Det är inte allom givet att kunna vissla som Toots T.
Nu för tiden kan jag visserligen framkalla ett visselljud — min mor som var en fantastisk visslerska skulle nog snarare säga att jag vriner, än att jag visslar. Men det finns hjälp att få, i "Whistling as an Art", 1925, av Agnes Woodward får man lära sig hur det går till. Det vill säga, personligen blir jag inte ett dugg hjälpt av boken eftersom den ligger på en alldeles för hög nivå för mig. Men för dem som är mer musikaliska än jag kanske övningarna kan leda till framgång i visselkonsten.
en av bokens övningar
Schuhplattler
Ferdinand von Reznicek
Figurine of an actor whistling, from Jiaozuo,
Henan, Yuan Dynasty (1271-1368)
Att den här charmiga terrakottafiguren busvisslar, råder det väl inget tvivel om, men om det var efter en vacker flicka eller något annat, lär vi aldrig få reda på.
En gång i forntiden, sattes betyg i musikämnet i förhållande till den sångröst man fått. Jag tyckte alltid att man borde få vissla i stället, men kom mig inte ens för att fråga. Men busvissla lärde jag mig aldrig och var svårt avundsjuk på min kusin som var en hejare på att busvissla.
SvaraRaderaKarin,
RaderaInte heller jag har lyckats lära mig att busvissla- trots idog träning. Men att blåsa i grässtrå var jag rätt bra på. Måste bestämt prova om färdigheten sitter i - det var länge sedan sist.
Margaretha