The Street That Got Mislaid — novellutmaningen

4. Läs en novell av en författare du aldrig tidigare läst — The Street That Got Mislaid av Patrick Waddington.

Fördelen med att inte hitta vad man söker på nätet, är att man hittar så mycket annat spännande. I min jakt på uppgifter om Patrick Waddington, hittar jag fantastisk konst, av för mig okända konstnärer, och intressanta artiklar. Men ingenting om författaren Patrick Waddington som skrivit den charmiga novellen jag nyss läst.

Så allt jag vet om honom är att han levde mellan 1913 och 1973, för det står efter hans namn — och jag anar mig till att han översatte ryska böcker till engelska. 

Den novell som jag väljer, utspelar sig i Montreal, vilket får mig att tro att han kanske var kanadensare. 

Så hittar jag en kvinna som hette Miriam Waddington, född Dworkin av ryska föräldrar i Winnipeg — och nu börjar jag gissa vilt. Kan hon möjligtvis ha varit gift med Patrick Waddington. Mycket passar in, hon flyttade till östra Kanada, hon var författare och även hon översatte från ryska till engelska. Kanske kan jag återvända till Miriam, även hon skrev noveller, men jag har inte lyckats hitta några av dem — inte än.

"The Street That Got Mislaid" är en historia som utspelar sig på kortregistrens tid — en rätt otrolig historia, som ändå verkar plausibel medan man läser den. Så gör det, om du inte, i motsats till mig, föredrar att läsa med öronen — i så fall kan du lyssna till novellen här, det tar en kvart.

En presidentkandidat

passar väl utmärkt att presentera i tider som dessa. Och nu talar jag om en man som jag, trots att jag ibland nämner honom vid namn, aldrig hört talas om, förrän alldeles nyligen. 

Jag talar om Winfield Scott (1786 – 1866), en general i den amerikanska armén. Det var en färgstark man som tjänstgjort länge i armén och fått många utmärkelser, så 1852 när det politiska partiet "the Whigs" gjorde en kraftansträngning för att behålla en plats i det politiska livet, nominerades Winfield till partiets presidentkandidat.

General Scott,  tyckte själv att han var den bäste kandidat som någonsin kandiderat till presidentposten, vilket fick hans motståndare att göra narr av honom,  genom att kalla honom Great Scott — vilket alltså fortfarande lever kvar i uttrycket Great Scott!

Winfield var dessutom lång snudd på 196 cm. 

Är du road av krigshistoria så läs hela Wikipedias artikel om honom – han tycks ha varit en god strateg. Men valet förlorade han stort till demokraten Franklin Pierce, som blev U.S.A:s fjortonde president.

The Inconsiderate Waiter — novellutmaningen

29. Läs en novell med ett yrke i titeln — THE INCONSIDERATE WAITER, By J. M. BARRIE från "Stories By English Authors: London"

She had stood thus for perhaps ten minutes when 

I became aware that some one was leaning over 

me to look out at the window. I turned round. 

Conceive my indignation on seeing that the 

rude person was William.

 The Inconsiderate Waiter, Amedee Forestier

Han skrev ju så mycket mer än Peter Pan, James Matthew Barrie — ändå är det nog för böckerna om Peter Pan, Wendy, Captain Hook och Tinker Bell, som han är ihågkommen, om han alls är ihågkommen.  Ett öde han delar med en del andra författare, som man mest tänker på som barnboksförfattare, trots deras stora produktion av vuxenlitteratur.

Jag har inte tidigare läst några av James Matthews noveller, så när jag upptäckte att han har  en novell med i serien "Stories by English Authors", som passar in i novellutmaningen, kastade jag mig över den.

Jag blev lätt chockad när jag läser alla nedsättande kommentarer som novellens jag lät undfalla sig, om de "lägre klasserna", i början av novellen. Naturligtvis ett medvetet grepp av författaren, för att få läsaren att undra var i all världen berättelsen ska sluta — och det fungerade, jag läste nyfiket vidare.

lästa noveller:
39. Läs en novell med en huvudperson som har ett husdjur —  "Cats", ur novellsamlingen ""Be Good to Yourself. A Book of Short Stories" (1930), av Nellie McClung (en spännande och intressant bekantskap).

37. Läs en novell med en titel som består av ett enda ord — Cheese av Ethel Lina White, 1941.

10. Läs en novell som utspelar sig på hösten — A Word for Autumn, av A. A. Milne.

28. Läs en novell med ett lyckligt slut – Aunt Maryfrån Collected Short Stories av Fred M. White

25. Läs en kuslig novell — Cambric Tea av Marjorie Bowen 

Ytterligare ett par födelsedagar

Nej, det är inte Doris som fyller år, utan Vincent Houmans (27 september 1898 - 5 april1946), mannen som skrev musiken till "Tea for Two".

Den andre jubilaren är Joseph McCarthy (September 27 september 1885 –  18 december 1943), som skrev texten till "You Made Me Love You".

Grattis Grazia!

Grazia Deledda

27 september 1871- 15 augusti 1936  

Kanske skulle jag ge Grazia ännu en chans. Jag har försökt att ta mig igenom några av hennes böcker, vid ett par tillfällen, men gett upp. 

Nu när jag söker information om henne på nätet, blir jag nyfiken eftersom det finns så lite skrivet om henne — och det verkar inte som om någon är entusiastisk över varken henne, eller det hon skrivit. 

Någon hävdar att hon inte var feminist — men hur många var uttalade feminister vid förra sekelskiftet? Så värst många var de nog inte — i synnerhet inte i en trakt där männen och traditionerna alltid hade sista ordet, och där vendettor var en del av vardagen.
Och att vara feminist, var säkert inget som gav extra poäng för en nobelpriskandidat!

Men jag läser också att Grazia beskrev svårigheterna att leva i ett samhälle med strikta moraliska värderingar och normer. 

Ska se vad biblioteket kan skaka fram, jag har lånat några av hennes böcker där tidigare, men långt ifrån alla hennes böcker är översatta, varken till svenska eller engelska.

Hennes sista bok handlar om en kvinna som accepterat sin bröstcancer, själv dog Grazia, 64 år gammal, av bröstcancer.

Grazia erhöll Noblpriset 1926 med motiveringen: 

för hennes av hög idealitet burna författarskap, som med plastisk åskådlighet skildrat livet på hennes fäderneö och med djup och värme behandlat allmänt mänskliga problem. 

Lilla Sarah

Jag kan inte läsa om lilla Sarah och hennes mormor utan att ora mig för att de kommer att svälta ihjäl. Eller rättare sagt, jag misstänker att de svalt ihjäl, för boken om Sarah och hennes mormor är gammal — hur gammal vet jag inte, varken författare eller tryckår finns angivet.

Det är en pedagogiskt bok, som får mig att tänka på "Pelles nya kläder", där vi får lära oss hur en kostym blir till. Men Pelle får ju till slut sin kostym — Sarahs mormor får aldrig sin frukost. Nu kan man ju tycka att det är i senaste laget att börja odla majsen före frukosten, när man vill ha sinna Johnny-kakor, just till frukost!

 Little Sarah she stood by her grandmother's bed,
"And what shall I get for your breakfast?" she said;
"You shall get me a Johnny-cake: quickly go make it,
In one minute mix, and in two minutes bake it."

So Sarah she went to the closet to see
If yet any meal in the barrel might be.
The barrel had long time been empty as wind;
Not a speck of the bright yellow meal could she find.

But grandmother's Johnny-cake—still she must make it,
In one minute mix, and in two minutes bake it.

She ran to the shop; but the shopkeeper said,
"I have none—you must go to the miller, fair maid;
"For he has a mill, and he'll put the corn in it,
And grind you some nice yellow meal in a minute;

Så fortsätter Sarah att jaga runt, från handelsboden, till mjölnare och bönder, medan mormor ligger där i sin säng och längtar efter sin frukost.
Då var det mer reda med Pelle, som såg till att det hände något med hans ull, och som vid behov bytte tjänster med de som visste hur det gick till att spinna, färga, väva och sy.

Sedan kan man ju fråga sig om en Johnny-kaka är värd den långa väntan som mormor fick stå ut med. Personligen tycker jag inte det, men så är jag ingen pannkaksfantast heller — och det är väl närmast vad dessa kakor kan liknas vid. 
Namnet är lite av en gåta, det finns ett otal regionala namn, och lika många teorier om varifrån namnet kommer: Johnnycakes, johnny cakes, jonnycake, ashcake, battercake, corn cake, cornpone, hoecake, hoe cake, journey cake, mush bread, pone,  Shawnee cake, jonakin, och jonikon.  Det enda lingvisterna tycks vara överens om, är att det inte finns någon koppling till en person med namnet John. 
Man tror att nybyggarna som kom till Plymouth 1620 lärde sig konsten att odla majs, och mala den till mjöl, av Pawtuxet indianerna.
Det finns otaliga recept på nätet för den som vill prova en av de enkla rätterna som pilgrimerna fick hålla till godo med under de första åren. Förmodligen fick man klara sig utan mjölk, och nöja sig med bara vatten. Här är ett av dem:

Johnnycake Recipe

1 cup white cornmeal
3/4 teaspoon salt
1 cup water
1/2 cup milk
Bacon drippings

Instructions:
In a medium bowl, place cornmeal and salt.

In a medium saucepan over high heat, bring water to a rapid boil; remove from heat.  With the saucepan in one hand, let the boiling water dribble onto the cornmeal while stirring constantly with the other hand.  Then stir the milk into the mixture (it will be fairly thick, but not runny).

Generously grease a large, heavy frying pan (I like to use my cast-iron frying pan) with the bacon drippings and heat.  When pan is hot, drop the batter by spoonfuls.  Flatten the batter with a spatula to a thickness of approximately 1/4 inch.  Fry until golden brown, turn, and brown on the other side (adding more bacon drippings as needed).

Serve hot with butter, maple syrup, or applesauce.

Makes 4 servings.

Gör varje vecka till en bokvecka!

“Give me the book, and let me read;

    My soul is strangely stirred—

They are such words of love and truth

    As ne’er before I heard!”

                           Mary Howitt

Lite varstans på nätet dyker det upp en uppmaning till att "citera femte meningen på sidan 52, ur första bästa bok du får tag i". Ibland står det att man inte ska uppge bokens titel och författare — ibland att man ska det, och även att man bör diskutera bokens för- och nackdelar. 

Detta för att tredje veckan i september sägs vara en bokvecka. Men en tur på nätet får mig att förstå att det inte finns någon bokvecka, vilket inte betyder att vi inte kan skapa 52 sådana. Jag vet ju att många av er som brukar titta in här är lika "bokveka" som jag, så kosta på era bloggar ett bokligt inlägg i veckan (varje vecka alltså!) — en bild, ett citat, en tanke, eller vad 17 som helst bara det har med böcker att göra!

Själv kommer jag att fira veckan med att på torsdag köpa några bokhyllor. Jag kommer förmodligen inte att kunna avhålla mig ifrån att, här på bastmattan, gny över hopsättningen av dessa, och min vånda över att inte veta hur jag ska organisera böckerna på hyllorna. 

Mitt citat ur en bok som jag kanske kommer att tala om vid ett annat tillfälle:

Det blir mer intensitet och en djupare ton av lycka och liksom förklaring i allt de sjunger  medan de fullgör sin gärning.

Och glöm inte bort att det faktiskt finns en officiell internationell bokdag — den 23 april!