Ur led är tiden

Eller det är nog snarare affärsmännens hjärnor som är ur led. Jag kan acceptera att man realiserar sina varor när som helst på året (bara jag slipper trängas i affärerna), men när det i dag damp ned ett mejl, från en välkänd affärskedja, som säger:

Nu börjar årets Mellandagsrea 

då är jag inte med på noterna. 

Nu är det i och för sig inte ovanligt att jag inte är med på noterna, som när ett förlag vill att jag ska köpa deras böcker, och gör reklam för en som handlar om lapptäcken, med rubriken:

Make a beautiful quilt in a weekend or less! 

Varför i hela världen ska allt gå så förtvivlat fort? Visst är det roligt att avsluta ett handarbete — i alla fall om resultatet blev ungefär som man tänkt sig — men det är ju hela processen, från den första vaga idén, till det färdiga arbetet, som är roligt. 

Hårda platta paket

ska det vara!

Merry Christmas 

Jessie Willcox-Smith

en jul helt i min smak

 

När jag läste att Bokentusiasten lottar ut den perfekta julklappen, stod barndomens jular och födelsedagar plötsligt för mig. Var paketen mjuka eller knöliga så gällde det att försöka se glad ut ändå. Mina föräldrar som tidigt förstod detta, brukade kamouflera böckerna med mjukare gåvor eller stora kartonger. Nu var väl inte risken så stor, för de flesta visste ju att det var hårda och platta paket som gladde mig mest.

Minns att jag tyckte det var så konstigt att så många barn som jag läste om, blev besvikna om de "bara" fick böcker. Fast å andra sidan drabbades jag aldrig av hemstickade yllestrumpor.

Du måste kommentera, hos Bokentusiasten, senast klockan 12:00 på julafton, om du vill deltaga i utlottningen.

Välförtjänt utmärkelse

 I teorin vet jag hur lung- hjärträddning går till, men jag har, tack och lov, aldrig behövt nyttja dessa minimala kunskaper. Men om jag skulle råka snava på en halvt ihjälfrusen kattunge, skulle jag inte ha en aning om hur jag skulle bete mig. Men det visste Justin Bingham, som hamnade i den situationen — han skyndade sig in i stugvärmen och påbörjade HLR. Till bröstkompressionerna använde han tummen, och efter en timme började kattungen visa tecken på liv, och efter ytterligare en halvtimme började den andas. Det finns de som inte tyckte han är riktigt klok som fortsatte upplivningen så länge — och somliga som tycker det var omanligt att rädda en kattunge!

För denna insats har han alltså fått "Compassionate Action Award" av PETA (People for the Ethical Treatment of Animal).

Den cirka åtta veckor gamla kattungen gavs namnet Lazarus och har efter ett besök hos veterinären förklarats helt frisk.

Hela historien kan du läsa här.

Jultomtarna demaskeras eller My-mysteriet

7. Läs en novell som har deckartema 

"Jultomtarna demaskeras eller My-mysteriet" av Hans Alfredson, ur novellsamlingen "Mordet på jultomten och andra juldeckare".

Så har det blivit halvtid för novellutmaningen, och dags att rapportera hur novelläsningen framskrider.

Har jag räknat rätt så har jag prickat av hälften av de 40 novellerna, det vill säga jag har nog läst dubbelt så många, minst, i jakten på rätt novell. Och jag har haft roligt hela tiden — också när jag inte gillat vad jag läst, eller novellerna inte passat in på något av Helenas temata. 

Eftersom jag inte är någon deckarfantast, så passade mig Hans Alfredsons novell utmärkt — den har förvisso ett deckartema, men är kort och tillräckligt alfredsonsk för att jag skulle uppskatta den. För den som funderar på att råna en affär, kan den tjäna som förebild — och varnagel

Tidigare lästa noveller:

Jag började med en introduktion här, innan jag kastade loss.

 

2. Läs en novell där ett hus spelar en stor roll — "The Old Doll's House" från "More Than Somewhat", 1937, Damon Rudyon

 

17. Läs en novell som utspelar sig på havet  — "De svenska sedlarna"

ur En handfull dun av Sigfrid Siwertz,  från 1922 

 

3. Läs en novell med en siffra i titeln
 "2 B R 0 2 B", av Kurt Vonnegut.

 

6. Läs en novell som har namnet på en stad i titeln

"Katten från Siena och andra fantastiska berättelser" av Helena Nyblom.

 

24. Läs en novell som har samma namn som titeln på novellsamlingen den är med i — THE MAN WITH TWO LEFT FEET, från 1917, av P. G. Wodehouse.

31. Läs en novell som utspelar sig i skogen

Ringdans medan mor väntar, ur Ådalens poesi av Pelle Molin

21. Läs en novell som har ett personnamn i titeln

"Mammy Hesters Quilts", 1889, av Adelaide D. Rollston, ur "A Patchwork of Pieces

16. Läs en novell vars titel börjar på s

"Sand" av W. S. Merwin 

39. Läs en novell av en finländsk författare

Höstkvällståget av Frans Eemil Sillanpää, ur "Mot uppenbarelsen" och andra noveller, (1932) i översättning av Ragnar Ekelund.

9. Läs en vintrig novell

"The Winter of the Great Snows", ur "Essays of E. B. White, 1977

11. Läs en novell som är den sista i en novellsamling

"Upptäckten" ur novellsamlingen "På avigsidan", 1918 av Fanny Alving 

​  

35. Läs en novell av en nobelpristagare 

"The Gifts of Joy", 1971, av Pearl Buck​

36. Läs en novell där ett barn är en av huvudpersonerna

"Den gröna julen" ur novellsamlingen "Den stora glädjen, och andra noveller", 1962, Axel Hambræus 

26. Läs en novell vars titel innehåller ett verb  

"How the Widow Won the Deacon" av William James Lampton

 33. Läs en novell vars titel slutar på n​   "Lyckan" av Gertrud Almquist​, ur novellsamlingen "Den sällsamma resan", 1924.

 

10. Läs en novell som handlar om ett djur

"Pigs is Pigs", av Ellis Parker Butler 

25. Läs en novell som utspelar sig i en stad/på en plats som du har besökt

"Dear Baby", 1945, av William Saroyan

29. Läs en somrig novell​

"​ The Bride Roses ​" från 1903,​ ur Short Stories, 1902 to 1903, av Lucy Maud Montgomery

Hämnden är ljuv

 Helt säker på att mina ekorrar tänker så, är jag förstås inte, men nog verkar det så.

Jag påstod ju för en tid sedan att ekorrarna inte kom åt maten i fröautomaten — det var innan de kom på att de kunde hänga i svansen och sticka in tassarna i automaten. När de sedan kom på att de kunde skaka den så våldsamt att den for i backen, flyttade jag automaten högre upp, så att den kom att hänga fritt (och jag måste ta fram stegen varje gång jag fyller på maten). Det var inte populärt, de viftade vildsint med svansen och glodde på mig. 

Men så kom de på hur de kunde ge igen — jag har kanske sagt att det finns en ljusslinga i samma magnolia som automaten hänger i —  i morse när jag kom ut, så ligger ett av ljusen på marken.  

 De har inte nöjt sig med att gnaga av en kabel, utan för att riktigt visa sitt missnöje, bitit av båda kablarna till en lampa! 
Om jag skaffar en ny slinga till nästa år, så vet jag att den inte får vara i närheten av fågelmaten! 

Nu ska jag se om min kappa är färdigtvättad. Jag tog nämligen, vad jag trodde var en genväg, på dagens promenad — eftersom jag inte hade lust att vada över en strid bäck, fick jag i jakt på en bro plöja mig fram bland det våta slyet, och det satte sina spår — förutom att det visade sig vara den omtalade senvägen. 

Grattis Mary!

Mary Russell Mitford

16 december 1787 - 10 januari 1855

målning av Benjamin Robert Haydon, 1824

När jag först stötte ihop med Mary 1997, fanns det ingen information om henne på nätet — nu kan man tillbringa dagar där, läsandes såväl om henne, som böcker av henne. Båda delarna är väl nyttjad tid. 

Mary var liten och knubbig, ogift, fattig och hade den mest själviska far man bara kan tänka sig. Först spelade han bort sin hustrus förmögenhet, därefter en förmögenhet som Mary vunnit. 

Mary var enda barnet och levde tillsammans med sina föräldrar — ett liv som innebar att de flyttade till allt mindre hus allteftersom förmögenheterna smälte bort — och Mary gjorde som många andra kvinnor i samma situation, hon fattade pennan. 

Få människor visste hur knapert familjen hade det, men till sin väninna Elizabeth Barrett (sedemera Browning), utgöt hon sig i ett brev:

"I may truly say that ever since I was a very young girl I have never, although for some years living apparently in affluence, been without pecuniary care — a care, that pressed upon my thoughts the last thing at night, and woke me in the morning with a dreary, heavy sense of pain and presssure of something which weighed me to earth — which I would fain cast off, but could not."

I motsats till den något äldre Jane Austen, som skrev om familjeliv och kärlek, beskrev Mary människorna och livet i en engelsk by. Något som hon förmodligen inte kunnat göra om inte av nödgats lämnat sitt välbärgade liv. Hon hade velat ägna sig åt att skriva dramatik och romaner, men blev tvungen att skriva korta stycken för diverse tidskrifter. Några av hennes skådespel sattes upp och kom att inbringa henne ungefär 500 pund om året — vilket naturligtvis inte förslog långt, med en spelare i huset. Då blev det berättelserna som blev familjens räddning, de blev en succé och fick Ladie's Magazines upplaga att öka från 250 till 2000 exemplar i månaden.

Berättelserna kom så småningom kom att ges ut i boken "Our Village". 

Det var inte lätt för Mary att skriva i samma takt som fadern satte sprätt på pengarna, ofta satt hon uppe på nätterna för att få ihop till brödfödan. Ändå älskade hon sin far av hela sitt hjärta, ville inte ens resa bort eftersom hon visste att han inte skulle klara sig utan henne. När "Our Village" kom ut, tillägnade hon den sin "most cherished friend, Her Beloved and Venerable Father".

Vad katten hände se'n

 Alla som undrat hur det gick för "den lilla, lilla gummans katt", kan få reda på det nu. Thomas Halling har skrivit en fortsättning på Elsa Beskows "Sagan om den lilla, lilla gumman", och Gunna Grähs har illustrerat boken. Den som vill ha en gullig bok i beskowstil, blir måhända besviken — jag läste en recension av en läsare som tyckte boken var förfärlig. Jag som alltid gillat Gunna Grähs illustrationer, tycker boken är charmig, kanske just för att den skiljer sig så mycket från Elsa Beskows bok, som jag för övrigt tycker om.

Lördag med Gutenberg

Är det fler än jag som aldrig hört talas om Amandus Heinrich Adamson ? Han lär ha varit svenskättling denne estniske skulptör och målare som levde mellan 1855 och 1929. Den halvmeter höga statyetten här föreställer en valfångare.  

Ett av dagens gutenbergsfynd är Lexikon baltischer Künstler — ett av alla dessa fynd, som får en att inse hur lite man känner till om världen, och dess innevånare, utan för den egna ankdammen. Nu har jag inte lusläst hela boken, men hitintills har jag inte träffat på en enda konstnär som jag hört talas om tidigare. De flesta av dem förefaller sorgligt bortglömda av den världen som finns i min dator. Det finns faktiskt en hel del kvinnor med i lexikonet, men de är i ännu större utsträckning än sina manliga kollegor, osynliga på nätet.

 En tavla av Ida Fielitz, som föddes 1878 i Riga, hittar jag men med tanke på hennes gedigna utbildning borde fler finnas bevarade.

Sommer Blumenstrauß

Kanske är det inte en slump att så många av de kvinnliga konstnärerna har ett von i sitt namn, jag kan tänka mig att i deras familjer fanns både pengar och studietradition. Mathilde v. Freytag-Loringhoven, 1860-1941, studerade både vid konstakademin i Weimar och på Bahaus. Det skulle vara intressant att få se fler bilder än de här två, av hennes hand.

Waldinneres

Grün, Moritz. Genremaler. Geb. 1868 in Reval, besuchte von 1888–1890 die Münchener Akademie und 1890–1893 die Akademie in Paris. 1894 ging er nach Amerika und wurde 1895 von der brasilianischen Regierung an die Akademie zu Bahia berufen.
Moritz självporträtt är allt jag hittar, porträttet får mig att vilja se mer av hans konst.

Hörs jag inte av under de närmaste åren, så har jag förlorat mig bland nätinformatione i jakt på fler bilder och fakta om Sally v.  Kügelgen (som målat bilden ovan).

Slädnät

 Det är inte lätt att hitta varken bilder, eller beskrivningar, av slädnät. Tydligen var dess enda funktion att försköna ekipaget. På min barndoms slädpartier kan jag inte minnas några slädnät på hästarna. De härjedalska arbetshästarna fick nöja sig med enbart bjällror, och vi satt nedbäddade i fororna under skinnfällar med facklor i händerna. 

Digitalt Museum har några bilder på slädnät, men ytterst knapphändig information om dem.

Slädnätet har tillhört keramikern Mimmi 

Obbarius, 1870-1953, som bodde och hade 

sin verkstad på Floragatan 3 i Uppsala. 

Slädnät av vitt bomullsgarn. Knutet med 

nätmaskor, utmed långsidorna tofsar. 

Längs mitten bård av större knutar.

Ett enda omnämnande av slädnät hittar jag hos Filipstads Gille, där läser jag:

_ _ _ I motsats till detta fanns också sällskapsresor till häst som kunde få ett sagolikt skimmer över sig. Jag tänker då på forna tiders slädpartier. Inte ovanligt med 15 till 20 slädar. De flesta hästar hade så kallade slädnät på sig, vilket förhöjde stämningen avsevärt. Även bloss kunde ibland förekomma. Ibland fick hästarna pusta ut på något lämpligt ställe och det dracks glögg i slädarna. Resans mål var ju ibland någon herrgård, stadshotellet eller bondgård med större utrymme för en svängom."

ur "Vår Stad" från 1948 skrivet av Bror Andersson.

Vadan detta plötsliga intresse för slädnät undrar säkert någon. Jo, det kommer sig av att jag läser ett utdrag ur en text* från 1934, där Mia Leche Löfgren (1878-1966) ger en beskrivning av Stockholms läsesalong, där har slädnät fått en annan användning:

en hemtrevlig tillflyktsort, en glädjekälla, ett stycke av det Stockholm som gått och som jag verkligen saknar [...] Jag hade en känsla av att världen var min, när jag, bevakad av en ljudlös, skugglik gammal tjänarinna, som var lokalens Cerberus, lagt 20 öre i plåtbössan på väggen. De 20 örena beredde mig tillträde till svenska och utländska tidskrifter [...] Och så böckerna. Dem fick man leta rätt på själv i denna böckernas tysta stad, vars smala gränder av höga hyllor här och var vidgade sig till små öppna platser med emmastolar och ett valnötsbord med slädnät på.

Var det ett enkelt och billigt sätt att få dukar till borden? Hade kanske slädnäten kommit ur modet i början av 1900-talet, det var väl för övrigt en säsongsprodukt, som kanske inte användes så ofta längre?

*Citatet hittar jag i en mycket läsvärd bok: "Rätten till ordet, en kollektivbiografi över skrivande stockholmskvinnor 1880-1920", av Boel Englund och Lena Kåreland. Läs den!

The Bride Roses

29. Läs en somrig novell​

"​

The Bride Roses

​" från 1903,​ ur Short Stories, 1902 to 1903, av Lucy Maud Montgomery

The Little White Rose

av Hugh MacDiarmid

(To John Gawsworth)

The rose of all the world is not for me.

I want for my part

Only the little white rose of Scotland

That smells sharp and sweet—and breaks the he

​art.​

 

En berättelse av 

Lucy Maud Montgome

​​

r

​y​

​​

​ med nästan alla de ingredienser som hon brukar väva in i sina böcker och noveller. I det här fallet är det släktfejder, ödet och naturbeskrivningar — och med det konstaterandet avser jag inte att förringa hennes författarskap. 

"Miss Corona turned over on her pillows, lifted one corner of the white window-blind and peeped out. Below her a river of early sunshine was flowing through the garden, and the far-away slopes were translucent green in their splendour of young day, with gauzy, uncertain mists lingering, spiritlike, in their intervales. A bird, his sleek plumage iridescent in the sunlight, was perched on the big chestnut bough that ran squarely across the window, singing as if his heart would burst with melody and the joy of his tiny life. No bride could have wished anything fairer for her day of days, and Miss Corona dropped back on her pillows with another gentle sigh."

Den här berättelsen handlar om miss Corona som står helt ensam i världen på grund av "Grälet", som splittrat familjen 

—

​ men ödet griper in​ och ger miss Corona familjen tillbaka.

Rätt ofta lånar Lucy Maud av sig själv, så ock här där hon låter Charlotta återuppstå, med fräknar, stora rosetter och en benägenhet att ha ned prydnadssaker på golvet. De av er som läst Anneböckerna minns kanske miss Lavendels hjälpreda Charlotta.

"When Miss Corona went downstairs at last, she found Charlotta sobbing in the kitchen porch. The small handmaiden was doubled up on the floor, with her face muffled in her gingham apron and her long braids of red hair hanging with limp straightness down her back. When Charlotta was in good spirits, they always hung perkily over each shoulder, tied up with enormous bows of sky-blue ribbon."

Det är alltså en novell med lyckligt slut, och när jag tänker efter kan jag inte påminna mig om en enda bok eller berättelse av Lucy Maud som inte har det.

 

Något annat som ofta åtekommer i Lucy Mauds böcker är den skotska rosenbusken 

— den kan du läsa mer om hos Peter Boyd, där jag för övrigt stal bilden ovan.

.

Tidigare lästa noveller:

Jag började med en introduktion här, innan jag kastade loss.

 

2. Läs en novell där ett hus spelar en stor roll — "The Old Doll's House" från "More Than Somewhat", 1937, Damon Rudyon

 

17. Läs en novell som utspelar sig på havet  — "De svenska sedlarna"

ur En handfull dun av Sigfrid Siwertz,  från 1922 

 

3. Läs en novell med en siffra i titeln
 "2 B R 0 2 B", av Kurt Vonnegut.

 

6. Läs en novell som har namnet på en stad i titeln

"Katten från Siena och andra fantastiska berättelser" av Helena Nyblom.

 

24. Läs en novell som har samma namn som titeln på novellsamlingen den är med i — THE MAN WITH TWO LEFT FEET, från 1917, av P. G. Wodehouse.

31. Läs en novell som utspelar sig i skogen

Ringdans medan mor väntar, ur Ådalens poesi av Pelle Molin

21. Läs en novell som har ett personnamn i titeln

"Mammy Hesters Quilts", 1889, av Adelaide D. Rollston, ur "A Patchwork of Pieces

16. Läs en novell vars titel börjar på s

"Sand" av W. S. Merwin 

39. Läs en novell av en finländsk författare

Höstkvällståget av Frans Eemil Sillanpää, ur "Mot uppenbarelsen" och andra noveller, (1932) i översättning av Ragnar Ekelund.

9. Läs en vintrig novell

"The Winter of the Great Snows", ur "Essays of E. B. White, 1977

11. Läs en novell som är den sista i en novellsamling

"Upptäckten" ur novellsamlingen "På avigsidan", 1918 av Fanny Alving 

​  

35. Läs en novell av en nobelpristagare 

"The Gifts of Joy", 1971, av Pearl Buck​

36. Läs en novell där ett barn är en av huvudpersonerna

"Den gröna julen" ur novellsamlingen "Den stora glädjen, och andra noveller", 1962, Axel Hambræus 

26. Läs en novell vars titel innehåller ett verb  

"How the Widow Won the Deacon" av William James Lampton

 33. Läs en novell vars titel slutar på n​   "Lyckan" av Gertrud Almquist​, ur novellsamlingen "Den sällsamma resan", 1924.

 

10. Läs en novell som handlar om ett djur

"Pigs is Pigs", av Ellis Parker Butler 

25. Läs en novell som utspelar sig i en stad/på en plats som du har besökt

"Dear Baby", 1945, av William Saroyan