Favorit sökes!
4 timmar sedan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Min blogglista
-
-
Hushållets loggböcker14 timmar sedan
-
Mankemang och ljuspunkter15 timmar sedan
-
Fjäril på många språk18 timmar sedan
-
-
Förförelsesamhället4 dagar sedan
-
Hur man eventuellt kan slippa inbrott5 dagar sedan
-
Mössen1 vecka sedan
-
Mina texter på annat håll2 veckor sedan
-
Oktober 20242 veckor sedan
-
Partiledaren och judehatet5 veckor sedan
-
2007 Den broderande barnbibliotekarien på Stinsen2 månader sedan
-
Nya villkor för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning4 månader sedan
-
Behöver växa en liten bit till5 månader sedan
-
-
Långban - Svens bio1 år sedan
-
Nytt år igen!1 år sedan
-
Julvantar1 år sedan
-
Harvesting Raspberries4 år sedan
-
Goddag yxskaft!4 år sedan
-
marzo 20204 år sedan
-
-
-
Furry Friday!5 år sedan
-
Windhoek, Namibia5 år sedan
-
När kontrollen blinkar blå6 år sedan
-
-
Språkpolitik6 år sedan
-
Gesäll=Bref7 år sedan
-
Ylle och Johnny7 år sedan
-
-
-
5-5-159 år sedan
-
Nu drar jag igång igen9 år sedan
-
På nyordslistan!9 år sedan
-
Blyinfattat glas, del 39 år sedan
-
Samma vy som förut10 år sedan
-
Det är vår!10 år sedan
-
Jag håller mig på mattan11 år sedan
-
Gåvor12 år sedan
Haha - styrker mig i min uppfattning att det finns inte några som är så nyfikna som kor...
SvaraRaderaHa en bra dag önskar Ingrid
En sån otroligt lugn boxeryngling! Jag minns när schnauzern Muffa var valp och satte av mot en koflock. Några sekunder senare vände hon förskräckt med hela högen galopperande efter. Det såg väldigt komiskt ut.
SvaraRaderaIngrid,
SvaraRaderaJag känner inte så värst många kor att jag med bestämdhet kan yttra mig - men jag tror att de flesta djur är nyfikna av sig.
Karin,
Boxrar har kanske ett annat temperatment än schnauzrar. Kan tänka mig att det måste ha sett roligt ut med alla kor som skumpade efter stackars Muffa.
Jag var dag- och sommarmatte åt en norsk buhund en gång i tiden, hon skällde alltid ut korna som vi passerade, men de bara blängde tillbaka.
Margaretha
Milde vilken cool hund!
SvaraRaderaVår förra hund, också en cairn brukade sitt på vår mur som gränsar till kohagen. Där kunde han ibland få en rejäl puss av korna när de kom fram. Men efter en rejäl släng av kotungan hoppade han nästan alltid ner- på sin sida av muren!
Lisette,
SvaraRaderaJag skulle nog också hålla mig på min sida av muren om jag riskerade att få en kotunga i ansiktet.
Fast somliga gillar det - hade en kompis som hade kor, som fick slicka henne hur mycket som helst.
Margaretha
som helst sköter
ansiktstvätten
själv