måndag 6 juli 2020

199

dagar kvar 
i

söndag 5 juli 2020

I dag för 74 år sedan

lanserade  Louis Réard — en före detta bilingenjör , som sedan han tagit över sin mors affär för damunderkläder kallade sig designer — bikinin. Det var långt ifrån den första tvådelade baddräkten, men han lyckades pricka in rätt tidpunkt, och succén var ett faktum, även om det fanns ställen där den förbjöds.
Female Figure, omk. 1945
okänd konstnär

Tygåtgången var minimal, det behövdes bara drygt 75 cm tyg för att sy en bikini (på vilken bredd tyget låg, sägs inget).
På nätet finns hur mycket som helst att läsa om både den här, och andra bikiniar — bland annat här
Bara 39 år tidigare hade Annette Kellerman blivit arresterad när en bar en figurnära baddräkt på en badstrand i Boston, eftersom den ansågs för vågad.

simmerskan Annette Kellerman i 
baddräkten hon själv designat.

Vill du läsa om baddräktens historia hittar du " Women's Bathing and Swimming Costume in the United States", av Claudia B. Kidwell hos Gutenberg.
Där visas den här baddräkten.
Bathing dress, c. 1855. (Courtesy of Philadelphia Museum of Art. Photograph by A. J. Wyatt, staff photographer.) The red, tan, and blue-green checked bathing dress is jauntily trimmed with crimson braid edging the collar, belt, and wrist and ankle bands.

Så mycket kläder hade jag inte ens på mig när jag simmade klädsim för kandidaten, en gång för länge sedan.  

200

dagar kvar 
i

lördag 4 juli 2020

201

dagar kvar 
i

fredag 3 juli 2020

Grattis Maria!

3 juli 1796- 27 december 1863

Maria var en av de många konstnärinnor, som vi inte vet så mycket om i dag.
Hur hon tillbragte sin första 49 år hittar jag inte något om, men 1845 flyttade hon hem till sin äldre syster Harriet och hennes man.  Där tog hon över skötseln av hemmet och de nio barnen — Harriet som nu var döende i lungsot, och helt utmattade efter 14 barnsängar, dog efter två år.
Maria tycks ha haft en klok mor, som efter att i ett tidigare äktenskap lärt sig att mannen har all laglig rätt till till både egendom och pengar om han behagar ge sig av, skrev ett äktenskapsförord när hon gifte sig för tredje gången. Det visade sig vara ett klokt steg eftersom även den tredje maken  tog sin älskarinna och försvann.
Så när nu Maria stod i begrepp att gifta sig med sin svåger så såg även hon till att skriva ett äktenskapsförord.
Maken John, var en mycket naturkunnig präst, som tog med Maria på exkursioner i skog och mark. Hon tecknade vad hon såg, och genom John lärde hon känna John James Audubon, som förstod hur talangfull hon var, vilket ledde till att hon blev en av hans assistenter, som målade bakgrunden på hans planscher. 



Det finns som sagt inte mycket skrivet om Maria, och i wikipediaartikeln finns det motsägelsefulla uppgifter som jag här bara har hoppat över — men det innebär förmodligen att jag kommit med faktafel.

202

dagar kvar 
i

torsdag 2 juli 2020

Sommarregn

Noon, Summer Rain, 1950


                                 Sommarregn

Ej susar en fläkt, ej ett blad sig rör,
Och foglarna tystna och blomman dör;

Och flämtande hjordar hasta sitt lopp
Till källan, som porlar i lunden opp;

Och jorden smäktar i solens brand —
Men moln sig lägra vid himlens rand.

Nu hänga de re’n kring fjellets bryn —
Nu skymmes solen, nu brister skyn.

Nu störta de svalkande skurar ned
På den vissnade lund, på den brända hed.
Du glittrande droppe, fall, o fall!
Den döende blomman lefva skall.

Du fogel, som förr bland grenarna slog,
Sjung åter en sång i svalan skog!

Blås jorden torr, du somnade fläkt,
Ty himlen har tvagit dess sommardrägt!

Af must och kärna är åkern full:
Flyg ut att vagga dess mognande gull!

Tillbed i stoftet, du jordens son!
Välsignelsen kommer ofvanifrån.

Der skiner solen. I skuggor, flyn!
Se, löftets båge strålar i skyn!
                                         Ernst Björck

203

dagar kvar 
i

onsdag 1 juli 2020

Besök av en fe

Det var en av dessa dagar då jag funderade på om jag skulle börja klättra på väggarna och yla — men vid närmare eftertanke insåg att det enda som skulle hända var att jag skulle bli ännu tröttare. Istället gick jag långsamt till garaget för att lasta två tunga lådor på skottkärran. Jäspalt, så tunga de var. 


Tired Out, 1904
 Nico Jungman

Just som jag sätter mig ned för att vila kör en bil upp på gårdsplan — det är inte ofta det händer nu för tiden, och jag känner inte igen bilen. Men jag känner igen Stina när hon kliver ur, och ut kommer också hennes tre barn, bärandes på påsar och lådor. Eftersom Stina hade sina vägar förbi när vädret var så fint hade hon tänk sig att vi skulle fika i trädgården, och hade laddat upp med allsköns fikabröd.
Stina hade tänkt på allt, filtar åt ungarna att sitta på och deras fika i en egen korg. Trädgården är vildare och lummigare än någonsin så de självständiga ungarna hittade en skyddad plats mellan bärbuskarna, där vi bara anade att de hade väldigt trevlig. Trevligt hade vi också, och när jag utnämnde Stina till min goda fe, kom vi att diskutera féer, älvor, häxor och slikt knytt och oknytt.

Fee Ringe und Toadstools, 1875 

Nog är det så att goda väsen oftast är kvinnor — till och med häxor kan vara goda, om än kärva. Vi googlade, naturligtvis, och insåg att det är en hel vetenskap att skilja på feér och älvor och veta vem som är ond eller god — och vem som är kvinna eller man, det tycks förresten finnas en hel del icke-binära väsen. Vi slog emellertid fast att de flesta goda väsen tycks vara av kvinnligt kön.
Mer vetenskapliga än så blev vi inte, det finns ju så mycket annat att tala om, men jag fick en del att tänka på, och precis när jag senare  var på väg att somna kom jag att tänka på Snoilskys elaka fe i "Den gamla fröken" — som ju visar sig vara god, bara man ids läsa alla verserna.

Bland bilder från fru Lenngren och Fryxell
Steg som en elak fée ”den gamla fröken.”
På hennes rullgardin jag såg var kväll,
Hur skuggor skymtade som mörka spöken.
Där speltes på klaver emellanåt
Så sällsamt sorgligt, att jag föll i gråt.
                                   ur "Den gamla fröken

Du hittar alla versen hos Litteraturbanken

Ny månad - ny hatt

en julihatt

204

dagar kvar 
i

tisdag 30 juni 2020

Sommarläsning

Eftersom jag inte är så där strukturerad som andra läsare, så kan jag sällan berätta vad jag tänker läsa eller ens vad jag har läst. För mig skulle läslistor, både planerade och avbetade, minska min läslust. Visst har kilometerlånga listor med intressanta böcker som jag vill läsa — någon gång — men så dyker det upp något intressant, och jag spårar som vanligt ur och väljer nya spår.
Den enda gång jag verkligen har en lista, som jag i viss mån följer, är när jag ska ut till min ö utan uppkoppling — då stoppar jag in några hundra böcker i datorn, som kanske kan betraktas som semesterläsning.
Jag låter det här bli ett tillfälligt inhopp i hennes "tisdagstrion".

The Reader

Grönt är skönt
Grön gubbe vid övergången när man har
bråttom till plugget
Grön prinsesstårta  ett födelsedags-
kalas
och en hård macka som är alldeles grön
av gräslök
Den gröna lukten av grönsåpa
som mormor använder till köksgolvet
En grön julgranskula i julgranen
 och en rulle grön sprängtråd i fickan
                                          ur "Angår det dej kanske. Fundror"


Ingrid Sjöstrand som dog i maj i år, har jag haft ögonen på i många år, jag uppskattar hennes fundror, men har inte läst mycket annat av henne, det tänker jag råda bot på nu. Många av hennes böcker finns hos litteraturbanken.

She rose at six o'clock in the morning, cooked breakfast, set the table, washed the dishes when the meal was over, milked, churned, swept, washed, ironed, worked in her little garden, attended to the flowers in the front yard, and in the afternoon knitted and quilted and sewed, and after tea she either went to see her neighbors or had them come to see her. When it was really dark she lighted the lamp in her parlor and read for an hour, and if it happened to be one of Miss Mary Wilkins's* books that she read she expressed doubts as to the realism of the characters therein described.
                                                           ur "The Widow's Cruise" 
                                                                           av Frank Stockton

*jag förmodar att Frank här ger Mary Wilkins Freeman en känga för hennes porträtt av starka kvinnor, som liksom hon själv var feminister.

Ugglans novellutmaningar gav mersmak, så jag fortsätter att läsa noveller så snart jag hittar några som verkar vara läsvärda. Några av Frank Stockton har jag läst så nu tänker jag ge mig i kast med hans "The Magic Egg and Other Stories"

“Do you find it easy to get drunk on words?"
"So easy that, to tell you the truth, I am seldom perfectly sober.” 

                                         ur  "Gaudy Night"

                                              Dorothy L. Sayers, 

Även om det är glest mellan deckarna i min läsning, så stoppar jag in några i datorn inför veckorna på ön. 
 Anna Katharine Green kallas ibland "the mother of the detective novel", några av hennes böcker har jag läst, men långt ifrån alla, så några av dem kommer med. Det gör också några av Dorothy Sayers och Agatha Christies böcker.

 As the train came to a standstill in Lenton station, Miss Maud Silver closed a capacious handbag upon her knitting and the purse from which she had just extracted her railway ticket, and descending a rather inconveniently high step, stood looking about her for a porter and for Mrs. Voycey.
                                               ur "Miss Silver Comes to Stay"

Men jag börjar förmodligen med någon bok om miss Silver, en något äldre stickande dam som löser mordgåtor. Inte lika känd som sin kollega miss Marple, men det finns vissa likheter dem emellan. 
Skillnaden mellan de två damerna är att miss Maud Silver i motsats till miss Jane Marple, är en professionell privatdetektiv, som före sin pensionering var guvernant. Hon liksom Jane har sina kanaler till en favoritkonstapel på Scotland Yard, men är nog en aning mer av kvinnosakskvinna än sin kollega— men stickar gör de båda två.
Det finns de som hävdar att miss Silver stod förebild för miss Marple eftersom den först boken om henne kom ut ett par år innan Jane Marple gjorde entré. Dora Elles heter författaren, som skrev under pseudonymen Patricia Wentworth. Förutom de 32 böckerna om miss Silver så skrev hon 34 andra böcker.
 

Henry Blogg

Head and Shoulders of Henry Blogg (1876–1954)  
Margaret L. Hodgson, 1912–1952

Det händer rätt ofta att jag blir nyfiken på vem människorna på en målning var, för det mesta får jag fortsätta att undra, för råkar det inte vara en känd eller rik (ofta båda delarna) person, så är det omöjligt att få någon information om dem. Det är synd, för jag är övertygad om att alla människor bär på en intressant historia. Titeln på en av Lena Larssons böcker var "Varje människa är ett skåp", och visst är det så! (fast jag har inte läst boken).
Förmodligen hade min blick bara glidit förbi målningen av Henry om det inte varit för att han påminde mig om Karins fiskargubbe. Att han sedan hade ett namn som skrek efter att bli bloggad om, gjorde att jag bara blev tvungen att ta reda på vem han var. Det visar sig att i hans skåp finns det ovanligt mycket att berätta om. Han lär ha varit en vänlig, tystlåten man med en stillsam humor, dessutom hade han ett gott omdöme, var helt orädd och snabb att fatta svåra beslut  egenskaper som gjorde honom till en mångfaldigt belönad livräddare. Under sin 53 aktiva år räddade han 873 människor, och minst en hund. Här har jag lite svårt med den svenska terminologin, men jag lärde mig just nu att "coxswain" betyder kapten på en mindre båt  i hans fall en livräddningsbåt. Och när jag läser om alla hans bragder så förstår jag att i början av 1900-talet innebar det att man rodde sina båtar, för det mesta i oväder som jag tror att vi landkrabbor har svårt att föreställa oss. 
Här kan du läsa mer om honom

205

dagar kvar 
i