Grodor tränger sig in

 eller är det ut?  

Frog through the window climbed, 

illustration from 'The Frog would a Wooing Go', 1916

Charles H. Bennett

överallt

Här kommer en bråkdel av alla grodor som frodas (och odlas?) i olika radioprogram. Det är tur att det är radio, då kan jag sucka och stöna, ja till och med fnissa, utan att genera talaren. 

dra på mungiporna

leverera en serviceupplevelse

ta ut svängrummet

inom kort varsel    

i längre sikt

att yver sig 

Språkprov

 Beryl on the Radio 

Rita Duffy

I dessa händelserika tider lyssnar jag mycket på radion, och det slår mig att många politiker skulle behöva läsa "svenska för svenskar" (sfs), för att sedan genomgå ett språkprov.

Jag undrar om de känner till dessa utmärkta svenska ord

dygn

tillägna 

förebild

förnyelse/återinförande

snedstreck

basal

avslöja

Bäst jag ger mig innan bloggen blir en ordbok.

Hur petig ska man vara?

Language Flow

 Steven McDade

Min polska väninna och jag läser fortfarande böcker och tidningar på svenska tillsammans. Engelska är bannlyst och polska inget alternativ, så när mina synonymer tar slut är det teckenspråk, eller teckningar, som gäller. Det är nyttigt även för mig, efter nästan varje träff går jag hem och slår upp ord och uttryck för att kunna förklara varför något heter vad det heter.

Så länge vi höll oss till Selma Lagerlöf, Per-Anders Fogelström och Astrid Lindgren var ju svenskan god, om än ålderdomlig — men sedan vi gått över till tidskrifter förfäras jag över dålig svenska och märkliga uttryck, och funderar över hur petig jag egentligen ska vara. Att "sticka under stolen" är ju lika begripligt som om man håller sig till det korrekta stol — men när uttrycket blir obegripligt som i "allt vad tygen håller", då känner jag att en rättelse är på plats, och genast förstod väninnan, som rider, varför det heter så.

I en text "aspirerar en kvinna som författare", och att "inte ropa hej förrän man är över bron" kan ju förefalla lite märkligt om det inte är en primitiv hängbro man talar om.

När det kommer till innan och före, själv och ensam, och att vara obekväm har jag ju insett slaget är förlorat för länge sedan, men när det handlar om fasta uttryck blir jag betänksam.  Spelar det någon roll om någon tycker att "en fråga är svår att sia om", "att det osar allvar i luften", "att Bach gör mig så mysig", "att det händer evenemang", "att livet är tufft emot mig" eller att någon "tar paus på obestämd framtid"? 

Och flytet — det saknas i många av artiklarna, trots det enkla språket är det ofta svårt att förstå vad som sägs vid den första läsningen, jag får stanna upp, och läsa om för att få något sammanhang i texten.

Lite förvånande tycker jag nog att det är, att så många journalister, som i övrigt har ett gott språk, säger saker som "hur långt är Nord Korea beredda att gå" eller "man är berättigade".

Det här är bara ett axplock, svengelskan lämnar jag därhän — för den här gången.

En verbal balansakt

Tightrope Dancer

 Fred Uhlman

I dag fick Karins inlägg mig att fundera över varför det ska var så märkvärdigt att balansera på en styv lina — det lär ju vara bra mycket svårare att gå på slak lina.
Det här fick mig att lämna alla plikter därhän och ge mig ut, både på nätet, och i mina egna bokhyllor — utan att jag därför fick några tillfredsställande svar. Bara de alldeles självklara förklaringarna fanns.

Så vill en skräppe, så ska en dra' te' me' att balansera på slak lina!
När jag ändå var inne på  SAOB passade jag på att kolla dagens ord. Du vet väl att de har ett sådant varje dag? Ibland är det alldagliga och frekventa ord, men ibland kommer något saftig gammalt ord att njuta av.
I dag var det skräpp. Jag är lite osäker på hur vanligt det är i andra landsdelar, men här i Värmland är det rätt vanligt att man skräpper.

SKRÄPP skräp4, sbst.2, n. (Schultze Ordb. 4392 (c. 1755) osv.), stundom r. l. m. (Granlund Ordspr. (c. 1880)); best. -et, ss. r. l. m. -en.

Ordformer

(skrep 1638. skräpp 1620 osv.)

Etymologi

[fsv. -skräp (anträffat bl. i ssgn genskräp, gengäld, återgäldande), sv. dial. skräpp, m. l. n., häftig knall, skryt; jfr ä. dan. o. dan. skræp, knall, högröstat tal (i ä. d. äv.: skryt), nor. dial. skrepp; till SKRÄPPA, v.]

(numera i sht i vissa trakter, vard.) skryt (särsk. i det tautologiska uttr. skryt och skräpp); förr äv.: tomt prat l. dyl. K(ung) Winnitar .. (ville) medh skräpp och pråål .. låta see och förnimma sin och sitt Krijgsfolcks mandom vthi krijgssaker. Schroderus JMCr. 195 (1620). (Fvn.) Skrap, .. (lat.) Inanis sonus, (sv.) Skräpp, fåfengt liud. Verelius 230 (1681). Hot och skräpp af wisza Kämpar / Gör et buller i hwar wrå. Dalin Vitt. 4: 84 (c. 1738). Egen skräpp luktar illa. Granlund Ordspr. (c. 1880). Baraste skryt och skräpp. Upsala(A) 1926, nr 57, s. 6. — jfr POJKE-SKRÄPP. — särsk. i uttr. på skräpp, för att skryta l. briljera. Woiwoden lätt och på skräpp föra legaterne een lijten Krook in i slottet. Palmquist ObsRyszl. 12 (1674). Köra på skräpp och i kapp. Dalin Vitt. II. 6: 116 (1740).

Ssgr, se skräppa, v. ssgr.

Tack för senast!

– Åh, direktör Billkvist, utropade han. Så roligt 

att se direktören här! Hur har det gått med turnén?

– Charmångt, svarade teaterdirektören. Tack för 

senast! Vi har haft ganska goda hus överallt, men det 

är ju bekymmer jämt ändå. Nu gäller det ju att lokali- 

sera revyn, och här står som jag hoppas, vår man!

                                    sidan 389 i Kvartetten, som sprängdes II (1924)

                                        av Birger Sjöberg

Meeting, 1911

Pyotr Nilus

En av mina amerikanska vänner bodde ett år på Island som utbytesstudent, en gång när vi diskuterade språk och kultur sa hon att hon tyckte så mycket om uttrycket "tack för senast", som ju inte har någon motsvarighet på engelska.
Säger man fortfarande så? Jag har inte hört det på länge, och även om somliga gäster skriver efter ett besök här, så tackar de med andra ord. Och jag minns inte när jag senast mötte någon på sta'n som tackade för senast — det måste ha varit eoner sedan — möjligtvis därför att jag aldrig går på sta'n.

Internationella dagen för modersmål

The Language of Flowers 

George Dunlop Leslie 

En dag med gott syfte — men jag har ingen aning om huruvida temadagar har någon effekt. Men läs gärna vad Institutet för språk och folkminnen har att säga om modersmål — det är mycket tänkvärt! 

Om risken för missförstånd är större eller mindre, om man nyttjar blomsterspråket, kan man ju grunna över.

Oavsett vadå?

Grammar (Study) 

Paul Serusier

Jag hör det på radio och jag läser det lite varstans:

Men jag behövde handla oavsett.

Jätteroligt oavsett!

Det är ju lika svårt oavsett.

"Var är du på väg?"

Nu har en del människor blivit så skraja för att använda ordet vart, att man konsekvent använder var, även när det borde vara vart. Jag har hört det på radion på sistone, och nyligen upptäckte jag en person som stack ut hakan och sa att det korrekta var fel — och genast fick hon ett antal tummen upp och ett tiotal personer förfasade sig över språkets förfall.

Käpphästar

Käpphäst på en teckning från 1500-talet.

Jag har talat om Robert Kyff och hans språkspalt tidigare, så jag ska inte fördjupa mig i hans verbala akrobatik, vilken alltid får mig på gott humör, utan på hur lika vi språkherdar* i alla länder är. 

Nu är ju "käpphäst" inte exakt det samma som "pet peeve", även om det ofta är det.

käpp`häst subst. ~en ~ar 
ORDLED: käpp--häst-en

1 leksak i form av en käpp med hästhuvud på
HIST.: sedan 1807; efter ty. Steckenpferd, eng. hobbyhorse med samma bet.

2 fråga som ngn ständigt och gärna återkommer till: hans speciella ~ var återinförandet av motboken
HIST.: sedan 1838; bildlig anv. av käpphäst 1

 Men det som roade mig idag var hur amerikaner hakar upp sig på samma vis som vi svenskar — och människor i de flesta andra länder — gör. 

Art Frackenpohl's puppy pounces in Potsdam, N.Y., when he hears someone refer to "flushing out some new ideas" instead of "fleshing out" (making them more complete). 

Emailer Janit Romayko's hound howls when she hears "no problem" for "you're welcome," sentences that begin with "So..." and "passed" for "passed away," because it makes her think the deceased was a quarterback. 

The bowwow of Lillian Handleman of South Windsor, Conn., isn't wowed by the use of "amount" instead of "number" to refer to countable items, as in, "The amount of pet peeves is increasing." 

Ruth Edwards' greyhound chases the rabbit ears through Simsbury, Conn., whenever she hears a TV newscaster pronounce "reprise" as "ree-PRIZE," instead of "ree-PREEZE," and "ebullient" as "EBB-yuh-lint," instead of "ih-BUHL-yint." 

Visst känns det bekant — och svara nu inte absolut!

Meanwhile, emailer Rick Wise's wise Weimaraner whines whenever he hears folks use "absolutely" or "perfect" instead of "yes," as in, "Rick, do you object to that?" "Oh, absolutely!" 

*Det är Jonas Hallberg som myntat begreppet språkherde — ett ord som många med mig, tycker är mycket bättre än språkpolis.

Tankar vid fruktdisken

Hypatia (c:a 370-41), mathematican 

and neo-platonic philospher, mid 19th century

Konsum har extrapris på frukt, och jag är djupt försjunken i den högre matematiken, när någon knackar mig på axeln. En bekant undrar varför jag ser så frånvarande ut — jag talar om att jag ägnar mig åt högre matematik, men har kommit fram till att "när det regnar välling har den fattige ingen sked".

Hennes tomma blick säger mig att uttrycket är nytt för henne — jag borde väl inte bli förvånad, men hon är inte purung, och jag förutsatte att hennes lärarutbildning skulle ha täckt in en del vanliga uttryck. 

Eftersom jag vill veta hur länge vi använt detta talesätt, och varifrån det kommer, så rådfrågar jag Pelle Holm — och återigen blir jag förvånad, det finns inte med i någon av hans böcker! Däremot finns det i "Den svenska ordspråksboken innehållande 3160 ordspråk" från 1865. 

Men två, för mig nya, vällinguttryck hittar jag i Pelle Holms "Ordspråk och talesätt", två roliga och användbara talesätt:  

"Var och en sin välling rosar, fast därav allt ont osar."

"Man ska inte ösa välling på söndrigt fat."

Längre än så tycks jag inte komma i vällingfrågan. Om välling i största allmänhet, skrev jag för några år sedan.

När vi lämnar butiken ser jag en stor skylt som ropar "En godare jul!". Godare än vad undrar jag.

Det började med en katastrof,

fortsatte med en sång — gled omärkligt över till ett lapptäcke, varefter den språkliga nyfikenheten tog över.

Det är inte första gången jag fascineras av hur hjärnan, synbarligen på egen hand, leder mig på nya vägar, och till nya kunskaper.

Dagens fundering började alltså med det katastrofala valet — och en gammal sång gjorde sig påmind. Eller rättare sagt bara några rader:

Strange things have happened
That never before
My baby told me
I would have to go
Feel bad this mornin'
Ain't got no home
No use a-worryin'
'Cause the world gone wrong

men en stunds klickande gav mig hela texten, och jag lärde mig att textens upphovsman är okänd, även om man på nätet kan få den uppfattningen att Bob Dyland skrev den. Men redan på 30-talet sjöngs den av The Mississippi Sheiks. 

Det tycks inte finnas någon inspelning där just den gruppen sjunger den sången, men jag fick i alla fall höra hur gossarna lät.

Så råkade jag kasta ett öga i högerspalten — vi vet ju alla hur måna alla nätets algoritmer är att behålla oss i sitt järngrepp, och de har uppenbarligen listat ut vad som intresserar mig — för där fanns den här filmen:


Jag blev otroligt imponerad av hur snabbt kvinnans händer rörde sig, det ser nästan trickfilmat ut, fast det är det inte!

Nu har algoritmerna kopplat en halvnelson, eller kanske rent av en dubbelnelson, på mig, och jag fortsätter lydigt att titta på textila klipp. Då bestämmer sig hjärnan för att det är dags att slå in på den språkliga banan. Efter att ha sytt en söm, använder en kvinna sig av det gamla uttrycket "and Bob's your uncle", jag har aldrig kommit mig för med att undersöka vem den farbrodern var, men eftersom jag har annat att göra, som jag inte vill göra, rådfrågar jag Wikipedia:
..And Bob's your uncle is an expression of unknown origin, that means "and there it is" or "and there you have it." It is commonly used in Great Britain and Commonwealth countries. Typically, someone says it to conclude a set of simple instructions. The meaning is similar to that of the French expression "et voilà!"

"Bob's your uncle" is an exclamation that is used when "everything is all right" and the simple means of obtaining the successful result is explained. For example: "left over right; right over left, and Bob's your uncle – a reef knot." Sometimes the phrase is followed with "and Nellie's your aunt" or "and Fanny's your aunt." It is sometimes elaborately phrased Robert is your mother's brother or similar for comic effect.

Origin
A.J. Langguth and others have suggested that the expression arose after Conservative Prime Minister Robert "Bob" Cecil appointed his nephew Arthur Balfour as Chief Secretary for Ireland in 1887, an act which was apparently both surprising and unpopular. In this sense, the expression also carried a hint of sarcastic envy or resentment, rather like "it's who you know, not what you know" that gets results, or "easy when you know how."


In any case, the meaning has become acknowledging, announcing, or explaining a result or outcome that is achieved more easily than might be imagined.

Och här kommer hela texten till Strange things have happened:

Strange things have happened
That never before
My baby told me
I would have to go

I can't be good no more
Once like I did before
I can't be good, baby
Honey, because the world's gone wrong

Feel bad this mornin'
Ain't got no home
No use a-worryin'
'Cause the world gone wrong

I can't be good no more
Once like I did before
I can't be good, baby
Honey, because the world's gone wrong

I told you, baby
Right to your head
If I did leave ya, I would
Have to kill you dead

I can't be good no more
Once like I did before
I can't be good, baby
Honey, because the world's gone wrong

I tried to be lovin'
And treat you mine
But it seems that now, right
Got no love in mind

I can't be good no more
Once like I did before
I can't be good, baby
Honey, because the world's gone wrong

If you have a woman
And she don't be kind
Pray to the good Lord, to
Get her off your mind

I can't be good no more
Once like I did before
I can't be good, baby
Honey, because the world's gone wrong

Then, when you've been good, now
Can't do no more
Just tell her kindly
There is the front door

I can't be good no more
Once like I did before
I can't be good, baby
Honey, because the world's gone wrong

Pack up my suitcase
Give me my hat
No use to ask me, babe because
I'll never be back

I can't be good no more
Once like I did before
I can't be good, baby
Honey because the world's gone wrong.

Nystavningens faror

Hittar ett urklipp från DN, 30 november 1985:

Kaffe kräva dessa bullar, annonserade nyligen vårt lokala kondis på ett textat plakat i skyltfönstret.

Förklaringen är förstås en mekanisk kopiering av det berömda "Kräftor kräva..." Mer uppseendeväckande är att ett storföretag som Ikea inte skäms för att publicera helsidesannonser i fyrfärg med samma slags rotvälska: "Tomten äro en ljusets herre — som om tomten själv voro här."

Detta är alltså resultatet av en omstridd stavningsreform, en generation efteråt. Dagens skribenter har inte en aning om att det är pluraländelse de använder när de försöker imitera "gammalsvenska".

Begrunda detta, ni som ivrar för en ny reform med ljudenlig stavning och genomgående "mej", dej", "dom". Några år till, sedan finns ingen kvar som vet att nominativformen var "de", och när någon försöker skriva som man gjorde på 1980-talet blir det bara pidginsvenska: "dem vara här".

     Gun-Britt Sundström

Det behövdes inte ens en stavningsreform, för att Gun-Britt Sundström skulle får rätt!

I all anspråkslöshet

Varje vecka läser jag, med stor behållning, "The Word Guys"(Rob Kyff) språkliga spalt - förutom att jag lär mig massor av honom, så får mig alltid att dra på munnen.  Språkherdar i alla länder ondgör över ungefär samma språkgrodor — den här veckan tar han upp missbruket av ett ord som jag ondgjorde mig över här på bloggen för några år sedan:

--Humble pie: Why do winners of everything from Oscars and Osterizers say they're "humbled"? Copping an award doesn't make you feel humble; it makes you feel honored. Some linguists defend this usage, saying the victors are emphasizing their lowly status compared with competitors or previous recipients. Come on! It's false modesty worthy of Uriah Heep. Ironically, Michigan Gov. Rick Snyder, under fire for his mishandling of the Flint water-supply crisis, got it right when he said he had been "humbled by this experience." And how. 

humble pie (n.) 

to eat humble pie (1830) is from umble pie (1640s), pie made from umbles "edible inner parts of an animal" (especially deer), considered a low-class food. The similar sense of similar-sounding words (the "h" of humble (adj.) was not then pronounced) converged to make the pun. Umbles is Middle English numbles "offal," with loss of n- through assimilation into preceding article.

humble (adj.) 

late 13c., of persons, "submissive, respectful, lowly in manner, modest, not self-asserting, obedient," from Old French humble, umble, earlier umele, from Latin humilis "lowly, humble," literally "on the ground," from humus "earth," from PIE root *dhghem- "earth" (see chthonic. From late 14c., of things, "lowly in kind, state, condition, or amount," also "of low birth or rank." Related: Humbly.

Don't be so humble; you're not that great. [Golda Meir]

humble (v.) 

late 14c., "render oneself humble" (intrans.), also "to bend, kneel or bow;" late 15c. "lower (someone) in dignity" (trans.); see humble (adj.). Related: Humbled; humbling.

ö`dmjuk adj. ~t 
ORDLED: öd--mjuk
• som inriktar sig på att inte känna eller hävda ngn stolthet i förh. till viss person etc. el. i allmänhet; ibl. på ngt begränsat område; med både positiv och negativ bibetydelse {→anspråkslös, respektfull, underdånig, undergiven}: han är en ~ natur som alltid först klandrar sig själv om något blir fel
BET.NYANSER: a) om handling e.d.: en ~ ton; hans ~a gudstro b) försvagat i artighetsfraser o.d.: tackar ~ast (adv.); er ~e tjänare
KONSTR.: ~ (mot ngn)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. ödhmiuker; nordiskt ord med grundbet. 'som lätt blir mjuk'; jfr ökänd