Ingen höjdare – men fullt ätlig

Jag behövde snabbt få till något enkelt att bjuda många (nio personer i olika storlekar) på. Kom att tänka på min väninna Naomi, i hennes kretsar består de flesta familjer av minst nio personer, och minns en solig dag i hennes kök när vi bakade, sjöng, ritade och löste världsgåtor. Den dagen bakade vi "Chocolate Chip Bars" som tog slut innan dagen gjorde det. Så fram kommer kokboken jag fått av Naomi. Förutom att jag hackar blockchoklad och inte ens ta'r hälften så mycket socker som receptet säger så följer jag för ovanlighetens skull anvisningarna.
0
CHOCOLATE CHIP BARS

2 koppar mjöl
2 koppar socker – jag tog knappt 1 kopp 00muskovadosocker
2 tsk bakpulver
2 koppar hackad blockchoklad
4 ägg – vill man ha glansig yta bakverket ska man vispa äggen
½ kopp smör, smält
1 tsk vaniljsocker
o
Blanda allt och bred ut i en långpanna. Grädda i 25 minuter i 175°C.
0
Jag tycker att det är behändigt att mäta det mesta i koppar – allt utom smör, men vet man att en kopp smör är 227 gram är det inte så knöligt. Det finns många bra omvandlingstabeller, jag använder World Wide Metric.



Blir sittande och läser i kokboken och minns så mycket roligt. Jag har ett par andra kokböcker jag fått av vänner som också gjort kommentarer vid en del recept. Vilka trevliga presenter det är! Jag läser en del av Naomis kommentarer, ibland bara några ord: " den här är god" eller "en favorit i familjen" och ibland längre: "en annan favorit, särskilt god om man använder smör istället för margarin" eller "minns du när vi bakade den här? Amos favorit!" eller "en söt men god favorit i många Amish familjer".

O, gräs!

Visst är det ett märkligt ord. Även om det finns otroligt många olika grässorter så har jag en känsla av att det finns ännu mer "ogräs". Precis som odjur – en kvalificerad gissning säger mig att alla som läser detta är odjur. Om inte, låt mig veta vilket märkligt djur som kan läsa!

Hur som helst så är jag fascinerad av de växter som växer där de inte bör växa. Vilken styrka och uthållighet! Att dra upp kvickrot eller kirskål försiktigt för att se hur lång rot man lyckas få upp är lika njutningsfullt som det kunde vara att klämma på en finne.

0
Magnolians knoppar sväller – nu talar jag alltså om magnolia sieboldii som blommar hela sommaren med cirka 3-4 cm stora vita blommor. Den är väl ändå inget gräs, och borde alltså vara ett ogräs. Liksom den vackra lupinen som jag tycker mycket om – på rätt plats. Den har ett imponerande rotsystem – vore rötterna ätliga skulle man kunna livnära ett kompani beväringar på rötterna jag drar upp.

0

Vad har det förresten tagit åt Blogger – den berättar inte när det kommer upp nya poster hos blogg-grannarna längre?

Stress

stress subst.~en
ORDLED: stress-en
• (ansträngande omständigheter som framkallar) påfrestningar både fysiskt och psykiskt; ofta i samband med högt arbetstempo och tidsbrist {ehets 2, jäkt}: stressfaktor; det moderna livets ~; ~ och hög personalomsättning på arbetet; korrelationen mellan ~ och hjärtinfarkt
BET.NYANS: med tonvikt på det resulterande själsliga (och kroppsliga) spänningstillståndet: stressbesvär; stresstillstånd; stressymptom; hon kände oro och
~HIST.: sedan 1954; av eng. stress 'tryck; spänning; stress'
0
På den gamla goda tiden var vi alltså inte stressade! Nå'n som minns vad vi kallade det före 1954? Jäktad, mycket att göra – för mycket att göra, irriterad, slutkörd (för det har man varit sedan 1924), utmattad, slagen till en slant eller var man bara slut? För ingen ska inbilla mig att man satt i spiselvrån och lät livet sköta sig själv.
0

If you ask what is the single most

important key to longevity, I would

have to say it is avoiding worry,

stress and tension. And if you didn't

ask me, I'd still have to say it.

000000000 George Burns

00000000000000(1896 - 1996)

0
Tankar som kom, när jag noterade att jag med stigande ålder blivit mindre stresstålig. Fast å andra sidan tror jag att vi använder ordet stressad lika slarvigt som deppig. Vad som stressar mig är allt jag inte gör – och att det inte bekymrade mig i min ungdom berodde säkert på att jag fick mera gjort då. Så kanske är jag inte mer stressad när det kommer till kritan – bara långsam och oföretagsam.

Drycker

bran tea

prune tea

raisin tea

Bakat

Länkarna leder till recept både på svenska och engelska. Men ett recept kan vara på svenska även om det har en engeslk titel.

almond shortbread

almond-rhubarb-cheese-cake

afternoon tea scones

apelsinkaka

beaten biscuit

berry tea-cakes

bröd

bröd i lergryta

caraway cakes

chokladpaj³

crispettes

currant jam

date loaf

dubbel glädje

ett slags paj

fruit cookies

fruit cookies - hearts

fruit layer cake

herman(n) en populär gubbe

hybrid brownies

jenny lind tea cakes

jästvåfflor

körsbärskaka

laplands

lingonscones

marmeladkaka

maryland biscuit

muffins

pumpkinmuffins

ragnhilds franska korintbröd

revised rhubarb cake

rysteribs

scones

shortbread med mandel

strawberry tart

snabb-brödsmix

snow tea cakes

spicy matremonial squares (dadelrutor)

studmuffins

suffrage angel cake

tea biscuit

unfermented bread

whole-wheat puffs

whole wheat croissants

När regnet hoppar jämfota

0000 När regnet hoppar jämfota på asfalten och

dörrlåsen har rostat och nycklarna spolats bort

bland äppelbladen

kommer jag gående med en död tall till paraply

och ser dig,

en sol inlagd på burk.

Jag borrar hål i dig och förvandlar dig till en

honungskupa.

Hålen värker – men mina droppar, som du får att

koka, hinner svalka dig –

ibland.

0

0000000000000000000Barbro Dahlin

0000000000000000000 1940-2000

Gräsligt grönt

0
Tittar på gräsmattan som borde klippas, och förundras över att jag blir så glad av grönskan. Jag tycker jättemycket om grönt – men inte gräsgrönt. Fast på gräs tycker jag att det är otroligt vackert. Kunde inte låta bli att låta color hunt analysera det gräsligt gröna – så här ser det ut i naturen.

0

Om du inte har lyssnat på Filosofiska rummet idag, och tycker att temat kunskapssamhället låter intressant så kan jag rekommendera programmet. Det handlade bland annat om att vi har tillgång till obegränsade mängder information – vilket inte nödvändigtvis betyder att vi har kunskaper.

För ett år sedan

0

såg det ut så här.

0

För att trösta oss bakade jag shortbred

– som vi intog innomhus.

Sommargästerna är här

Bild från Wikipedia

0

Nyss dundrade det till på verandataket och en tornseglare försvann in under en takpanna.

Det finns nog ingenting som jag tycker är somrigare än att sitta ute en sommarkväll och lyssna till tornseglarnas skrin när de leker ta'fatt.

Ännu en anledning att försumma hem, trädgård, vänner och blogg

0

Lisa har lockat mig från den smala vägen och här sitter jag och roar mig med att låta "color hunter" analysera mina bilder.

Sommarlov

0
Det var en stekande het sommardag. Barnen gick barfota i gräset för att svalka fötterna. På den tiden var det inte så vanligt att barn och vuxna gick halvnakna och solade sig. Det fick man bara göra när man badade. Lisbeth hade ingenting under klänningen men svettades ändå. Fru Bedinger satt ute på sol-verandan som byggdes ut varje sommar åt trädgården till. Hon sydde på en sommar-klänning åt Tusse, som ideligen ville upp och kela i hennes knä. Rektor Bedinger kom ut med sin pipa i munnen. Han hade tagit av sig väst och kavaj och såg sommarsval ut.
- Vet du, Signe, sa han till sin fru, jag tror vi plockar ner hela familjen i en båt och ror över till Haapakyllen-saari och badar.
- Ja, det passar utmärkt! Så tar vi saft och kakor med och slår oss lösa hela eftermiddagen.
Nu blev det brått och roligt.
Ni vet villkoret, sa pappa. Det är, att ni sitter prick-stilla i båten.
- Vi ska inte ens andas, försäkrade Göran.
Tornedalsbåten har skarp köl, höga kanter och är uppsvängd i båda ändarna. Den är lätthanterlig och inte farlig för den som är van att driva den genom forsar och strida vatten. Men för en livlig barnskara är den en riskabel farkost.
Efter en liten stunds båtfärd steg de iland på holmen, och där mötte dem på långt håll en praktfull syn. Hela holmen var översållad med guldgula, granna daldockor, som häruppe kallades ängsbollar. Barnen ville plocka och plocka, men mamma sa, att de måste vänta med det till hemfärden, för annars skulle blommorna hinna vissna.
Badstället var en liten strandremsa, där vattnet var långgrunt och bottnen fin. Pappa steg genast i med frejdigt mod. Han hade röd- och vitrandiga badbyxor, som barnen tyckte var hemskt fina. Han simmade och frustade och sprutade som en valross.
Vattnet i Torneälven hinner aldrig bli riktigt varmt under sommaren eftersom det kommer från fjällsjöar, och barnen tjöt av förtjusning och skräck, när de doppade sig. Att deras mamma också kunde simma, var barnen särskilt stolta över. Och så skulle de hållas under hakan och under magen för att själva lära sig konsten.
Sedan blev det hallonsaft i gröngräset, och så plockade man ängsbollar. Det var gott om dem på strandängarna nedanför skolan också, men inte var de stora och granna som här på holmen. Båten var på hemväg liksomfylld med en guldskatt, och i alla vaser på skolan prunkade det sedan gult.
Ur "Roligt året om" av Birgitta de Vylder-Bellander.

0
När barnen Bedinger kom ut på trappan på midsommaraftons morgon slog en doft av björk emot dem. Tidigt innan de hunnit vakna, hade lantbrukseleverna hämtat löv från skogen och också satt fast björkar vid alla trappor runt gården. Det var som en liten skog omkring dem. Nu krattade man gårdsplanen - det skrapade taktfast mot gruset och blev så fina ränder, att man gick försiktigt för att inte förstöra mönstret, som räfsan gjort.
Så skulle alla gårdens barn ut och plocka ängsblommor till midsommarstången, och sedan höll man till på den runda gräsmattan. Hanna och Lisbeth band blomsterkransarna och de andra "matade" dem med små buketter. Men stångens girland virades av tantAnnika och tant Elsa, för den var inte lätt att binda för ovana händer. Under stort jubel restes midsommarstången, och barnen måste genast ta i ring omkring den och göra en liten sväng kring gården.

Nästa dag körde två lövade skrindor fram på gården, och man packade in sig tillsammans med matkorgar och sångböcker. Vägarna vimlade av kärror och skrindor och man såg till och med en och annan som cyklade. Folk vinkade och ropade till varandra och snart var det ett långt tåg av små och stora fordon, som fullastade av glada människor var på väg till midsommarfest.
Nu stack Luppios skarpa och ovanliga silhuett fram. Det hade tvärhuggna avsatser och vassa utsprång, och det växte just inga träd på berget. Men desto lummigare var småskogen nedanför.
_ _ _

Man spände från hästarna och band dem vid träden, och så började vandringen genom skogen upp mot berget. Träden växte tätt och det var snårigt i småskogen, så det var besvärligt att ta sig fram med stora korgar och kaffepannor. Men att klättra uppför berget var ingen konst, och de flata stenhällarna var släta som golv. Oppe på toppen var rest en stång, på vilken svenska flaggan smällde i sommarvinden.
Hundratals människor från hela Tornedalen hade dragit dit upp och satt nu på klippavsatserna och såg ut över bygden. Det var en grann utsikt där uppifrån över milsvida, djupgröna skogar och små åkertegar. Och där slingrade sig älvens sidenglänsande, blåa band mellan blommande strandängar! Gårdar och lador var lilliputtsmå, och holmarna såg ut som små gröna fläckar på vattnet.
Ur "Barnen som aldrig hade tråkigt" av Birgitta de Vylder-Bellander.

=

"Roligt året om" (1950) och "Barnen som aldrig hade tråkigt" (1955) av Birgitta de Vylder-Bellander, 1901-1973, är ännu ett par av barndomens favoritböcker. Författarens föräldrar var folkhögskolepionjärer och i dessa två böcker får man följa familjen Bedingers liv på en folkhögskola i Matarengi, som nu heter Övertorneå. Böckerna utger sig inte för att vara självbiografiska men ligger förmodligen mycket nära författarens barndom.
När jag nu letar upp passande sommar episoder att citera så slår det mig hur jag redan som sju- åttaåring drogs till vardagliga böcker, och det är dialoger och vardagssituationer jag minns bäst. Ibland kan jag bli förvånad när jag läser om en bok, det som jag minns som det väsentliga kanske bara är tre meningar som i förbifarten beskriver en vardaglig händelse. Eventuella tolkningar av min karaktär lämnar jag åt mina läsare.

Idag

Efter en kylig och våt natt var vitsipporna omornade och tufsiga.

Rödlönnens blad har ännu inte blivit gröna.

Tovsipporna ligger i startgroparna.

Medan bollvivorna sjunger på sista versen.

Trädpionen har massor med knopp.

Längre än så här har våra ekar inte hunnit.

Aklejorna lever ett vidlyftigt liv och dyker upp lite varstans.

Nytt hemlighus

0
åt älsklingen. Jag är trött på att leka fakir på mitt badrumsgolv som varken liknar ett badrumsgolv eller en sandstrand. Min älskling krafsar med kraft och energi så det sprutar sand över hela golvet – så idag när jag läser i ett reklamblad att man sålde den här sortens täckta lådor till halva priset, kastade jag mig på min "moppe" och for iväg till byn för att inhandla en dylik. Den var större än jag räknat med så första biten satt jag med den i ena handen (den har handtag på taket) men sen lyckades jag kila in den under ena benet som jag la' på taket. Nästan samma position som "att skjuta hare" (maximal knäböj, balansbenet rakt framåt) om någon minns det från barndomens skridskoåkning.
Om min älskling kommer att vilja krypa in i kojan återstår att se – och det lär jag inte få reda på förrän framåt vintern. Så här års nyttjar han inte inomhus-faciliteterna.

Undrar om fler har haft problem med Blogger i eftermiddag, här har den varit extremt långsam och samarbetsovillig.

Väntrum

Tillbringade en del av dagen i ett väntrum. Ett lika opersonligt väntrum som det ovan. Ett av mina tidsfördriv när jag väntar är att i fantasin möblera om väntrummet – många häftiga väntrum har jag på så sätt inrett. Men inget har blivit så färgrant som Åke Nilssons målning "Väntrum".

I dag var det mycket folk i väntrummet och det fanns inte många platser att välja på. Så jag slog mig ned bredvid tre kvinnor som förde ett livligt samtal. Det tog inte många sekunder innan den ena kvinnan vände sig till mig och sa': "visst var hon underbar igår?" Jag fattade ingenting och det syntes väl, så en annan i gänget förklarade att de talade om Malena. Det var hon nog sa' jag, men jag såg inte programmet. Det var uppenbart att i deras kretsar så fanns det bara en anledning till att inte ha sett programmet för nu sa' den tredje kvinnan: "min dotter kunde inte heller se det för hon arbetade – men du måste titta på lördag" (eller när det nu är).
Nu hoppade en fjärde person in i samtalet – en rätt ung (cirka 30 år) tjej. "Vem är det?" sa' hon. Tanterna tystnade och såg ut som de inte trodde sina öron, se'n började alla tala samtidigt. Det var rätt kaotiskt – och mycket lustigt. Jag satt och iakttog tjejen, jag var inte helt säker på om hon drev med damerna, visserligen såg hon helt allvarlig ut – men hade en tjyvpojksglimt i ögat. När hon frågade om man tävlade i "så'n musik" ofta blev jag säker på saken – men inte tanterna som överbjöd varandra i sina försök att bilda både mig och tjejen. Nu blev jag uppropad och fick aldrig höra slutet på historien, men när jag gick ut mötte jag tjejen som vinkade och skrattade stort innan hon försvann in i ett undersökningsrum.

Idag

sämre frukostrum kan man ha

min assistent är synnerligen energisk