Mode á la Gutenberg

Home Dress

0
Medan jag väntar på att tankeförmågan ska åter-vända, förhoppningsvis med lite företagsamhet i släptåg, så botaniserar jag hos Gutenberg. I Harper's New Monthly Magazine, Volume 1, No. 3, August, 1850, finns en artikel om sommarens mode.
Jag som hasar runt i väl begagnade kläder, XXXL, och ser ut som en mycket övervintrad hiphoppare (eller stavas det bara med ett p?) kan bara glädja mig åt att jag slipper snöra mig. Jag klär mig på två minuter – undrar hur lång tid det ta'r att klämma ihop sig och trä' på sig en så'n här hemma dress. Se'n vet jag inte om jag ska avundas eller beklaga den ljuva mön här ovan, som förmodligen inte behövde befatta sig med simpla kökssysslor och slikt arbete. Inte heller kan jag tänka mig att någon i den klädseln kom på tanken att klippa gräs eller rensa rabatter.

Nya pengar

Personligen ta'r jag lika gärna emot gamla pengar.
Så när Swedbank får nya pengar kanske jag kan få deras gamla.

Mmmmmmmm, det doftar så gott

0

Snart blir det mahoniasylt.

Amaryllisen spretar med fingrarna och njuter av livet.

0

Det är fasligt så lång tid det ta'r innan Blogger fattar att det finns nya inlägg och för upp dem på blogglistan.

Redan?

Hösten är kommen, Hör stormarnas gny!

Svanen tar avsked och och svalorna fly.

00000000000000000000 C. F. Dahlgren

Projekt Runeberg

Ur "Andras barn" av Carl Larsson 1913

0

Den svenska motsvarigheten till Project Gutenberg heter Projekt Runeberg. Här är en varning på plats – man bör vara utrustad med en sjusärdeles god karaktär för att inte bli sittande bland dessa två projekts boktravar. Runeberg som huvudsakligen har svenska böcker, har liksom sin amerikanske broder en fantastisk blandning av litteratur.
Jag som grät över "I Edsbro pension" från 1905 av Ebba Nordenadler, som barn hittar här "Den gamla prästgården" av samma författare – en bok som handlar om samma barn som nu har sommarlov från pensionen.

Där finns Carl Larssons "Andras barn" från 1913 med planscher, och så denna intressanta bok:

Här kan man läsa om kända och okända kvinnor – förutom kvinnor jag aldrig hört talas om hittar jag ett par släktingar.

Till de för mig okända hör Sigrid som har fått en lång artikel som inleds:

Sigrid, med tillnamnet Storråda. Denna grymma qvinna, om hvilken vi, till mensklighetensheder, hoppas att berättelserna måtte varaöfverdrifna, var dotter till Skoglar Toste, den rikasteoch mäktigaste odalbonde på sin tid. Han hadeunder sina många och lyckliga vikingatågvunnit rykte för ovanlig tapperhet, äfvensom ennästan sagolik rikedom. Hans dyrbaraste skatt varlikväl dottern Sigrid, hvars skönhet var beryktadkring hela landet.

En betydligt kortare artikel har Elisabeth fått:

Papegoja, Elisabeth, var dotter af ryttmästaren vid Adelsfanan Brynte P. Om fröken Elisabeth veta vi ej annat märkligt, än hennes något besynnerliga, men dock adliga namn, samt att hon blef 101 år gammal, ty hon var född 1673 och dog 1774, och den sista af adliga ätten Papegoja.

"Fartens tjusning" trycktes 1928 och har en del intressanta synpunkter på fart och bilkörning. I företalet kan man läsa:
Major Segrave har här skrivit en bok, som enligt min åsikt i framtiden kommer att tillhöra den klassiska motorlitteraturen. Den är full av sunt förnuft och klara tankar, av läxor, som lärts under ett liv, som varit mera påfrestande än någon annan motormans, död eller levande, av reflexioner över det nuvarande och av förutsägelser rörande framtiden, vilka ha sitt givna värde för alla, som äro intresserade av automobilism. Han har icke endast fyllt denna redogörelse för en unik levnadsbana med gott tekniskt omdöme, utan han har berättat sitt eget livs historia som världens skickligaste automobilkappkörare med en blygsam tillbakadragenhet, som är ganska sällsynt nuförtiden. Det är en bok av en handlingens man, för vilken det slutliga målet för hans arbete alltid gått före det rent personliga. Kapitlen om hastighet, om automobilismens framtid och om olyckshändelser äro fulla av välgrundade tankar och sunt förnuft, under det att de humoristiska händelserna i ett liv, tillbragt på praktiskt taget alla Europasför att inte nämna Amerikas kappkörningsbanor, berättas

med en världsmans förstånd och förståelse.

Arthur Stanley.

Hur klassisk boken blivit kan jag inte uttala mig om, jag har aldrig hört talas om boken tidigare – men ordet automobilkappkörare är kanske värt att adoptera!

Och till slut en av Major Segraves profetior:

Alltsedan jag kom tillbaka från Florida har jag ofta tillfrågats om vad som enligt min mening var den högsta säkra hastigheten för motorfordon på allmän landsväg.Frågan gällde icke den lagenliga gränsen, utan snarare den praktiska. En dylik fråga skulle jag vilja beteckna med den matematiska termen »obestämd ekvation». Många gånger har jag kört 150 km. i timmen på landsväg — jag aktar mig visligen för att angiva var — och jag hoppasatt i framtiden ofta få göra om det. En sådan hastighet är nämligen fullkomligt säker under vissa förhållanden,beroende på vägen och vagnen. (Och föraren! Övs. anm.)---------
Kommande generationer av motormän skola köra på sina betongvägar mellan kantstenar av betong, lagda med matematisk noggrannhet, och rulla upp mil efter mil bakom sig på väg mot den avlägsna horisonten. De komma att köra fort, snabbare än vad vi nu förtiden äro vana vid. Men de skola aldrig erfara den verkliga landsvägens tjusning, som vi erfarit, innan vägarne byggdes med tanke på motortrafik.

Det sista vet jag att min far höll med om – han som arbetade med trafiksäkerhetsfrågor och var stenhård när det gällde bältesanvändning för bilister och rätt utrustning för motorcyklister – han såg med ett nostalgiskt vemod tillbaka på den tiden då han körde motorcykel på grusvägar barhuvad, i kortbyxor och en skjorta som blev som en ballong i ryggen.

Här har jag hänfört skrivit om Runeberg tidigare:
Lördag med både Runeberg och Gutenberg
Två länder - Jämtland och Amerika
Inte mycket att berätta
Om böcker och minnen

Project Gutenberg

THE SUMMER OUTING—A MORNING CALL.

0

Har du någonsin funderat över vilkat etikettsregler som gäller vid en morgonvisit? Nej, det har inte jag heller – men skulle jag undra så är det bara att läsa "Social Life or, The Manners and Customs of Polite Society" från 1896 av Maud C. Cooke. Det är bara en av alla böcker som finns i Project Gutenbergs stora bibliotek.
Jag har skrivit så ofta om Gutenberg att jag varit orolig för att det skulle bli tjatigt – men uppen-barligen har jag inte skrivit så mycket som jag trott, för Mira vill gärna höra mer om Project Gutenberg. Kanske har jag skrivit mest om Gutenberg på te-bloggen eftersom de flesta av böckerna jag talar om är skrivna på engelska. Men om man på någon av mina bloggar skriver in Gutenberg i sökrutan så kommer det nog upp rätt många inlägg. Uppgifterna om hur många böcker som finns varierar, men det är tusentals, tillräckligt många för att jag inte ska hinna läsa mer än en bråkdel av dem under min livstid. Det är farligt att fråga mig om Gutenberg – jag blir lätt långrandig när jag börjar tala om projektet.
De flesta av böckerna är på engelska, men det finns även böcker på andra språk. Och det finns böcker av alla de slag, jag häpnar över variationen.
Till en del böcker finns ljudfiler, så att man kan höra melodierna till sångtexterna.
Man kan söka både på författare, titlar och ämnen. Det senare har sina sidor eftersom man får upp mer än man vill veta. Söker man på ordet "cat" får man 550 träffar eftersom alla ord med den bokstavs-kombinationen kommer upp. Som till exempel "Cattle Brands", "Lou catounet gascoun" och Complete Hypnotism, Mesmerism, Mind-Reading and Spiritualism How to Hypnotize: Being an Exhaustive and Practical System of Method, Application, and Use".

PROPER POSITION OF A LADY IN WRITING.

0

I "The Manners and Customs of Polite Society" får vi lära oss allt om brevskrivning, hur vi bäst inreder våra hem och hur vi reducerar vårt omfång. För alla som lett igenkännande åt Christinas baddräktsbild kanske det känns bra att veta att det finns bot:
Reducing Flesh.
The real mode of life and diet should be changed if the fat would be reduced. If necessary, procure a pair of scales and weigh the different foods that are taken into the system. Reduce the diet then to about four ounces of starch or sugar material per day, one and a half ounces of fat, taken chiefly in the form of butter, and about six or seven ounces of albuminous food, such as lean meat or fish. This is the minimum that should be resorted to, and the patient can take more of each at first and reduce the diet gradually to this point. The proportion of the different food compounds, however, with the exception of figs, dates, grapes and nuts, should also be eaten daily, and one-third of a pound of some of the following vegetables: asparagus, turnips, cucumbers, parsley, watercress, celery, kale or cabbage. Fluids have a fattening tendency, and they must be taken in small quantities.

The drinking should be confined to tea, coffee or water, and never should be taken at mealtime, nor within one hour of a meal. This is peremptory, for food will produce fat much quicker and surer when watered by some good beverage.

Typical Design of a 160 Ton Steam Driven Ice Plant.

Exterior Cross Section In connection with

Otto Luhr Consulting Engineer& Herman Fridel

Architect Ice Making System Patent Applied For
+

"Manufacturing Cost Data on Artificial Ice" är en av de böcker som jag aldrig kommit på tanken att leta efter, men när jag hittade den var jag tvungen att ta' en titt. Otto Luhr och Herman Friedl hette författarna.

Det finns en hel del böcker om handarbete och hantverk, den här bilden kommer från boken "Jacobean Embroidery, Its Forms and Fillings Including Late Tudor" från 1912 av Ada Wentworth Fitzwilliam och A. F. Morris Hands.

Bildens betydelse

Mira skrev nyligen om antroposofernas grafiska profil. Jag konstaterade att jag är lika tokig som hon – jag kan köpa en bok som jag inte är intresserad av om jag tycker om illustrationerna. (Lika knäppt som att jag kan läsa en tråkig bok om den har ett vackert språk).

När jag inte vill/kan/orkar göra vad jag borde så flyr jag gärna till bilder. Konstböcker är förträffliga när man inte förstår vad man läser! Och nu i dataåldern så finns ju Gutenberg, en bottenlös källa att hinka upp både bilder och böcker ur.

Istället för att göra något pro-duktivt har jag på sistone letat bilder på Guten-berg – eskapism, ja visst. Böcker om Spanien går jag normalt förbi, men de här illustrationerna kunde jag inte motstå. Kan inte riktigt sätta fingret på vad i bilderna som fångade mig – kanske en nostalgisk känsla, boken är från 1957 och många av min barn-doms böcker hade den här typen av illustrationer.

Den här barnboken av Dee Day om Spanien heter "Getting to know Spain" och har illustrationer av Don Lambo.

0

Som barn valde jag systematiskt bort böcker med illustrationer, en bok skulle vara tjock, ha liten text och helst inga illustrationer och vykorten läste jag, men vände aldrig på dem. Så det förvånar mig en aning att jag på gamla da'r gärna tittar på bilder utan text. Ändå var jag intresserad av bilder – jag ritade och målade mycket – men det skulle inte vara illustationer som bara tog plats från den mer intressanta texten.
Nu ska jag titta på fler bilder, så småningom åter-kommer jag förhoppningsvis med några av dem.

bild subst. ~en ~er

ORDLED: bild-en
1 (plant) föremål som för synsinnet återger en del av verkligheten el. ngt som kunde vara verkligt; om teckning, målning, fotografi m.m.: bildformat; bildkomposition; bildreportage; bildsida; frimärksbild; färgbild; gruppbild; helbild; närbild; omslagsbild; ögonblicksbild; en medalj med konungens ~; på ~en ser man gränden strax till höger om domkyrkan; text och ~er är dåligt samordnade; hans ~er har utvecklats i romantisk riktning; i det moderna samhället översköljs vi av ~er

BET.NYANSER: a) utvidgat till tre dimensioner [i sms.]: fallosbild; helgonbild b) om det optiska fenomenet i sig: röntgenbild; spegelbild; linsen projicerar en ~ på näthinnan c) allmännare om ngt (i verkligheten) som ger tydliga synintryck {efterbild} [mest i sms.]: bildverkan; stjärnbild; en tilltalande stadsbild d) om (ungefär) det skolämne som förr hette "teckning": hon undervisar i svenska och ~ e) överfört om hörselintryck: klangbild

KONSTR.: en ~ (av el. på ngn el. ngt)

HIST.: sedan 1707; av ty. Bild med samma bet.; av omdiskuterat urspr.; jfr beläte

2 föreställning som ger en helhetsuppfattning (av ngt) vanl. av ngn komplicerad företeelse med många ingående delar {begrepp 2, åskådning 1}: helhetsbild; verklighetsbild; rapporten ger en god ~ av det ekonomiska läget

IDIOM: komma in i ~en komma med i (det givna) sammanhanget

KONSTR.: en ~ (av ngn el. ngt)

HIST.: sedan ca 1670; se bild 1

3 (beteckning för) företeelse som ett visst tankeinnehåll (kan) liknas vid särsk. i litterära framställningar {liknelse, metafor, symbol 2}: bildlig; bildspråk; sinnebild; han talar gärna i ~er; korset såsom ~ för den kristna tron

HIST.: sedan 1721; se bild 1

Jag har ingen pli på mig

Det här är vad jag borde göra.

Men det här är vad jag gör

eftersom Handwoven kom i dag.

Sensommarfägring

Lupinerna bjuder på sensommarrepris.
En varm dag, trots molnen.

Att klippa gräset tog nästan musten ur mig – det tog musten ur mig – och ändå var det inte alla gräsmattor.

Den som följt mig på livets trassliga bastmatta, vet att vi har ett körsbärsträd som står så förfärligt dumt på en smal terrass, att det nästan är omöjligt att komma åt bären. Men eftersom jag inte unnar fåglarna alla bären så äntrade jag trädkronan i går och lyckades fylla ett handfat med de goda bären. Det finns nog fler att få, men innan jag riskerar mitt unga liv ska jag ta' vara på de bären jag har. Sterbhuset har förmodligen inge glädje av ourkärnade körsbär.

Titta så amaryllisen grönskar och sträcker ut sig!

Hur mycket behöver vi veta?

Kikar på nyutkomna böcker – Anneli Jordahl har skrivit en bok om Ellen Key och Urban von Felilitzen, "Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)". Så här står det om boken:
"Ellen Key lät bränna alla de brev hon skrev till Urban von Feilitzen. Men hans brev finns kvar och utifrån dem har Anneli Jordahl återskapat deras relation. Resultatet är en kärleksroman utöver det vanliga."

Så kommer vi att tala om hur mycket hänsyn man ska ta' till en avliden persons önskningar. Ellen Key ville uppenbarligen inte att deras relation skulle bli offentlig – med vilken rätt motsätter man sig hennes vilja?
Jag har inte läst boken, jag kan inte uttala mig om den, för mig är det en principfråga. I synnerhet som hela sanningen rimligtvis inte kan finnas där, med bara ena partens brev.




Selma Lagerlöf är ett annat exempel – och då tänker jag inte på hennes sexuella läggning utan på en målning av henne som visas på Mårbacka. Hon tyckte inte om den och ville inte att den skulle visas – ändå är det precis vad som görs.

Hur mycket viktigare är det att eftervärlden får en glimt av kända mäns och kvinnors privatliv än att deras önskningar tillgodoses?

För många år se'n såg jag en utställning om underkläder genom tiderna – mest kvinnors underkläder – där fanns bland annat väl begagnade korsetter, underbyxor och bysthållare. En del var väl, mycket väl, begagnade, man kunde ana blodfläckar efter rikliga menstruationer, andra var lappade och lagade.
Förmodligen skulle dessa kvinnor ha blivit ytterst förödmjukade om de vetat att deras underkläder skulle komma att visas på ett stort museum – och att de skulle beses av både män och kvinnor.
Nu minns jag faktiskt inte om ägarnas namn var utsatta – och jag tycker kanske inte att det går att jämföra den utställningen med snokande i känt folks privatliv, men minnet av de fläckiga underkläderna dök upp när vi började diskutera hänsynen till de avlidna.

Amaryllisrapport och lite till

Titta, den har redan rest sig och börjat grönska!

Sa' jag vid något tillfälle att bärbuskarna bär bär, trots min försumlighet? Det gäller inte krusbären – de visar tydligt sitt missnöje genom att hålla igen. Det räcker som planerat till en "goosberry fool", men jag kommer nog att få servera den i fingerborgar.

0

Inte bara vi människor krackelerar och blir skrynkliga med stigande ålder. Det här är samma svamp som jag visade som tonåring den fjärde augusti.

0
Är jag frånvarande framöver så beror det på att jag har tagit itu med livets förtretligheter.

Opp Amaryllis!

Nå'n gång på försommaren bar jag ut växter som kunde tänkas uppskatta lite uteliv. Krukor med avsomnade växter åkte också ut, tanken var att de skulle vidarebeordras till härligheten. Som så ofta förr förblev den goda intentionen blott en tanke. Idag upptäcker jag att den understa växten inte alls var redo för härligheten!

När jag lyfter bort den översta krukan hittar jag ett nystan med vita blad. Jag har bett om ursäkt och hoppas att den har överseende med mig och min tanklöshet.

Ordlös tisdag