcker får engelska titlar har jag lagt märke till först på sistone.
One more slice, A Piece of Cake båda av samma författare, men bara den ena titeln använder sig av versaler på engelskt vis. Just Kids, såg jag nyligen en bok som heter, och jag blir lika bedrövad varje gång det inträffar.
Och varför adlibris ska kalla sin avdelning med barnböcker för adlibris kids, är mer än jag kan förstå.
Språk har i alla tider lånat ord utifrån, och språk utvecklas — ja, jag vet, och det är inte det jag retar mig på (inte i första hand). Det finns andra skäl som väger tyngre.
Som att det finns de som inte är så slängda i språk, som faktiskt inte förstår nysvenskan. Inte bara äldre människor, jag har vänner i alla åldrar som inte alltid förstår samtal och texter på blandspråk — och som tycker att det är genant att erkänna det.
Och det som jag kanske har svårast att förstå är att man frivilligt ger upp sin idiolekt. Det finns få bloggar och kommentarer som jag skulle kunna avgöra vem som skrivit om jag inte visste det.

torsdag 20 maj 2010

Städat väder


Enligt SMHI ska vi ha rätt tråkigt väder i dag — men den informationen har uppenbarligen inte nått fram till de lokala vädergudarna. Vi har haft perfekt för-sommarväder hela dagen. Sol och en lätt bris, synd att jag litade på SMHI och inte laddade tvättma-skinen när det blev torkväder.


Trogna läsare vet att min dammsugare tröttnade på livet i höstas och att jag inte hittade den gamla dammsugaren som jag visste skulle finnas någonstans. Min kompis har en damm-sugare för mycket och jag ska få den ena, men varje gång vi har planerat att träffas så har något kommit i vägen. Ingen kan beskylla mig för att lida av något överdrivet intresse för städning — men även jag kan få nog av dammtussar — så jag har hankat mig fram med en liten dammsugare som inte är det minsta sugen och en vanlig sopborste. Och jag inser vilken revolution det måste ha varit när de första dammsugarna kom på marknaden på 1860-talet.
Så i mitten av april när jag skulle plocka fram sommardäcken från en bod hittar jag två gamla dammsugare. Den ena visade sig vara defekt men den andra som säkert är närmare 50 år, och tung som sju svåra år, inhalerar allt som kommer i dess väg. Problemet är att jag inte tror att det går att få tag på påsar till den, men jag har tömt den som satt i och nu väntar jag bara på att jag ska drabbas av städlust.



stä`da verb ~de ~t
ORDLED: städ-ar
SUBST.: städande, städning
• ordna och rengöra (i) rum, lägenhet etc.: städrock; ~ lägenheten; ~ (i) badrummet; ~, diska, tvätta och laga mat; ~ upp lite innan gästerna kommer; ~ efter ungarna; ~ på skrivbordet
BET.NYANS: överfört om att skapa (mer abstrakt) ordning, t.ex. i räkenskaper o.d. (vanl. med partikeln upp): den nye chefen fick börja med att ~ upp efter sin företrädare
KONSTR.: ~ (ngt), ~ (upp) (efter ngn), ~ (ADVL)
HIST.: sedan 1590; urspr. bet. 'ställa på sin plats' och av samma urspr. som städja

stä`dja verb stadde statt, pres. städjer el. städer
ORDLED: städj-er
SUBST.: städjande
• städsla ⟨åld.⟩
KONSTR.: ~ ngn (ADVL)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. stäþia 'placera; fastställa; anta i tjänst'; bildn. till stad 2 i bet. 'plats'; jfr stadd

Sett i dag


onsdag 19 maj 2010

Gräsligt teknisk


Som många redan vet ligger min verkstad inte långt ifrån bostaden. Till skillnad från den stora och ku-perade tomten där jag bor, är verkstadens tomt en drygt 2000 m² pannkaka, vilket gör att det går utmärkt att klippa gräset med en åkklippare.
Förra sommaren var varken jag eller klipparen vid tillräckligt god vigör för att sköta klippningen. Men nu är klipparen nyservad och jag tänkte att det var bäst att ge sig på den vildvuxna prärien innan det kommer för mycket nytt gräs.
Efter ett varv på gräsmattan dör klipparen – vis-serligen dör den på den sidan av huset där utsikten är vackrast, men det är knappast någon tröst.
Trädgårdstjänst har lunchstängt mellan tolv och ett, och det fattas bara några minuter i lunchstängning. Rusar in i huset för att leta rätt på telefonnumret till firman – finns ingenstans. När klockan slagit lunch, bestämmer jag mig för att gå hem och ha det skönt i en timme och se'n ringa och be om hjälp.
Halvvägs hem inser jag att förmodligen var det inget värre än att bensinen var slut. Vilken tur att jag inte hann ringa och be om hjälp!
Min avancerade tekniska slutsats visade sig vara korrekt – bensinen var slut – och jag kunde avsluta klippningen. Eller rättare sagt nästan avsluta klippningen, jag har ett par kvadratmeter kvar att klippa, bensinen tog nämligen slut igen, och nu måste jag fara och köpa mer innan jag kan klippa mer.

Sett i dag


tisdag 18 maj 2010

Gräsligt passande


A reel lawn mower, adapted from an illustration
used in an advertisement in the Feb. 29,
1888 issue of Garden and Forest,

tycker jag att det är att i dag när jag klipper gräset för första gången i år, så får jag lära mig att det är på dagen 180 år sedan den första annonsen för en gräsklippare publicerades.

Edwin Budding arbetade i ett väveri, och fick idén till en gräsklippare när han såg en maskin som skar luggen på sammet.

På 1890-talet kom se'n ångdrivna gräsklippare och 1902 konstruerades den första gräsklipparen med bensinmotor.


gräs subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: gräs-et

1 typ av ört med ihåligt, ledat strå och blad med slidor som delvis omsluter strået: gräsplanta; grässlag; grässtrå; gräsvippa; darrgräs; tåtelgräs; en mängd olika ~ växte i dikeskanten
BET.NYANSER: a) koll. om tätt växande samling av (vissa arter av) sådana växter: gräsbevuxen; gräskulle; gräsmatta; gräsprärie; grässtäpp; grästäckt; fjolårsgräs; han låg utsträckt i det nyklippta ~et; frodigt grönt ~; hon banade sig väg genom det höga ~et; de matade kaninerna med ~ b) utvidgat om likn. växter ⟨i sms.⟩: halvgräs; sjögräs; starrgräs; älggräs
IDIOM: bita i ~et förlora, duka under; (ha) pengar som ~ (ha) mycket pengar
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. gräs; gemens. germ. ord; trol. urspr. 'ngt spetsigt, framstickande' och besl. med gran; idiomet bita i gräset (1615) trol. efter ty. ins Gras beißen med samma bet.

Strutspolitik

eller möjligtvis kattpolitik.

Ser inte jag dig, så ser inte du mig.
Ser jag inte dammtussar, ogräs, räkningar och trettionitton andra saker som borde åtgärdas NU — så finns de inte.
Så har jag resonerat på sistone, och nu senast angå-ende gräsklipparen. Jag satte kontakten i väggen för att ladda den, men se'n vågade jag inte prova om den startade. Korkat, jag vet — men att behöva ta' itu med en trilskande gräsklippare var mer än jag orkade tän-ka på. Egentligen är jag inte ointresserad av teknik, men tekniska prylar har en tendens att lägga av samtidigt, och SÅ stort är mitt intresse inte, att jag kan meka med flera saker samtidigt — särskilt inte som livet rusar framåt i full karriär.
Älsklingens sändare behöver justeras — teoretiskt sett är det är inte svårt, kruxet är jag inte klarar av det. Så nu är den postad till Followit, där jag köpt den. Om alla firmor hade lika god service som de har, skulle vi bloggare inte ha något gnälla över i våra kontakter med olika företag.
Är det något jag tycker illa om så är det att ringa till olika instanser för att få hjälp att lösa tekniska prob-lem. Dels för att det för det mesta ta'r halva dagen att komma fram till en levande människa, och dels för att den levande människan och jag oftast inte talar samma språk.
Därför blev jag så glad när min pump kom tillbaka från sin årliga service häromdagen, och hade samma inställning som när jag lämnade den i från mig. (Kan det ha berott på att det var en tjej som servade den?) Det har aldrig hänt förut — jag brukar få sitta med manualen och pilla på knapparna tills jag får till det, vilket för det mesta tycks vara en ren slump eftersom jag aldrig kan göra om konststycket.
Men nu var det gräsklipparen jag skulle tala om — den startade! Så nu har jag shinglat valda delar av (den så kallade) gräsmattan. Jag har inget emot att klippa gräs, det är en meditativ sysselsättning som inte är alltför ansträngande. Det går utmärkt att filosofera över livet och skriva mentala brev och blogginlägg medan man går efter klipparen och njuter av vårens dofter. Mitt problem är att när jag väl sätter mig ned, så minns jag inte ens hälften av allt jag tänkt skriva.

Sett i dag




måndag 17 maj 2010

Sett i dag

Skulptur av Bo Englund

söndag 16 maj 2010

Myggminnen


mygg`a subst. ~n myggor
ORDLED: mygg-an
• typ av tvåvingad insekt som (oftast) har lång, slank kropp, långa ben och mångledade antenner och varav vissa arter har stickande mundelar och är blodsugare {harkrank, knott}: myggbiten; myggsvärm; malariamygga; stickmygga; en surrande ~ höll henne vaken hela natten; en svärm av myggor dansade över busken i solnedgången
BET.NYANS: i sms. ibl. bildligt om mycket små företeelser: myggviktare
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. mygga
.
Miss Marple, Agatha Christies hemtrevliga, virriga men ack så skärpta romanfigur, säger någonstans att hon är som en slasktratt. Hon lagrar allt hon upplever i en mental dyngstack — och när mördaren är på vippen att slå till igen, så fiskar hon upp ett gammalt minne som är nyckeln till lösningen.
Jag har tack och lov aldrig varit involverad i ett mord-fall, och hoppas att jag aldrig blir det. Dessutom tvivlar jag på att jag skulle kunna lösa mordgåtor, fast slasktrattsmentaliteten delar jag med Jane Marple. När Karin nämnde att myggen hade kommit, dök ett antal myggminnen upp.
Som att jag som barn lärde mig att om man låter myggan suga färdigt, så är det dels roligt att se hur den blir tjockare och tjockare — men bieffekten är att den suger ur sitt eget gift och det kliar inte lika myc-ket efteråt. Om det beror på att den ta'r tillbaka giftet vet jag inte — men jag vet att det inte kliar lika mycket som när man viftar bort myggan när den just börjat sin måltid.

Så minns jag plötsligt hur Else från Holland och jag, började en tramsig konversation, som sträckte sig över tio da'r. Vi diskuterade vår myggforskning — blev vansinnigt entusiastiska när vi talade om att vi var nära ett genombrott när det gällde att få myggen att bara suga från vissa blodgrupper. Nu minns jag inte längre alla absurda vändningar vår vetenskapliga diskussion tog — men det som förvånade storligen var att flera personer trodde att allt vi sa' var sant!
Bilden har jag snott från HowStuffWorks, en intressant sida där jag bland annat lärde mig att det finns omkring 33000 olika arter av mygg och att de har funnits i över 30 millioner år.

Sett i dag


Något att bry sig om?


För många år se'n kom en (förmodligen mycket ung) reklammakare på att man skulle göra reklam för tjock grädde genom att påstå att "semlan kräva äkta gräd-de". Han hade väl sett Albert Engströms affisch från 1922, som säger "Nej! Kräftor Kräva Dessa Drycker!"
Nu kan man ju tycka att om man har som yrke att komma på fyndiga sentenser, så borde man kanske kolla uttryck och stavning innan man massprodu-cerar affischen.

På sin egen blogg däremot är det väl fritt fram för vilka grodor som helst — fast jag måste tillstå att jag häpnar med jämna mellanrum. Som när någon som kallar sig författare och skribent skriver:
"Vår vardag idag är inte smärtfri, vi har mycket olösta issues, svartsjuka och oerhört barsliga tillmötagångssätt mot varandra ibland…."
Eller en bloggare skriver "du äro". Liknande pluralgrodor har jag sett flera gånger på sistone.

Bilden är illa vald som illustration till vad jag skrivit — tösen på bilden våndas och grunnar, det tror jag inte skribenterna jag skrivit om gjorde.
Så frågar jag mig om det är något att haka upp sig på. Kanske inte, jag har ju inget ont av det — men tycker att den sortens fel är genanta. Att stava fel och syfta fel, gör vi alla när vi kommer igång och innehållet blir viktigare än formen. Kanske blir det bara pinsamt de gånger det blir uppenbart att bloggaren försöker vara litterär, men inte klarar av det.
Jag har alltså kommit fram till att jag kan överlåta åt skribenten att rodna – men sluta reagera kan jag knappast.

lördag 15 maj 2010

Ssch, jag läser

Äntligen har värmen kommit, jag sitter på trappen och läser.

Så här långt har häggen kommit nu — för ett år se'n var den nästan utslagen.




Sett i dag