Koppla av

för i dag är det stressfria dagen — det är det alltid den 28 maj.

Afternoon Idle 1882

Walter Launt Palmer

En sväng ut på nätet, säger mig att dagen inte är så allmänt känd, och att de flesta som skriver om den har ett pekuniärt intresse av att få oss att ta'et piano. Antingen genom att sälja föredrag eller få oss att gå på någon kurs där vi lär oss att varva ned.  På ett ställe uppmanas vi:  "att ta sig minst fem minuter i stillhet någon gång under dagen för att känna på de positiva effekterna av att ta en paus ibland". Nog förefaller det illavarslande, om det skulle vara så att fem minuters stillhet, är det enda vi unnar oss en dag som denna — det borde väl vara ett absolut minimum även under de stressigaste av stressiga dagar.

Jag har skrivit om stress flera gånger tidigare — bland annat om själva ordet som vi inte började använda förrän på 50-talet. Dessförinnan jäktade, flängde, snodde eller snärjde vi. Eller som i Frukostklubbens signaturmelodi: "Innan vi går ut till dagens jobb och spring och skubb sjunger vi en liten sång i våran Frukostklubb". (Den finns tyvärr inte som ljudfil på nätet, men det engelska originalet från "Singing in the Rain", lär finnas — någonstans).

jäk`ta verb ~de ~t 

ORDLED: jäkt-ar
SUBST.: jäktande; jäkt
• utföra (viss) verksamhet med onormalt högt tempo på grund av (känsla av) tidspress {→flänga 1, sno 2, stressa 1}: hon måste ~ till dagis med barnen varje morgon; han fick ~ för att hinna bli klar före klockan 12
BET.NYANS: få att känna tidspress: ~ mig inte nu!
KONSTR.: ~ (ngn), ~ (ADVL)
HIST.: sedan 1798

1snärj subst. ~et 
ORDLED: snärj-et
• jäkt: som ensamstående trebarnsmor har hon ett ~
HIST.: sedan 1916; till 1snärja

fläng subst. ~et 
ORDLED: fläng-et
• (i vissa uttr.) nervös (men effektiv) brådska {→jäkt, 1spring}: i flygande ~

HIST.: sedan 1754; till flänga

Man skulle ju kunna frestas att tro att man stressat i mer än 60 år i engelsktalande länder, men även om ordet funnits tidigare, så var det först på 50-talet som man började använda det i den betydelse jag här talar.

stress (v.) 

c. 1300, "to subject (someone) to force or compulsion," from Middle French estrecier, from Vulgar Latin *strictiare, from Latin stringere "draw tight," which also is the source of stress (n.). The figurative meaning "put emphasis on" is first recorded 1896, from notion of laying pressure on something by relying on it. Related: Stressed; stressing.

stress (n.) 

c. 1300, "hardship, adversity, force, pressure," in part a shortening of Middle English distress (n.); in part from Old French estrece "narrowness, oppression," from Vulgar Latin *strictia, from Latin strictus "tight, compressed, drawn together," past participle of stringere "draw tight" (see strain (v.)). Meaning "physical strain on a material object" is from mid-15c. As an abstract force in mechanics from 1855. The purely psychological sense is attested from 1955.

stressor (n.) 

1950, agent noun in Latin form from stress (v.).

Måndag gör jag ingenting

Måndag gör jag ingenting, ingenting.

Tisdag ser jag mig omkring, mig omkring,

mig omkring.

Onsdag går jag ut och vankar.

Torsdag sitter jag i tankar.

Fredag gör jag vad jag vill.

Lördag stundar helgen till.

Stress och dess orsaker

En boll i luften