Från min hängmatta

  Afternoon in the Hammock

 Walter Launt Palmer

Problemet är ju inte att hitta något att läsa, utan snarare att göra ett urval av allt som finns att läsa. Då kan det ju tyckas lite märkligt att läsa om böc-ker. Jag har förstått att somliga aldrig läser om böcker, medan andra liksom jag ständigt åter-vänder till sina favoritböcker. Just när jag skriver favoritböcker, blir jag osäker på om det verkligen är rätt ord. Det behöver inte nödvändigtvis vara en favoritbok för att jag ska läsa om den, det kan vara ett stycke, eller ibland bara en mening som jag av någon anledning behöver titta närmare på — och när jag ändå sitter där med boken, så läser jag om den av bara farten. Det kan vara en stämning, en beskrivning eller en rolig formulering som får mig att återvända till just den boken.

Lucy Maud Montgomery hör till de författare jag återvänder till med oregelbundna mellanrum. Mest känd är hon nog för ”Anne på Grönkulla”, som visserligen är nöjsam, men jag tycker mycket bättre om de tre böckerna om Emily. Nu när jag läst några böcker om författaren och hennes självbiografi (mycket kortfattad) ”The Alpine Path”, inser jag också att Emily till stora delar är självbiografisk. 

Av alla sina böcker, tyckte Montgomery själv bäst om ”The Story Girl”, där flera av de rätt osannolika berättelserna faktiskt är sanna, upplevda av författaren eller hennes förfäder. 

”The Story Girl” finns både hos Gutenberg och Bokus, och ett smakprov ur boken kan du få i ett av mina gamla inlägg.