Visar inlägg med etikett martin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett martin. Visa alla inlägg

fredag 3 juli 2020

Grattis Maria!

3 juli 1796- 27 december 1863

Maria var en av de många konstnärinnor, som vi inte vet så mycket om i dag.
Hur hon tillbragte sin första 49 år hittar jag inte något om, men 1845 flyttade hon hem till sin äldre syster Harriet och hennes man.  Där tog hon över skötseln av hemmet och de nio barnen — Harriet som nu var döende i lungsot, och helt utmattade efter 14 barnsängar, dog efter två år.
Maria tycks ha haft en klok mor, som efter att i ett tidigare äktenskap lärt sig att mannen har all laglig rätt till till både egendom och pengar om han behagar ge sig av, skrev ett äktenskapsförord när hon gifte sig för tredje gången. Det visade sig vara ett klokt steg eftersom även den tredje maken  tog sin älskarinna och försvann.
Så när nu Maria stod i begrepp att gifta sig med sin svåger så såg även hon till att skriva ett äktenskapsförord.
Maken John, var en mycket naturkunnig präst, som tog med Maria på exkursioner i skog och mark. Hon tecknade vad hon såg, och genom John lärde hon känna John James Audubon, som förstod hur talangfull hon var, vilket ledde till att hon blev en av hans assistenter, som målade bakgrunden på hans planscher. 



Det finns som sagt inte mycket skrivet om Maria, och i wikipediaartikeln finns det motsägelsefulla uppgifter som jag här bara har hoppat över — men det innebär förmodligen att jag kommit med faktafel.

torsdag 20 juni 2019

Midsommarens firande

Löfmarknad på Munkbron, Stockholm

Stora förberedelser göras till denna högtid. Dagen förut, Midsommarafton, S:t Hans' afton putsas alla stugor och andra bostäder, rum och dörrar löfvas eller "majas" med löfqvistar och blommor. Äfven golfven beströs med löf, eller med hackadt granris eller enris, såsom förut blifvit sagdt. Unga granar uppsättas vid dörren och på andra ställen vid bostaden, och ganska ofta byggas små "löfsalar" nära boningshuset.
Stadsborna stå icke långt efter landtfolket i Midsommarens firande. I Stockholm hålles en så kallad "löfmarknad" på Munkbron, der man håller till salu ej allenast blommor och unga björkar, utan också tusende små majstänger af många simensioner, ända till 5, 6 alnars höjd. De se rätt besynnerliga ut med sin utstyrsel af löf, blommor, remsor af färgadt papper, förgyllda äggskal med mellanstuckna stycken af ihåliga vass-strån o.s.v., jemte flagga eller vimpel öfverst, och de flesta delar förgyllda med bladguld. De många båtarne vid sidan af kajen, lastade med björkar, gifva det hela utseende af grönskande flotta.
                                                      ur "Svenska allmogens plägseder" (1871), 
                                                                         av Llewellyn Lloyd 

torsdag 9 maj 2019

Ellie's Furnishing — novellutmaningen -19

24. Läs en novell där ett bakverk finns med — "Ellie's Furnishing", ur Helen Reimensnyder Martin, 1907,  (sidan 105) ur "Short stories of America".


                                     Canaan, Lancaster Co, Pa
                                                    May 10. 1895
Dear Friend:
   Inclosed please find an Invation to our Daughter Ellie Furnishing Party, it was to take place on May 5, 1895. But oweing to Some of her Prominent Friends being away and Some had former engagements, We Concluded to postpone the affair until the 10th inst. So I hope it will be Convenient for you and your Esteemable Wife to confer us a favor and pleasure by being present at that Evening.
                                     With Regards and Respect
                                                  I Remain
                                                    Truly yours
                                                 Daniel Seidensticker


Under de sista åren har jag läst rätt många böcker, skrivna omkring förra sekelskiftet, av kvinnor som var mer eller mindre engagerade i suffragettrörelsen, de flesta av dem även aktiva i nykterhetsrörelsen och i arbetet att frige slavar. Det är intressant läsning eftersom deras böcker speglar deras engagemang i olika grad. Helen Reimensnyder Martin kunde vara bitsk och rolig när hon visade på männens sämsta sidor, vilket dock inte syns i den här novellen.
Uppvuxen som hon var i Pennsylvania, kände hon väl till de olika grupperna som samlas under namnet "Pennsylvania Dutch"  och hon ogillades starkt av många av dem, eftersom de ansåg att hon framställde männen i en ofördelaktig dager. I just den här novellen är de flesta mennoniter, och talar den så typiska tyskpåverkade engelskan, som är så vanlig i de här trakterna.

Novellen inleds med brevet som familjen Seidensticker skickat till släkt och vänner, och ger läsaren på så sätt ett begrepp om var, när och hur.
Hela berättelsen utspelar sig på familjens veranda, där de alla är församlade  man äter inget och bakverket har ingen som helst betydelse för hur berättelsen framskrider. Den som aldrig ätit en "snitz pie" kanske inte ens tänker närmare på att den omnämns, men hos mig väcker den goda, och glada, minnen till livs.

"Does he farm yet?" Inquired Mr. Seidensticker, who, having washed his hands at the pump close by the porch, while listening to the letters, was now drying them on one of the roller-towels which hung on the brick wall of the house.
The Seidensticker towel-system was unique. Two towels always hung on the side of the house, one of them doing its second week of service for the entire family, the other its first  the former being used exclusively for hands, and the fresher one for faces. The pump, the two roller-towels, and one "wash rag" hanging over the top of the pump (and known in the family as the wash rag) constituted the only toilet appointments of the household.
   "Whether Sister Lizzie's man farms?" inquiringly repeated Mrs. Seidensticker. "No, he don't carry on nothin' now. He's such a wonderful man for snitz pie. I guess that's why they're snitzing so early. Their winter snits mebbe give out for 'em. yes, Lizzies man was always a friend to pie. And he always sayed to Lizzie, "Put right much sugar on it." Lizzie thought that's what made his teeth go so fast, so's he had to get his store ones already. He's got his store teeth better'n thirty years now."

Snitz är torkade äpplen, det här receptet hittade jag på nätet, där det finns många liknande, en del med rivet citron- eller apelsinskal — vilket jag brukar tillsätta, om jag har det hemma.

APPLE SNITZ PIE

2 cups dried apples (snitz)

1 1/2  cups warm water
2/3 cup sugar
1/2 tsp cinnamon
1/2 tsp. ground cloves

Soak apples in water overnight. 
Cook apples in the water they were soaked in. 
When soft, mash the apples and add the sugar, cinnamon and cloves
Pour mixture into an unbaked pie shell. 
Cover with second crust and seal edges, cutting several slits in top crust to allow steam to escape.
Bake at 425°F for 15 minutes.  Reduce heat and bake at 370°F for 35 more minutes.
Makes one 9" pie

Lästa noveller:
 29. Läs en novell där någon dör/har dött — How He Left the Hotel, ur "Collected Stories" av Louisa Baldwin.

35. Läs en novell vars titel är en allitteration — Possessing Prudence av Amy Wentworth Stone, ur Atlantic Narratives (1918)
34. Läs en novell där ett brev spelar en viktig roll  —  The Case of the Registered Letter av Auguste Groner
12. Läs en novell med ett efternamn i titeln — Dr. Wygram's Son av G. M. McCrie 
31. Läs en novell där det sker något övernaturligt — The Last Séance" av Agatha Christie
18. Läs en novell där det finns en cykel — "The Stout Miss Hopkin's Bicycle", (1911), av Octave Thanet ur novellsamlingen "Stories That End Well"
10. Läs en novell där någon reser med tåg — "A Broken Journey" av Logan Pearsall Smith ur novellsamlingen  The Youth of Parnassus and Other Stories.   
25. Läs en novell som utspelar sig i New York — "Zone of Quiet" ur novellsamlingen Round Up: The Stories av Ring Lardner, 1929
17. Läs en novell där någon är rädd — The Shadowy Third ur novellsamlingen med samma namn av Ellen Glasgow
6. Läs en novell vars titel börjar på P — Pingstbrud av Tage Aurell ur "Berättelser, en samlingsvolym".
14. Läs en novell där det finns en katt — A Night Out, av Edward Peple
1. Läs en novell som utspelar sig vid kusten — "The Make-Believe Man", av Richard Harding Davis  
8. Läs en novell vars titel består av tre ord  "Den sanna kärleken" ur "Strömoln", 1883, av Gustaf af Geijersta

söndag 17 juni 2018

Ljuvliga sommar!

Young Girl Reading
 Henri Martin

“Every book, every volume you see here, has a soul. The soul of the person who wrote it and of those who read it and lived and dreamed with it. Every time a book changes hands, every time someone runs his eyes down its pages, its spirit grows and strengthens.” 
                                                         Carlos Ruiz Zafón

fredag 6 april 2018

Våffelprat

Han ville gärna röka, men nöjde sig icke med ’gröna nöden’; och han stack ofta in på ’Wåffelbruket i 75:an’, och där kunde han kasta i sig ett par, tre laggar nygräddade våfflor, utan att tänka det minsta på priset. 
                                   ur "Gunnar Holms minnen 2" av Axel Kerfve

The Waffle-Baker's Shop at Djurgarden 
Elias Martin 

Eftersom jag inte är någon våffelfantst så var det verkligen inte min mening att skriva ännu ett våffelinlägg — men våfflorna duggar tätt på nätet, så jag kan bara inte låta bli.
Det började med att jag hittade den här målningen av Elias Martin (en intressant man som jag nog kommer att återkomma till). Som alltid när en titel är översatt till engelska, så funderar jag naturligtvis på vad tavlan kan ha kallts för på svenska. Visserligen var Elias gift med en engelska och kanske använde sig av engelska, men jag har ändå svårt att tänka mig det.

De nödiga respenningarna voro aflagda i min portemonnä, och ett litet särskildt matknyte med min älsklingsrätt, våfflor med smör emellan, hade hon stoppat i min ytterrocksficka; ty jag hade nu fått min första ytterrock, för att värdigt kunna uppträda i det stolta Göteborg, hvilket jag då i andanom betraktade som en af de förnämsta städer i verlden.
   ur  "Skollärare John Chronschoughs memoarer" (1897)
                          av August Bondeson

Våfflor har länge varit populära. Uppgifterna om när och hur våfflorna gjorde entré i Sverige skiljer sig en aning åt — men det är klart att man gräddat våfflor ända sedan 1600-talet här, och ännu längre på kontinenten. Någonstans såg jag att våfflor förmodligen fanns redan på 800-talet.
I den svenska litteraturen äter man mycket våfflor — Selma skriver om våfflor, bland annat i Gösta Berlings saga, och hos Bellman, Hj. Bergman, Heidenstam, Strindberg och hos många andra förekommer det våfflor.

Jag läser att det på 1900-talet blev populärt med våffelstugor, där man efter söndagspromenaden kunde ersätta de förlorade kalorierna med våfflor och vispgrädde. Eftersom Elias Martin dog redan 1818 kan vi antaga att våffelstugor fanns redan på tidigt 1800-tal — ännu tidigare förresten eftersom Martins gode vän Bellman diktade:

Nu har jag gift mig arma
   Min hustrus profession
Är baka våfflor varma
   Och sälja öl vid bron
Jag chapeau bas dock blänker
   Med krusad lockperuk
Fast ölet stundom skänker
  På torg och våffelbruk.

Så råkas gamla vänner
   En hyrkusk då och då
Fru Platen mig ock känner
   De mig i rocken få:
Betala kära Herre
   Gif vackert myntet nu!
Jag svarar då: Ty värre
   Skrif vackert upp min Fru.

En träffande liknelse tycker jag att Selma gör i "Andromedas klippor" som återfinns i "Från skilda tider II". Där beskrivor hon en resa till Haifa, som hon och Sophie Elkan gör:
Nu efter flera dagars torka var kamelvägen mycket knagglig. Ojämnheterna mellan spåren stod upp som hårda piggar. Det var som att åka på ett våffeljärn. Om vi hela tiden hade måst hålla oss kvar på den upptrampade sträckan, torde vi ha blivit ihjälskakade, innan vi hade hunnit halvvägs.
Låter som en beskrivning av våra vägar just nu!

Just som jag skriver detta ramlar det in ett nyhetsbrev med en länk till en artikel om belgiska våfflor. Så bra, för jag funderade på om jag skulle bry mig om att ta upp olika sorters våfflor — nu överlåter jag åt läsaren att själv läsa om skillnaden mellan Bryssel våfflor
och Liège våfflor. Och kanske baka en sats, för det finns ett recept på Liège våfflor — vilka ibland kryddas med kanel, varför jag finner det passande att avsluta med en av Bellmans sånger.

N:o 28.
Fy tunnor tusand, hur ser du väl ut?
     Kippskodd och trasig och slagen:
Ögonen röda och näsan i lut;
     Munnen till örat uppdragen;
Silfverglittssalfva, med plåster besatt;
Pipa i munn och tulpan på din hatt;
       Käglor och stryk;
       Ränn då och ryk:
Sof fritt på djurgåln hvar natt,  natt .

Tro mig min vän, du är hurtig ändå;
     Verlden och ödet du glömmer
Trumf uti bordet så näfven blir blå;
     Står du här längre och drömmer?
Tag dig en våffla med socker, canel;
Våga din skjorta och spela ditt spel:
       Ja på visst sätt,
       Har du väl rätt;
Kom lät oss dricka vår del,  del .

Skål fru Regina på Brinnande Fan;
     Moster på Lilljan och Dufvan;
Lisa på Tuppen, Förgyldta Altan;
     Mor på Tre Skorpor och Grufvan,
Skål Pelle Maja courage ett glas;
Barfota skönhet salopp och carcas:
Drickom igen,
Riktigt min vän;
Smiska buteljen i kras,  kras.

Ja! mellan vinglas, som hvarje dag Jul,
     Sku våra dagar försvinna:
Verlden är skapad såväl för en ful,
     Som för den skönsta gudinna.
Ja, jag skall dundra och visa hvar man,
Att min butelj ock är gjord för en ann';
       Allt i sitt skick,
       Klinga och drick;
Bullra så länge du kan,  kan.

Nu ha vi supit, det blir då där vid,
     Råcken i rännsten han ligger:
Dansa i gräset så quick som en Kid;
     Gosse var modig och pigger:
Skål hela verlden, hvar enda en själ,
Har jag en ovän den slår jag ihjäl!
       Mull blir till mull;
       Nu är jag full:
Hej cammerater farväl,  väl.

fredag 27 mars 2015

Epigenetik

De av er som är flitiga P1-lyssnare, har säkerligen hört de intressanta program i ämnet, på sistone. Om inte, så pallra er över till Sveriges radios hemsida och skriv in epigenetik i sökrutan. Mycket förenklat handlar det om hur förvärvade egenskaper eventuellt kan ärvas av kommande generationer.
I vår familj har vi ofta diskuterat vad som är arv och vad som är miljö — men här kommer ännu fler möjligheter in i bilden. Och det är nu jag funderar över om traditionen att ge bort böcker har gett vår familj en extra bokgen.


 När jag på sistone bläddrat i böckerna, har jag lagt märke till hur många av familjens böcker som har en anteckning om vem som gett boken till vem. Ellen, min morfars mor, har med sin prydliga piktur skrivit sitt namn i många böcker — ofta följt av julafton, och så ett årtal på 1860- eller 70-talet. 
 Hennes mamma Augusta fick boken "Familj-mödrars uppfostran, eller menniskoslägtets förädling genom quinnan" av Aimé Martin. På bokens försättsblad har hon skrivit:

 Hon gifte sig som 26-åring 1850, med den 9 år äldre Mauritz, och jag förmodar att hon var tämligen nygift när hon fick boken. Naturligtvis undrar jag vad hon tyckte om boken  den förefaller läst, och det finns ett par bokmärken. En tråd är inlagd vid kapitlet Om Allmän Uppfostran och dess obegränsade frihet.
Boken är intressant, kanske kan jag komma igenom alla dess 500 sidor, om jag tar det i etapper och varvar med mer lättläst gods.

Det skönas urbild är oföränderlig, är evig; den finnes, ty vi ega medvetandet derom och kärleken dertill: medvetandet, för att göra oss benägna till dess undersökning; kärleken , för att göra oss värdiga dess åskådning.

söndag 18 april 2010

Sidospår

spår subst. ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ORDLED: spår-et

1 karakteristiskt avtryck i marken av fötter eller tassar e.d.; ofta (sammanfattande) om sammanhängande följd o.d. av sådana avtryck {→spårstämpel}: spårsnö; björnspår; fotspår; harspår; vargspår; ~ i nysnön; ~en var översnöade; ~en ledde ut över isen
BET.NYANSER: a) om avtryck från annan företeelse i rörelse: hjulspår; traktorspår b) om annat tecken på att ngn gått fram el. befunnit sig på viss plats: blodspår; lämna ett ~ av brutna kvistar c) utvidgat om ngt som tyder på visst förhållande e.d. {→ledtråd}: ~ efter ett slagsmål; polisen har inga ~ efter brottslingarna; det finns inga ~ alls att gå efter; åren hade lämnat sina ~ i hennes ansikte d) mer abstrakt el. bildligt: villospår; ~ av folkmusik i kompositionen e) spec. med stark bibetydelse av följd, konsekvens e.d.: i ~en av finanskrisen ökade det privata sparandet
IDIOM: gå i ngns ~ ha ngn som förebild; inte ett ~ inte alls; komma ngt på ~en börja upptäcka ngt; ~en förskräcker andras erfarenheter avskräcker; vara (inne) på rätt ~ vara nära en upptäckt
KONSTR.: ~ (av el. efter ngn el. ngt)
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; fornsv. spor; gemens. germ. ord, besl. med spjärna; jfr spörja

2 anordning med skenor på marken för transport av vissa fordon särsk. tåg e.d. {→räls}: spårområde; spårvagnsspår; spårvidd; spårväxel; järnvägsspår; stickspår BET.NYANSER: a) om annan iordningställd led e.d.: elljusspår; skidlöparen bytte ~; ur ~! b) utvidgat om långsmal fördjupning, t.ex. skåran i ett skruvhuvud: förstör inte ~et i skruvhuvudet; föra in skivan i ~et c) spec. om fördjupningarna på en grammofonskiva vari nålen löper: ljudspår; skivspår; på skivans första ~ d) överfört el. bildligt: blindspår; sidospår; man går i sina invanda ~
HIST.: sedan 1871; se spår 1

räls subst. ~en ~ar
ORDLED: räls-en
• par av stålskenor på vilka tåg rullar {→räl, spår 2, syll}: rälsbrott; rälsskarv; rälsspik; lägga ~; bryta upp ~en
BET.NYANS: om den ena av de båda skenorna: han lade örat på ~en för att lyssna efter tåget
HIST.: sedan 1890; av eng. rail, plur. rails 'räcke; skena; järnväg'; urspr. av lat. regula 'rak spjäla; list'; jfr 1regel

Det är rätt länge se'n som Mira hade sitt inlägg om Lady of Shalott, och jag lovade att plocka fram några av mina favoritillustrationer till dikten. Jag har inte glömt det, jag har varit på väg efter bilderna ända se'n dess — men jag är lättdistraherad som en tre-åring, och har hela tiden hittat trevliga stickspår (som det ovan).

Som i dag när jag snavade över ett citat som fick mig att associera till vita lögner som en del bloggare ny-ligen skrev om.

"If you can't be kind, at least have the decency to be vague."
...................................................... Jerry Seinfeld

Byt ut kind mot honest, så passar det in även på lögnernas område.
Ljugit har man uppenbarligen alltid gjort eftersom ordet har hängt med sen äldre fornsvensk tid.

Så blev jag ju tvungen (ett inre tvång) att höra med Gutenberg — om han har något att säga om lögner. Och det har han — två böcker om vita lögner "White Lies" av Charles Reade, den har inget tryckår, men författaren levde mellan 1814 och 1884, så en inte alltför avancerad gissning är att boken kom ut däremellan. Den verkar rätt tråkig, och jag kommer inte att ta' reda på om den är det eller ej. Däremot verkar William Le Queuxs "The White Lie" från 1915, som den sortens melodramatiska roman som kan vara nöjsam bara för att den är så osannolik — och möjligtvis även dålig. Se bara på bilden på titelbladet!

Jag kommer definitivt att titta närmare på "How He Lied To Her Husband" av Bernad Shaw. Det tycks vara ett kort skådespel.
Så har jag snubblat fram mellan böcker, bilder och intressanta artiklar den senaste tiden.

"Make Your Own Hats" av Gene Allen Martin, från 1921 är väl inte den bästa boken jag sett på det området — men det ta'r ju en stund att avgöra vad som ska sparas för senare läsning, vad som ska läsas nu och vad jag kan strunta i.
Bjørnstjerne Bjørnson och August Strindberg översatta till tyska och engelska låter så spännande att jag måste svänga förbi och kika på.
Jag gillar Walter Crane, och när jag hittar hans illustrationer till Shakespears Stormen, måste jag bara ta' mig en titt.


Och så håller jag på — inte underligt att inläggen aldrig blir färdiga. I filen inlägg, finns 125 påbörjade inlägg — allt från i det närmaste färdiga att lägga ut till de som bara har ett eller två ord nedkrafsade.