Visar inlägg med etikett bergman hj. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bergman hj. Visa alla inlägg

onsdag 17 juni 2020

Konsten att styra en stad

 Portrait of an Old Woman, 1829

Man kan föreställa sig, hvad en bal härliga, stora bruna Javabönor skulle betyda på en tid, då stadens handlande sålde blågrönt bittert Amerikakaffe för två riksdaler skålpundet. Det  var en psykisk kraft, en makt. Och faster Mimmi visste att begagna den. För henne gällde det icke som för brodern att skaffa fint umgänge i prostgården. Hon ville behärska staden, dess kvinnliga  del. Och genom kvinnkönet mankönet i största  möjliga utsträckning. 
Hon följde mer demokratiska principer än  brodern. Hvarje torgdag steg hon ut på trappan och neg så djupt krinolinen tillät. Och alla fruar  och madammer och mamseller nego. De nego  en gång och släppte sina palsternackor, sina kalfsidor och oxläggar. De nego två gånger och torkade sina rödfrusna händer, de nego tre gånger och vandrade i loflig ordning in i Vår Herres prostgård för att dricka kaffe. Var det idel madammer, så dracks kaffet i köket, fru borgmästarinnan och likställda fördes in till salens björk- och almmöbler, men infann sig själfva Björkenäsnåden, hissades  förmaksgardinerna, och glaskronan och den blänkande mahognyn befriades från sina öfverdrag. 
Samtalen under dessa kaffestunder voro lifliga  och rörde sig om allt, hvarom ett anständigt samtal kan röra sig. Värdinnan lade inga band på yttrandefriheten, men tonen var städse den bästa  alltifrån kökets: »Nej att mamselln ska vara så go och gemen!» till förmakets: »Nej alltför delikat, min söta, en verkligen alltför delikat arom!» 
Minst talade faster Mimmi själf. Om det var  i hennes intresse, kunde hon gifva ämnet för dagens förhandlingar – det skedde så där i förbigående, allt under det att hon skötte kaffepannan. Men sedan kopparna fyllts och de första, tvekande orden letat sig fram, återtog faster Mimmi sin stickning och förblef en tyst åhörarinna. Och likväl var det hon, som ledde samtalen. Stickade  hon raskt, så talade man raskt, skedarna skramlade, kaffet rann och allt var klarhet och sämja. Gick stickningen långsamt, gick samtalet trögt. Och lade faster Mimmi strumpan i knät och kliade sig under lockarna med stickan, så suckade man till  Gud och svalde ömsom kaffe, ömsom luft. Men  i rätta ögonblicket kom det ett litet ord från faster Mimmi, som gaf förhandlingarna ny riktning och ny fart. Ett menlöst och stilla framsagdt  litet ord men likväl verksamt och mäktigt. Ty godt kaffe vill alla dricka. Och rätta vägen vill alla vandra, om blott de veta, hvar den går. 
Sålunda styrde faster Mimmi staden. Det är  visserligen sant att viktigare beslut fattades och  genomfördes af prosten och Stadens Äldste. Men  det förringar på intet sätt faster Mimmis betydelse.
               ur Vi Bookar Krokar och Rothar (1912) 
                                     av Hjalmar Bergman

måndag 6 april 2020

Torkväder!

Träden vid grusöknens gräns börja skifta  färg. För första gången i år hänger vaktmästarns  hustru sin tvätt i det fria på streck mellan  stora hemlighuset och vaktmästarbostaden. En sparv  sätter sig på fönsterblecket, vilar ett ögonblick; i  näbben en stor tuss hår. Lektor Barfot vänder  sig till oss och säger: Ni pojkar brukar klaga över, att det aldrig händer  något i denna gudsförgätna stad. Ack I klagen men  I klagen dumt! Ej mindre än fyra stora händelser  inträffa årligen i Wadköping: vintern, våren, sommaren och hösten. Och just nu, gossar, nu händer  våren!
                                            ur Jag, Ljung och Medardus (1923)
                                                                       Hjalmar Bergman

Washing in the Sun, 1905 

hela vintern har jag längtat efter den dagen då jag skulle kunna häng ut tvätt igen. Det är lycka att stå där med solen som värmer ryggen och bli underhållen av "tusen fåglaröster"! Och till det, min inre biograf som spelar upp alla minnen som har med tvätt att göra — ni vet ju hur mitt minne fungerar.

torsdag 30 januari 2020

Gamla inlägg och ett (ny)gammalt ord

Gårdstango

Ja, det klickar nog en bit i harmonin:
paletån, madam, och tangomelodin.
Men det är en sådan vacker liten kväll:
Titta ut ett litet slag  är du snäll.

Tittut, madam, här kommer vi!
Och årets främsta melodi
den lyfter sej från vår gitarr
i darr
och gni.

När kanariefågeln tystnat i sin bur,
eller radion förlorat någon lur,
ska vi lyfta dej från fattigdom och kris
fastän vicevärden säkert är polis.

Liten visa vill vi klinka  din gård
medan kvällen ligger sövande och varm.
Vill du lystra den och se den som en arm
Flitig Lisa som behöver lite vård?

Tittut, madam, och var galant
emot en fattig musikant
som griper i ett cirkushopp
er kopp-
arslant.
 förnämlig är musikens makt.
 Och det har ju redan Shake-
speare sagt.
Men varför ska en spelman 
 lufsig ?
Tittut, madam, och var galant
emot en fattig musikant
som griper i ett cirkushopp
er kopp-
arslant.
                    Nils Ferlin



Det händer, relativt ofta, att ett ämne dyker upp i radio eller tidningar, som jag bloggat om — ibland för länge sedan — och jag blir nyfiken på vad jag egentligen skrev.
Häromsistens talade man om klädhängare (galgar) i ett radioprogram — ett program jag inte gillar, så jag stängde snabbt av, och vet inte om de berörde detsamma som jag redan skrivit om.
Att det skulle bli ett sådant rabalder* om nobelpris, kunde jag väl inte ana när jag 2017 skrev att jag fann det hela rätt ointressant.
Och tanter har jag jag skrivit om flera gånger, och tanter förekommer ju med jämna mellanrum i debatten — och bokhandeln.
I går var dagens ord hos SAOB madam, vilket föranledde mig att leta upp det gamla blogginlägget. Och jag insåg att jag då inte ens nuddat vid madammer i litteraturen — den första man tänker på är väl madam Flod, men och också Hjalmar Bergmans madam Klang i " Jag, Ljung och Medardus" (1923), där hon som så ofta representerar de som inte kommit upp sig på den sociala stegen:  "Ty gumman är madam  Klang, vår skurgumma".

London Charwoman
 Emmeline Deane

Jag bryr mig inte om att länka till inläggen, men om någon tror att de missar ett litterärt mästerverk, så skriv in sökordet i rutan uppe till vänster, så kommer (i bästa fall, det vill säga ibland) de rätta blogginläggen upp.

* Visst är rabalder ett härligt ord:
[av nor. (o. dan.) rabalder, möjl. av lt. raballer (jfr lt. radaller, larm), som möjl. är bildat till lt. baller, larm, buller (jfr dan. o. nor. balder; se BALLER, sbst.1), o. med fonemet ra- från ord som RABUS, lt. rabanken, rabakken, larma, mlt. rabbat, vilt ”liv”]

Ett nytt ord lärde jag mig i alla fall i dag, visserligen ett redan utrotat ord, men man kan ju alltid plocka fram det emellanåt och fundera på om man inte kan passa in det någonstans.
Avledn.: MADAMMISKHET, r. l. f. (enst., †) till 3: utseende som erinrar om en ”madam”. Almqvist Smar. 129 (1845).

söndag 20 juni 2010

Språkliga nyanser

A Happy Woman, 1909
Ferdinand Hodler
1853-1918
.
Ren det att glädje finnes är nog källa till glädje.
......................................... Hjalmar Bergman
.
Här sitter jag och funderar över skillnaden mellan glad och lycklig. Kan man vara glad utan att vara lycklig? Ja, jag tror det. Men kan man vara lycklig utan att vara glad?
.
1 glad adj. glatt

1 som känner upprymdhet och tillfredsställelse ofta p.g.a. ngn framgång e.d. {MOTS. ledsen} {→förtjust, lycklig 1}: gladlynt; hjärteglad; själaglad; hon var mycket ~ över att hon fick jobbet; alla verkar ~a och belåtna över att problemet äntligen lösts
BET.NYANSER: a) om handling, tidsperiod, företeelse e.d.: hon påhejades med ~a tillrop; ~a låtar; det ~a tjugotalet b) försvagat tillfreds: hon var ~ att hon hann med bussen c) i sms. äv. som tycker om angiven företeelse, handling e.d.: kämpaglad; levnadsglad; livsglad; matglad; ordglad; skjutglad; spexglad
IDIOM: ~ påsk! ha en trevlig påskhelg!; leva livets ~a dagar leva ett bekymmerslöst och trevligt liv
KONSTR.: ~ (för el. åt el. över ngn el. ngt), ~ (att+SATS)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. glaþer, äv. 'blank; ljus'; gemens. germ. ord; jfr glatt

2 som orsakar glädje {SYN. glädjande}: en ~ nyhet; ett omslagspapper i ~a färger
HIST.: sedan 1695; se glad 1

3 förtjust: ~ i sprit; ~ i fruntimmer
KONSTR.: ~ i ngn el. ngt
HIST.: sedan 1834; se glad 1

glatt adj., neutr. ~
• slät, blank och hal: glattfrusen; glattis; glattslipa; golvet var mycket ~ efter boningen; han strök henne över det ~a håret
BET.NYANS: spec. i biol. sammanhang som saknar hår: en växt med ~a blad; den ~a huden
IDIOM: (springa) för ~a livet (springa) så fort man kan
HIST.: sedan 1640; av lågty., ty. glatt; av samma urspr. som glad; i idiomet för glatta livet (1875) betyder glatt 'hel, fullständig', dvs. att man satsar fullständigt