onsdag 18 oktober 2017

Grattis Logan!

THINGS TO WRITE
What things there are to write, if one could only write them! My mind is full of gleaming thoughts; gay moods and mysterious, moth-like meditations hover in my imagination, fanning their painted wings. They would make my fortune if I could catch them; but always the rarest, those freaked with azure and the deepest crimson, flutter away beyond my reach.

Logan Pearsall Smith - ibland kallad Lloyd
18 oktober 1865 - 2 mars 1946
målning av Ethel Sands, 1932

Logan som föddes i U.S.A. men tillbringade en stor del av sitt liv i England, kom från en aktad kväkarfamilj.  Mest känd är han kanske som essäist, och för sina aforismer, men han var också en baddare på korrekt engelska, och det var via hans bok "Society for Pure English, Tract 3 (1920),  A Few Practical Suggestions" som jag hittade honom.

IV. Dying Words.
Our language is always suffering another kind of impoverishment which is somewhat mysterious in its causes and perhaps impossible to prevent. This is the kind of blight which attacks many of our most ancient, beautiful, and expressive words, rendering them first of all unsuitable for colloquial use, though they may be still used in prose. Next they are driven out of the prose vocabulary into that of poetry, and at last removed into that limbo of archaisms and affectations to which so many beautiful but dead words of our language have been unhappily banished. It is not that these words lose their lustre, as many words lose it, by hackneyed use and common handling; the process is exactly opposite; by not being used enough, the phosphorescence of decay seems to attack them, and give them a kind of shimmer which makes them seem too fine for common occasions. But once a word falls out of colloquial speech its life is threatened; it may linger on in literature, but its radiance, at first perhaps brighter, will gradually diminish, and it must sooner or later fade away, or live only as a conscious archaism. The fate of many beautiful old words like teen and dole and meed has thus been decided; they are now practically lost to the language, and can probably never be restored to common use. It is, however, an interesting question, and one worthy of the consideration of our members, whether it may be possible, at its beginning, to stop this process of decay; whether a word at the moment when it begins to seem too poetical, might not perhaps be reclaimed for common speech by timely and not inappropriate usage, and thus saved, before it is too late, from the blight of over-expressiveness which will otherwise kill it in the end.

The usage in regard to these tainted words varies a good deal, though probably not so much as people generally think: some of them, like delve and dwell, still linger on in metaphors; and people will still speak of delving into their minds, and dwelling in thought, who would never think of delving in the garden, or dwelling in England; and we will call people swine or hounds, although we cannot use these words for the animals they more properly designate. We can speak of a swift punishment, but not a swift bird, or airplane, or steamer, and we shun a thought, but not a bore; and many similar instances could be given. Perhaps words of this kind cannot be saved from the unhappy doom which threatens them. It is not impossible, on the other hand, that, by a slight conscious effort, some of these words might still be saved; and there may be, among our members, persons of sufficient courage to suffer, in a pious cause, the imputation of preciosity and affectation which such attempts involve. To the consideration of such persons we could recommend words like maid, maiden, damsel, weep, bide, sojourn, seek, heinous, swift, chide, and the many other excellent and expressive old words which are now falling into colloquial disuse.

There is one curious means by which the life of these words may be lengthened and by which, possibly, they may regain a current and colloquial use. They can be still used humorously and as it were in quotation marks; words like pelf, maiden, lad, damsel, and many others are sometimes used in this way, which at any rate keeps them from falling into the limbo of silence. Whether any of them have by this means renewed their life would be an interesting subject of inquiry; it is said that at Eton the good old word usher, used first only for humorous effect, has now found its way back into the common and colloquial speech of the school.




1190

dagar kvar 
i

tisdag 17 oktober 2017

Alla dessa borden

October Afternoon, 1897

som ju inte finns i pluralis, i alla fall inte officiellt, för jag talar inte om bord utan fastmer om allt jag borde göra. Personligen tycker jag borde är värre än måsten, för de senare måste man ju hugga tag i förr eller senare — oftast senare. Men borden har en tendens att hänga över en, ända till man inser att det enda vettiga är att beta av åtminstone några av dem.
Här sitter jag och tittar ut på en blåsig och hösttrist dag och tänker att jag borde gå ut och gå — men jag har bara ingen lust.
Jag har ett antal mejl som jag borde skriva — men jag har bara ingen lust.
Dammsugaren står beredd att vandra runt i huset tillsammans med mig — men jag har bara ingen lust.
Där finns dukar och handdukar att fålla, stickningar och vävar att avsluta för att inte tala om det tunga trädgårdsbordet som ännu inte kommit en decimeter närmare garaget — och listan slutar inte här, men det gör jag.
Och vi har uppenbarligen alltid bort göra saker, i svenskan har ordet funnits sedan äldre fornsvensk tid — för att inte tala om att redan Sokrates sade till sin vän Kriton något i stil med att han vid sin höga ålder inte borde gnälla över att slutet närmade sig. Nu var det förstås Platon som lade de orden i Sokrates mun när han skrev dialogen Kriton.
Naturligtvis går det inte att jämföra min situation med Sokrates, så jag får väl masa mig ut. 

böra

bö`ra verb borde bort, pres. bör 
ORDLED: bor-de
1 lämpligen eller med rätta eller nödvändighet skola utföra viss handling, vara på visst sätt e.d. (enl. ngn norm, egen el. annans); i uttr. för uppmaning, förbud m.m. {→behöva 23skola 3}: man bör göra sin plikthan bör inte resadu borde gå ditdet borde vi ha tänkt på
BET.NYANS: ofta försvagat, med innebörd av vänlig uppmaning ⟨mest pret.⟩: han borde skriva sina memoarerden filmen borde du verkligen se
IDIOM: (det är alldeles) som sig bör (det är helt) i sin ordning
KONSTR.: ~ INF
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. böra; inhemskt ord med germ. släktskap; urspr. 'hända; tillkomma'; besl. med bära, börja

1191

dagar kvar 
i

måndag 16 oktober 2017

Har vi det för bra?

The Food Queue, 
Joseph Edward Southall 

undrar jag i dag på världsmatdagen. För trots att det finns en hel del information på nätet om den här dagen, så finns det ingen aktuell information på svenska.
Dagen har funnits sedan 1979, och tanken är att den ska bidraga till att göra människor medvetna om fattigdom och matbrist och de bakomliggande orsakerna. Det låter futtigt med en dag om året — i synnerhet om den inte ens observeras — men förhoppningsvis ska dagens aktiviteter inspirera till ett långsiktigt handlande.
Varje år ger man dagen ett nytt tema, i år är det "Change the future of migration. Invest in food security and rural development."

1192

dagar kvar 
i

söndag 15 oktober 2017

I dag för 52 år sedan

brände David Miller sin inkallelseorder till Vietnam.


David Miller, a pacifist, burns draft card. October 1965. Bettman—Corbis
Nej, jag kände inte honom — jag var inte ens medveten om att det hände just då. Men jag kom att lära känna många killar som även de bränt sina inkallelseorder, eller helt enkelt lämnat U.S.A. för att slippa "döda sina bröder". Och jag kom att lära känna många jämnåriga tjejer som förlorat sina pojkvänner, eller makar, i Vietnam.
David var inte först med att bränna sin inkallelseorder, jag tror man började att göra det så tidigt som 1963 — men när David gjorde det den 15 oktober 1965 hade det nyligen blivit olagligt. Det ledde till att han några dagar senare greps av FBI, och fick spendera två år i fängelse.




Här kan du läsa mer om "draft-card burning".

1193

dagar kvar 
i

lördag 14 oktober 2017

Grattis Edward!

“It takes courage to grow up and 
become who you really are.”
edward estes cummings
14 oktober 1894 – 3 september 1962
självporträtt

Fast jag tror nog att de flesta känner honom som e. e. — och tänker på honom som poet. Men det var som konstnär han tänkt sig sin framtid, målande konstnär. Men man kan också läsa att han redan som barn bestämde sig för att bli poet — det är förmodligen inte lätt att bestämma sig om man är talangfull.

Noise #13

America makes prodigious mistakes, America has colossal faults, but one thing cannot be denied: America is always on the move. She may be going to Hell, of course, but at least she isn't standing still.
"Mt. Chocorua."  Oil on canvas. Ca. 1938.


1194

dagar kvar 
i

fredag 13 oktober 2017

Katter i konsten


Feridun Oral är kanske främst känd som barnboksillustratör, såväl av sina egna som andras böcker, men arbetar också i lera och med texil.


























1195

dagar kvar 
i

torsdag 12 oktober 2017

1196

dagar kvar 
i