Bild från WikipediaNästan svårt att fatta att sötpotatisen är släkt med vår åkervinda. Vacker god och nyttig — vad kan man mer begära av en växt? Den har ungefär lika många kalo-rier, kolhydrater, protein och fibrer, som vanlig pota-tis (som den inte är släkt med). Men den ger dubbelt så mycket C vitamin, dessutom är den rik på vitamin A och betakaroten.
Jag tycker den är godast att rosta, oskalad, i ugnen, det går lite snabbare än vanlig potatis.
Amerikanerna gör i regel sitt bästa för att förstöra denna delikatess med socker(!), massor med socker och fett. Många äter bara sötpotatis till Tacksägelse-dagen då "Sweet Potato Casserole" är en av de tra-ditionella rätterna. Som om det inte vore nog att häva på socker så kröner man ofta verket med marshmal-lows! Kikade just nu på några recept — till 3 koppar mosad sötpotatis har man 1 kopp vitt socker och en kopp farinsocker!
Jag hade helt tanklöst svarat att jag älskade sötpota-tis, när jag blev tillfrågad om jag åt sötpotatis. Vad jag inte räknat med var att man skulle förstöra råva-ran så grundligt. Så när middagen stod på bordet, visste jag inte hur jag skulle bete mig för att inte vara alltför oartig. Till slut karvade jag ut en pytteliten bit och skyllde på att marshmallows ju inte är något för vegetarianer. Värdinnan var förkrossad — men till nästa måltid visade hon stolt upp en "casserole" utan marshmallows på toppen, och jag åt och led.
Jag vet inte om det är fler än jag som får "socker-baksmälla" — varje gång jag äter för mycket socker, så får jag en fasansfull huvudvärk nästa dag. Om det beror på att jag är extra känslig, eller på att jag inte är van vid stora sockermängder vet jag inte. Men jag mådde inte bra nästföljande dag.
Nu vill jag påpeka att jag inte är någon sockerpuritan- — jag kan njuta av något litet och sött, men här talar jag om den amerikanska sockerkonsumtionen som är enorm. Doughnuts till frukost, brownies till mellan-mål och i stort sett socker i alla maträtter. Att vara gäst i en sockerberoende familj kan vara problema-tiskt.
The First ThanksgivingJean Leon Jerom Ferris
Sockerminnen och en del andra artighetsminnen ramlade över mig i går när jag rostade sötpotatis, men då gjorde jag så här:
Jag skalade och och skar sötpotatisen i klyftor.
Hällde en gnutta olivolja i en långpanna, och kryddade oljan med cayennepeppar, svartpeppar och kryddpeppar.
Hällde i potatisklyftorna och rörde om så att de blev täckta av den kryddiga oljan. (Var snål med oljan, det kan lätt bli för mycket).
Rosta i 260° i 15-20 minuter och rör om i halvtid.
Vad vore ungsbakade rotfrukter utan sötpotatis? Jag brukar salt, peppar, en lite rosmarin samt en anings socker, dock inte för att få sötma utan för att få den krispiga ytan.
SvaraRaderamvh R
Karin,
SvaraRaderaNej, de kräver nog ett helt annat klimat än vad vi kan erbjuda dem här. Tyvärr.
Renée,
Jättegott att blanda med andra rotsaker! Fast på min lilla ort finns de inte att köpa - måste vänta tills jag kommer till sta'n, och dit åker jag sällan.
Margaretha
Gu så äckligt det låter med socker och marshmellows på potatisen!
SvaraRaderaVågar nästan inte erkänna det men jag tycker Sweet Potatoe Casserole med marshmallows är jättegott (duckar).
SvaraRaderaNär jag fick sötpotatis första gången i USA på 60-talet tyckte jag det var äckligt sött och då var den ändå ugnsbakad naturell! Numera kan jag blanda med andra rotsaker och vanlig potatis, då blir den inte så framträdande. Jag måste också köpa i "stan", i min by finns den inte. Jag minns också mina rysningar inför marshmallows grillade över lägereld!
SvaraRaderaTror inte jag ligger i riskzon för sockerberoende, haha.
Åh... Då skulle du smaka det hemlagade sötpotatismoset på vår Chilenska lunchbistro. Himmelsk. Och inte för söt alls.
SvaraRaderaUllabritt,
SvaraRaderaJa, jag tycker ju det, men har man ätit det i hela sitt liv, och det dessutom hör i hop med en av de största och viktigaste helgerna, så ser man lite annorlunda på det.
Du behöver inte ducka Melodie!
Men jag hoppas att du provar några andra sätt att laga till sötpotatis - och berättar vad du tycker.
Olgakatt,
Kryddar man rejält med lite bitska kryddor så tycker jag att det ta'r udden av sötman.
Nej, varken du eller jag kommer nog att hange oss åt några sockerorgier!
Mira,
Nja, jag tror dig - men jag är en så'n där grinig typ som tycker att mosa råvarorna kan man göra när man inte har några tänder. Jag har inte mycket till övers för utslätad mat. Men man kan kanske krydda den hela potatisen på samma vis som moset?
Margaretha