Hemma hos svåger och svägerska hänger en almanacka som jag i ungdomligt övermod en gång broderade i korsstygn. De är så hänsynsfulla att de byter det lilla blocket varje år - faktiskt.
Mira, Jag gillar den också. Ungar vill så rysligt gärna göra något riktigt - och det här är ju något som förmodligen får en hedersplats i stugan, hela året. Om mormor (eller vem nu mottagaren nu är)inte är så pietetsfull som Olgakatts svåger och svägerska, som nyttjar den år efter år. Margaretha
Det är lättare att säga vad och vem jag inte är. — jag är inte mitt yrke — jag är inte min inkomst — eller eventuell avsaknad därav — jag är inte min ålder — jag är inte min sjukdom Så vem är jag då? — en lagom tjock tant i min bästa år — en slarvig pedant — en konservativ radikal — en vänlig stropp Och vad gör jag då? — läser — väver — lyssnar på musik, företrädesvis klassisk — gärna barockmusik
Den är trevlig! Påminner mig om att det är dags att skaffa en för nästa år...
SvaraRaderaeller kanske man skall låta bli och bara låta tiden gå ändå?
funderar Karin
Karin,
SvaraRaderaJa käre tid, tiden den går som den vill, vare sig vi vill det eller ej.
... men tiden, tiden,
när den är förliden,
kommer ej igen.
Margaretha
som har mer tid än pängar att lägga i en kista
Hemma hos svåger och svägerska hänger en almanacka som jag i ungdomligt övermod en gång broderade i korsstygn. De är så hänsynsfulla att de byter det lilla blocket varje år - faktiskt.
SvaraRaderaOlgakatt,
SvaraRaderaDet är ju genialt, lägg ned mycket arbete på en almanacka - och den blir en evighetsalmanacka.
Det är den säkert värd!
M
Den där tyckte jag var riktigt fin... Värd att göra faktiskt...
SvaraRaderaMira,
SvaraRaderaJag gillar den också. Ungar vill så rysligt gärna göra något riktigt - och det här är ju något som förmodligen får en hedersplats i stugan, hela året. Om mormor (eller vem nu mottagaren nu är)inte är så pietetsfull som Olgakatts svåger och svägerska, som nyttjar den år efter år.
Margaretha