Vad gårdagens inlägg ledde till

Christoff Martin Wieland

1733-1813

Jag hade inte mer än skrivit inlägget i går, när jag började fundera på vem som var upphovet till uttrycket “Leben und leben lassen!”. Pelle Holm vet att berätta att det är ett gammalt tyskt uttryck — men inte hur gammalt, eller vem som myntade det. Men han talar om att det var Wielands favorit-uttryck. Jaha, och vem var då Wieland? I Pelle Holms generation hörde det förmodligen till allmänbildningen att veta det — men hos mig ringde inga klockor, hade inte ens den där vaga känslan av att jag hört namnet. Att googla på ett vanligt efternamn, när man inte känner till förnamnet är tämligen lönlöst, men Svensk Uppslagsbok visste att berätta att mannen hette Christoff Martin Wieland, och då var det ingen konst att hitta en artikel om honom hos Wikepedia.


Jag imponeras alltid av hur barn på den tiden, tidigt tycktes behärska ett antal språk, och vid unga år skrev både dikt och prosa på främmande språk. Unge Martin skrev dikter på såväl latin som tyska, när han var tolv år.
Från det han var fjorton år, och ett par år framåt, gick han i skola i Magdeburg, en skola som drevs i pietistisk anda — men samtidigt läste han fritänkarskrifter.
Så småningom blev han god vän med Goethe, som också tycks ha gillat uttrycket “leva och låta leva”.


Den intresserade kan hitta några av hans böcker hos Gutenberg, liksom en hel del av hans shakespeareöversättningar.


Och är det någon som tror att begreppet “less is more” är något nytt, så är det dags att tänka om — det var den gode Martin som sa’ “Und minder ist oft mehr, wie Lessings Prinz uns lehrt” (1774). Senare kom både Robert Browning och Mies van der Rohe, att använda uttrycket. För att inte tala om att jag har en kokbok som heter More-with-Less.