Vinden smyger i gräset.
Tiden skyndar över himlavalvet.
Allt är nu.
Jag ogillar pessimister som är dystra på midsom-marafton, och talar om att nu har hösten börjat. Men jag kan ju inte undgå att undra över hur det är möjligt att vi redan passerat midsommar, och att det är julafton om ett halvår.
Med det här tempot är det ju snart midsommar igen — om man nu ska glädjas eller förskräckas över detta faktum. Med människans motsägelsefulla natur, ser jag framåt, ibland till och med längtar efter något i framtiden, samtidigt som jag tycker att livet går för fort, och krampaktigt, och förgäves, försöker hålla kvar det som var.
Som bekant går ju tiden fort när man har roligt och ursegt när man har tråkigt och står helt stilla när man har det riktigt pest.
SvaraRaderaEn gång när jag var sjösjuk i en flygbåt på Öresund stod klockan HELT STILLA i minst 20 minuter. Jag svär!
Olgakatt,
RaderaHur lång en minut är, lär ju bero på, på vilken sida om toalettdörren man befinner sig.
Margaretha