Dörrar

Ur Elof Hellquists "Etymologisk Ordbok".

Och så NE:s ordbok:

0

port [port´ äv. po´rt] subst. ~en ~ar ORDLED: port-en
1 öppning avsedd för genomgång i mur, plank e.d.; med el. utan tillhörande tillslutningsanordning {eportgång}: inkörsport; en välvd ~ som det drog kallt igenom; kör genom ~en in på gårdenBET.NYANS: om öppningen mellan två samhöriga (slalom)käppar: han kom för långt ner i sista ~enKONSTR.: ~en (mot ngt), ~en (till ngt)HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. porter; gemens. germ. ord; gammalt lån av lat. porta 'port'; jfr portal, portier, portik, portiär
2 kraftigare dörr (eller liknande anordning) för tillslutning av ingången till (del av) större byggnad el. till gård e.d. i anslutning till denna {egrind 1}: portnyckel; det var svårt att få upp ~en; någon bultade på ~en; en bronsbeklädd ~; slå upp ~en på vid gavelBET.NYANSER: a) om utrymmet omedelbart innanför (el. utanför) sådan anordning {eportgång}: de stod i ~en för att inte bli våta; stå och prata i ~en b) ofta bildligt om mer el. mindre abstrakta gränser e.d. som tänks som dörrar: vid paradisets ~ar; han klappar på ~en till landslaget han är nära att komma med i landslagetIDIOM: köra/visa ngn på ~en tvinga ngn att försvinna från den byggnad e.d. där han befinner sig; äv. i fråga om avskedande e.d.HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; se port 1

0
Port känns som att vilja men inte kunna när det gäller mina lantliga in-och utgångar — jag får nog nöja mig med att presentera några dörrar i grannskapet.
Vi tycks vara många som spanat in portar och dörrar den senaste veckan, Christina, Mira och Maggan är bara några.
0

0

Här finns gott om jordkällare i olika stadier av förfall.

0

0

Och uthus.

0

0

Apotekets bakdörr där jag hämtar mina 10 kilos lådor.

0

0

Och dörren bredvid.

0

0

En försummad källardörr.

0

0

Sparkstötting och vävstol står säkert i det inbrottssäkra garaget.

0

0

Och slutligen grannens nya dörr.

0

Ur "Etymologisk ordbok"
0

dörr

dörr subst. ~en ~ar ORDLED: dörr-en• svängbar skiva för tillslutning av ingångs- eller förbindelseöppning i en byggnad {elucka 1}: dörrhandtag; dörrlås; balkongdörr; entrédörr; innerdörr; köksdörr; ytterdörr; lämna ~en olåst; ~en var öppen; ~en stod på gläntBET.NYANSER: a) om likn. anordning för tillslutning av skåp, garderober o.d.: bildörr b) om själva öppningen och området däromkring: dörrmatta; värden stod i ~en och hälsade oss välkomna c) bildligt, särsk. i uttr. för kontakt: lämna ~en öppen för förhandlingar; den öppna ~ens politik; i och med utspärrningen var alla ~ar stängda för henneIDIOM: (bo) ~ i ~ (bo) såsom närmaste granne; knacka ~ gå från dörr till dörr och söka upp folk i visst ärende; slå in öppna ~ar angripa missförhållanden som redan är avskaffade, bevisa det som redan är bevisat; stå för ~en vara nära förestående, komma snart [urspr. bibl.]; visa (ngn) på ~en köra ut (ngn)KONSTR.: ~en (till ngt)HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. dyr; allmänt indoeur. ord, urspr. 'dörröppning'
Ur NE

Dagens längtan

Till forna da'r

0
De senaste dagarna har jag varvat bilderböckerna med gamla dagböcker. Jag gick rakt på den första Kanada och U.S.A. tiden — den jag nyligen gett några glimtar ifrån här.
Det är en tämligen ytlig text med massor av superlativ — fantastisk och underbar var tydligen favoritorden.
En märklig känsla att förflyttas i tiden — en del minns jag tydligt och jag minns alla detaljer som jag inte skrev ned. Medan andra episoder jag skrivit om känns helt främmande — vem var Jack, var hade Art sin stuga....
Svängde förbi verksta'n när jag ändå var tvungen att lämna spiselvrån. Hade tänkt hämta en klippbok från resan, men den hittade jag inte. Däremot hittade gamla kärleksbrev och tonvis med rit-och skissblock. Inser att jag måste dyka ned i källaren och göra en radikal utrensning — nå'n gång.......

Dagens längtan

Titta det snöar

0
Tack för alla roliga, glada och uppmuntrande hälsningar! De har piggat upp mig betydligt även om jag fortfarande rör mig i ultra rapid och inte har tankeverksamheten under kontroll.
Vackra och/eller lättlästa böcker kommer nog att vara mina följeslagare den närmaste tiden.

Dagens längtan

Solen skiner

och jag är på dåligt humör. Livet har helt enkelt varit för över-väldigande på sistone — vilket är orsaken till att det finns så många obesvarade kommen-tarer på bloggen och obesvarade mejl i en fil som heter "svara".
Håll ut — jag kommer förhoppningsvis upp till ytan inom en inte alltför avlägsen framtid.
P.S. Nej, jag kom inte med i NIH — förmodligen på grund av byråkratiskt strul och problem med översättningar. Som svar på ett antal frågor hänvisar jag till detta inlägg.

Dagens längtan

Välfärd eller välgörenhet

0
Eller står det inte emot varandra? Ska vi önska oss välfärd och välgörenhet? Jag märker att jag snubblar på begreppen redan innan jag kommit till det jag tänkte säga. Men jag chansar på att de flesta lägger in ungefär samma sak i orden och fortsätter tankegången.

Det här är inga nya tanker med de kom upp till ytan när jag nyligen fick veta att en av mina vänner i U.S.A. har en 17 cm stor tumör som trycker på hjärtat och lungorna. En biopsi gjordes i går så det ta'r några da'r innan vi får veta mer. Redan efter ett par da'r har vännerna ordnat en hemsida där hennes vänner kan få information och lämna uppmuntrande meddelanden. Där finns nu allt från gulliga verser, bönekedjor, hälsningar och en lista med vad man kan göra och inte ska göra för henne och vilka presenter som är lämpliga.
Det här är något som amerikanare är jättebra på. När min kusin behövde stråla sin hjärntumör organiserade hennes vänner genast en skjutsverksamhet till sjukhuset — en lång resa under en lång tid.
0

0

Jag skulle tycka att det vore jättejobbigt om mina vänner skulle behöva tigga ihop pengar för att jag skulle ha råd med en operation — eller den dyra medicin som jag är tvungen att ta'.
Vi klagar på vår svenska sjukvård, med all rätt många gånger, men jämför man det med U.S.A. så har vi mycket att vara tacksamma över.

Mary Jones was a poor woman whose husband had gone to sea on a long voyage. She lived in a house by the road side, and got her living by washing. She had two little boys, who were her great comfort, and whom she used to call Ned and Tom.

0
For some time after her husband had left, she got on very well, and was able to send the boys to school: but she caught a fever and was forced to keep her bed. Her neighbour, Sarah Smith, was very kind to her, and used to come to the house every morning and evening to do what she could to help her. But she was a poor woman, and could not afford to give Mary Jones anything that cost money; so poor Mary was forced to part with a great many things that she might get food.

0
Ned and Tom at this time took turns to go to school. Tom used to go to school one day, while Ned waited on his mother; and the next day Ned went to school and Tom staid at home. One morning when Ned was going to school, the thought of his poor mother pressed hard on his heart; and after he had gone a little way, he burst out crying.

0
He had not gone far along the narrow lane towards the school, when two young ladies met him and asked him why he was crying. He told them that he was thinking of his poor sick mother. The ladies then asked him his name and where he lived, and said they would go and call upon his mother. He thanked them and dried up his tears, and went on to school with a much lighter heart.

0

Soon after he reached home in the evening, the two kind ladies came to his mother's house with a foot-boy, who brought a basket filled with bread and meat, and some things fit for the poor sick woman.

0
They told Mary Jones how they had met Ned in the lane, and what he had told them; and she thanked them for what they had brought, and said that she hoped God would bless them for their goodness to her. They then asked about Ned and Tom, and said they would get their father to do what he could for them.

0
The young ladies then went home, told their father and mother what they had seen and heard, and thanked God that they had been able to make a poor woman and her two sons happy.

00000000000 Ur "The Moral Picture Book" av anonym författare

Dagens längtan

Så har ännu en dag sprungit ifrån mig

0
Jag kom uppför backen igen även om bilen tog några snedsteg mitt i backen.

Det är slaskigare än slaskigt ute — och enligt SMHI kommer det att vara så här ett tag till.

Jag förundras över damen från 1925 (Svenska Journalen 5 december) visst ser hennes skiddräkt förvånansvärt modern ut.
0

Kedjereaktion

0
Monet skriver om fransk mat som kanske är svensk, och Christina hakar på och skriver om friterad camembert som inte var så fransk som hon trodde. Jag hakar på därför att jag har med åren insett att mat inte alltid har det ursprung man tror det har. Och vad man tror är typiskt för en region ofta inte är ett dugg typiskt.
På ett internationellt scoutläger hade man ordnat en promenad med stationer där de olika landskapen i Sverige presenterade sig och serverade något som var typiskt för landskapet. Japanerna blev alldeles till sig när de fick spettekaka (som tydligen härstammar från Tyskland) — för se det är en japansk specialitet sa' de!
Samma flickor blev så glada på en fest där snälla scoutmammor slagit knut på sig själva för att bjuda på svensk mat och bjöd på Janssons frestelse — för se den rätten är minsann japansk.
0

Min mamma och jag har haft ett antal esperanto brevvänner — en av dem, jag tror att det var en ungrare, ville ha recept på svensk mat. Kruxet var bara att vad vi än skickade för recept så hade de den maten där också.

Min väninna bjöd Kanadensiska gäster på blodpudding — det var ju inget nytt, enda skillnaden var formen, de formar sin till en korv.

Och tänker man efter så måste det väl bli rätt snarlika rätter när råvarorna är givna.
0

Då skiljer nog sederna mer. Jag minns en flicka i tonåren från Argentina som efter ett scoutläger kom att bo hos en bekant till mig. Aina, min bekant, slog knut på sig själv för att visa så mycket som möjligt av Stockholm med omnejd. De var ofta bortbjudna till Ainas vänner som bjöd på mat, men tösen åt så dåligt att Aina blev orolig. Efter några da'r frågade hon hur det var fatt eftersom hon nästan inte åt något. Då visade det sig att vi svenskar inte trugar tillräckligt mycket — vi frågar två gånger om man vill ha något och tackar man nej får det vara se'n. Den här flickan hade lärt sig att det inte var artigt att ta' för sig förrän tidigast den tredje gången hon blev bjuden.
När jag berättade detta för en vän började han skratta och berättade om en kinesisk student som hade bott hos honom. De hade varit på middag hos en äldre dam som tyckte det var så roligt att gästen åt så mycket. Den lilla kinespojeken åt uppenbarligen tills han var grön i ansiktet eftersom man inte kan tacka nej när en äldre person bjuder!

Dagens längtan

Så gör jag väl ett nytt försök då

LITTLE JANE AND THE POOR MAN.

Jag hade tänkt berätta om min lördag med Guten-berg i går när datorn censurerade hela rubbet.
De nya titlarna intresserade mig inte i någon större utsträckning så jag övergick till att leta efter bilderböcker och andra illustrerde böcker — vilket passade min intelektuella nivå utmärkt i går.

Det står sällan ett tryckår i de gamla bilderböckerna som för det mesta inte ens anger en författare och än mindre en illustratör.

CAREFUL be of poor old puss,
00 She catcheth all the mice:
If any rat appears in sight,
00 She chases in a trice.
0
And then she comes and sits her down,
00 And washes all her fur;
How kind and loving doth she look—
00 How pleasant doth she purr.

Ur "The Tiny Picture Book" av anonym författare.
0
Knappast någon författare försitter chansen att komma med pekpinnar.

Do not drink too much.

It is good to be industrious—when our work is done, we may have time to read.

"A Picture Book, for Little Children", av anonym författare och illustratör

Men den bok som jag blev helt bedårad av var "More Russian Picture Tales", Copyright, 1914, 1920, av Valery Carrick.

0

Inte bara datorn är emot mig — när jag ska föra över pengar från ett konto till ett annat får jag ett med-delande som säger att min personliga kod inte är aktiv längre! Jag kan kolla saldot med samma kod — men inte föra över pengar! Det betyder att jag måste till banken i morgon — jag är tacksam för alla tummar som hålls så att jag kommer ned, och framför allt upp för vår backe igen.
0

Ur "Little Mary - The Picture-Book, 1823 av Sabina Cecil

Ännu mer om sömntutor

0
De gula och brandgula blommorna närmst kameran är sömntutor.
0
Ab skriver i en kommentar: "Vad roligt att äntligen få en förklaring! Och nu ser jag plötsligt i ett förklarat ljus ordet tutte, bröst, som ju är något som står ut. Visst borde det vara besläktat?
=
Har aldrig tänkt i de banorna, men det låter ju mer än troligt. Jag vänder mig genast till Hellquist och Hojen.

Svensk etymologisk ordbok

av Elof Hellquist

0

Och så här säger NE's ordbok:

tutt`e subst. ~n tuttar

ORDLED: tutt-en

• (mest plur.) kvinnobröst [vard.]

BET.NYANSER: a) om enbart bröstvårtan b) om motsvarande del på napp(flaska)

HIST.: sedan 1950-talet; sv. dial. tutt 'napp; kvinnobröst'; barnspråksord

Mer sömntuta

0
Jag kan inte se en sömntuta utan bli glad och för-flyttas till barndomens sommarö. Vår tomt där är i stort sett bara klippor och tallar med ett par små rabatter närmast huset. Rabatter som fick klara sig själv och så småningom har de återgått till ljung och blåbärsris. Våra närmaste grannar, med lika bergig tomt la' ner stor möda på att odla blommor och bära vatten och hade en otrolig blomsterprakt. De var barnlösa och alltid lika glada när jag hälsade på — och jag fick som uppgift att komma varje morgon och försiktigt dra tutorna av de sömntutor som tillät det.Christina och jag talade om namnet sömntuta — och för att vara säker på att jag gav Christina en korrekt förklaring till varför den heter så, så har jag rådfrågat både Elof Hellquist och SAOB.
0
Sömntuta 1) (vard.) person som sover l. tycker om att sova (djupt o.) länge (på morgonen) l. ofta är sömnig; 0. VDAkt. 1788 , nr 546. Inte blir det väl mycket kvar åt de där båda sömntutorna. Hva är det för folk, som inte ids äta frukost klockan åtta? Stadsherrar, kan jag tro? BERGMAN HNådT 64 (1910 ). Se så, sömntuta, stig upp! PT 1913 , nr 243 A, s. 3. Barnen sover ännu. Den lille är en riktig sömntuta. MARTINSON OsynlÄlsk. 339 (1943 ).02) [ anledningen till benämningen torde vara att växten sluter sig l. intar sömnställning på eftermiddagen l. att växten ”sovit” under foderbladen som är sammanvuxna till en spetsig hätta som skjuts upp av de utväxande kronbladen o. därvid faller av ]
00000SAOB

Svensk etymologisk ordbok

av Elof Hellquist

Dagens längtan

Nu ger jag upp

Elizabeth Reading

August Macke

0

För en tid se'n vägrade min "minne-pinne" att ge ifrån sig sin information — mest bilder. Och i dag skulle jag bara hämta några bilder från den externa hårddisken innan jag klickade på "publicera inlägg", när jag får ett kryptiskt meddelande som säger nå't i stil med att hårddisken inte fungerar — varefter allt blir vitt — och jag förlorar allt som inte var sparat...
Hårddisken har tydligen lagt av — och det gör jag med. Kommer att göra som Elizabeth här ovan, läsa och kanske titta på fler favoritbilder.

Dagens längtan

Nya böcker och gamla vaser

0
Vilken lycka att kika ned mot brevlådan och se att det sticker upp paket ur den. Jag går (glider) nedför backen så fort jag kan. Två bokpaket (sex böcker)!
Jag började genast med Mikael Parkvalls "Lagom finns bara i Sverige". Den verkar mycket lovande, så här säger baksidestexten om den:
o
Ordet lagom finns inte bara i Sverige. Det har heller inget med vikingarna som dricker mjöd "laget om" att göra. Och att eskimåerna har så många fler ord för snö, stämmer det? Eller att engelska är ett så mycket rikare språk än svenska, som är litet och fattigt? Och att vi lånar ord från andra språk, från engelskan och från olika invandrarspråk, är det verkligen ett hot mot vårt eget språk?
Det cirkulerar en mängd olika seglivade myter om språk som har väldigt lite med verkligheten att göra. Lingvisten Mikael Parkvall tar ner oss på jorden med både humor och sakkunskap i denna på samma gång roande och bildande bok.
0
0
Jag fick en blombukett i går — en mycket försenad födelsedagsbukett, eller möjligtvis en mycket tidig sådan. Vi har gott om vaser, både ärvda och sådana vi köpt själva, men som vanligt var det lögn att hitta en perfekt vas. Har buketterna blivit högre? Det slår mig plötsligt att det har blivit svårare med åren och jag funderar på om modet föreskriver längre stjälkar på blommorna nuförtiden.