Läser i det lokala bladet att de som håller reda på hur det ska vara, har en vit julgran i år. I den hänger man purpurfärgade kulor. Det får mig att minnas vad min väninna Jan från Los Angeles berättade. Ett år jobbade hon i en firma som dekorerade julgranar. Inga plastgranar, utan riktiga vackra granar från julgransodlingen. Kunden talade om hur det skulle vara, och Jan gjorde som kunden ville. Det var inte alltid, eller rättare sagt nästan aldrig, i Jans smak. Det värsta hon var med om var när hon var tvungen att spreja en hel gran svart.
Troligtvis är jag hopplöst mossig (!) men granar ska vara gröna! Och lukta gran! Att man hittar barr inne långt fram i juli är smällar man får ta.
SvaraRaderaFast i år får det bli en bordsgran. Julgranskulor och spännande kvistar i valpnoshöjd är nog inte helt lyckat...
Håller med dig Mira,
SvaraRaderaDen dag jag inte kan ha en riktig gran, är jag hellre utan. Just nu har vi adventsgran och da'n före julafton hugger jag den utsedda julgranen.
Märkligt nog har våra katter aldrig klättrat i granarna - de har suttit och helt fascinerat betraktat granarna, men aldrig rört dem. På den tiden vi hade hund, hade vi inte gran eftersom vi aldrig var hemma över jul och nyår. Men jag kan tänka mig att det är frestande för en hund att hugga in på trädet - eller använda det till vad träd och lyktstolpar är till för...
Margaretha