Grattis Mary!

Lady Mary Wortley Montagu

maj 1689 - 21 augusti 1762

Har du läst lady Marys brev? Inte jag heller, det vill säga, jag har nyss börjat göra det — och blev naturligtvis nyfiken på vad man vet om denna fascinerande kvinna. 

Mary döptes den 26 maj, varför man är tämligen säker på att hon föddes några dagar dessförinnan. Hennes familj som var välbeställd, tillhörde aristokratin och ägde ett flertal egendomar. 

Redan som treåring förlorade hon sin mor och fostrades av sin farmor, vilken dog sex år senare, då fadern tog över. Liksom en del andra begåvade flickor på den tiden, tycktes hon ha haft fri tillgång till faderns bibliotek och skötte sina studier till stor del på egen hand. På så sätt lärde hon sig latin, och när hon var femton år hade hon fyllt sina anteckningsböcker både med poem och prosastycken.

Drygt 20 år gammal hade hon två friare, själ valde hon Edward Wortley Montagu, vilket fadern motsatte sig — han beordrade henne att gifta sig med Clotworthy Skeffington. De unga tu tog saken i egna händer, och i augusti 1712 gifte sig Mary och Edward utan faderns välsignelse.

De första åren av deras äktenskap, tillbringade de i London, där lady Mary blev mycket uppskattad både för sin skönhet och begåvning.

1716 utsågs Edward till ambassadör i Istanbul, två år senare var paret tillbaka i England. Mary skrev under dessa två år brev hem, vilka senare kom att publiceras som "Letters from Turkey". Viktiga brev, eftersom Mary lärde känna kvinnorna i Turkiet, och fick insikter i deras dagliga liv, som hitintills varit okända, eftersom bara män skrivit om sina resor i Österlandet.

Hon skriver bland annat om hur man i Turkiet vaccinerade* människor mot smittkoppor. Hon själv hade haft kopporna, vilket lämnat sina spår, och hennes bror hade dött i sjukdomen, så naturligtvis intresserade denna nymodighet henne, och hon lät vaccinera sin då femårige son. I England var intresset dock svalt.

Mary förälskade sig i Francesco Algarotti, under dennes vistelse i England. När han lämnat landet uppehöll de kontakten via brev, och 1739 sade sig Mary behöva tillbringa vintern i södra Frankrike för sin hälsas skull. I verkligheten reste hon till Francesco i Venedig. Förhållandet tog slut 1741, men Mary stannade kvar utomlands, och återvände inte till England förrän 1761, ett år före sin död.

Lewis Melville har skrivit en biografi om Mary: "Lady Mary Wortley Montague".

*rättare sagt en föregångare till vaccinet, Edward Jenner förfinade senare metoden.

ur ett av breven:

TO THE LADY X——.

Vienna, Oct. 1. O. S. 1716.

YOU desire me, madam, to send you some accounts of the customs here, and at the same time a description of Vienna. I am always willing to obey your commands; but you must, upon this occasion, take the will for the deed. If I should undertake to tell you all the particulars, in which the manners here differ from ours, I must write a whole quire of the dullest stuff that ever was read, or printed without being read. Their dress agrees with the French or English in no one article, but wearing petticoats. They have many fashions peculiar to themselves; they think it indecent for a widow ever to wear green or rose colour, but all the other gayest colours at her own discretion. The assemblies here are the only regular diversion, the operas being always at court, and commonly on some particular occasion. Madam Rabutin has the assembly constantly every night at her house; and the other ladies, whenever they have a mind to display the magnificence of their apartments, or oblige a friend by complimenting them on the day of their saint, they declare, that on such a day the assembly shall be at their house in honour of the feast of the count or countess—such a one. These days are called days of Gala, and all the friends or relations of the lady, whose saint it is, are obliged to appear in their best clothes, and all their jewels. The mistress of the house takes no particular notice of any body, nor returns any body's visit; and, whoever pleases, may go, without the formality of being presented. The company are entertained with ice in several forms, winter and summer; afterwards they divide into several parties of ombre, piquet, or conversation, all games of hazard being forbid.

I SAW t'other day the Gala for Count Altheim, the emperor's favourite, and never in my life saw so many fine clothes ill-fancied. They embroider the richest gold stuffs; and provided they can make their clothes expensive enough, that is all the taste they shew in them. On other days, the general dress is a scarf, and what you please under it.