Ett enda ord kan leda till så mycket

Vinden oss för denna gången tämligen favorable, men som den till natten begynte blåsa mera upp och uti hafvet tillika gick en stark nordlig ström, så fann jag vid dagningen ej allenast min hela esquader skingrad, utan ock att vår första landkänning, som viste sig mot eftermiddagen, befanns vara Gottska Sandön istället för Sandhamn. Jag såg då, att min eskader just ej hade att vantera sig af de erfarnaste sjömän. 

       ur J. M. Sprengportens papper, Revolutionen 1772*

Målning av turuma vid Sveaborg av A E Geete (1770).

Förmodligen inte Sprengporters fartyg, men från hans tid

 Det måste ha varit under den kalla årstiden, för några år sedan, som jag under en promenad började fundera över ordet vante, och vänder mig till SAOB, så snart jag kommit hem och tinat upp mina stelfrusna fingrar. Som vanligt får jag en massa intressanta ord på köpet — som vantera, som kommer efter vante.

Madame De Maintenon, 

Lucien Metivet

VANTERA, v. -ade.

Ordformer

(äv. w-)

Etymologi

[liksom nl. vanteeren av fr. vanter, av senlat. vanitare, till vanus, tom (se VAN-)]

(†) refl.: ge sig själv beröm l. prisa sig; skryta; särsk. i uttr. vantera sig av ngt, berömma sig för l. yvas över l. skryta med ngt. Som jag hört så wantera de (i Danzig) sig att för hafwa afhollitt de Swänska medh bewäpnatt handh. KKD 12: 203 (1703). Jag såg .. att min eskader just ej hade att vantera sig af de erfarnaste sjömän. MoB 8: 75 (c. 1780). Om författaren till detta olycksaliga skaldestycke nu vanterar sig af denna production .. så är han antingen ett missfoster, eller galen af parti-yra. BrinkmArch. 2: 353(1810).  

Vilket härligt ord — vantera dig lagom du! — ett ord som man förmodligen kan använda utan att stöta sig med någon.
Fast man får vara uppmärksam på hur det uttalas:

Stina,

Jojo, han höll ju på te komme in på arresten i  Carlstad?  

Per,

Ja, det var näre som på ett hår. Men te slut  ble det så, att han feck förlike saka med penninger. Uschiamej, så möcke han feck lägge ut! Det var hundratals reksdaler bank. Hjelpen var, att han är så förgrömt rik, annars had’ han nock fått slå vantera i borde och panketera. Men ser du skamma, 

Stina,  

skamma – det var det varste åf alltihop.  Stina. Åh, det kan jag nock begripe. Te bli beskylld på  tåcke vis, det var inte nådigt för fader Nämndeman,  som jemt vill hålle sej så rak och kavat. Men nu  måtte fälle hele affärden vare bortglömd lell.

                              ur Fredrik August Dahlgrens "Wermlänningarne" från 1846

för i Värmland blir vantarna vantera — med betoning på första stavelsen.

*Förutom ett nytt gammalt ord, så har jag fått lära mig vem Jacob Magnus var, och vad revolutionen 1772 handlade om: 

 Jacob Magnus Sprengtporten, ursprungligen Sprengtport, född 11 december 1727 i Tobolsk, Ryssland, död 2 april 1786 på Biskopsudden i Stockholm, var en svensk friherre, officer och politiker.

Gustav III:s statskupp, äldre Gustav III:s statsvälvning eller ursprungligen Revolutionen, var en statskupp som genomfördes av Sveriges kung Gustav III i Stockholm, Kristianstad och Sveaborg den 19 augusti 1772, och ledde till införandet av 1772 års regeringsform. 

  Sprengtporten räknades som en av hattarnas ledande män, men det var dock först vid 1771–1772 års riksdag, som han på ett avgörande sätt började ingripa i händelsernas gång. Trött vid den fortgående riksdagsoredan, närmade han sig under våren 1772 Gustav III och bildade med hans samtycke en riksdagsklubb kallad "Svenska botten" som bestod av ett antal adelsmän som var fast beslutna att med konungens hjälp störta ståndsväldet. Sedan klubben övertygat konungen lade Sprengtporten fram en revolutionsplan i vilken han själv skulle ta första steget genom att framkalla en militärrevolt i Finland. Konungen gillade planen och gav Sprengtporten ett utkast till ny regeringsform vilket han i huvudsak godkände även om han tyckte "att herren tämligen skansat omkring sig". Slutligen fick han en skriftlig order från konungen där all planering godkändes. Försedd med detta mandat, gav sig Sprengtporten av till Finland den 29 juli men förberedelserna tog lång tid och det dröjde till 14 augusti innan han kunde skrida till verket.