skip to main |
skip to sidebar
Så värst inbjudande ser bordet under magnolian inte ut — inte än. Men det var skönt att få ut det ur gara-get, så jag kunde byta plats med snöpryttlar och gräspryttlar. Dessutom vågade jag ringa efter pojken som ska prata förstånd med åkklipparen — nu går det nämligen att komma åt den.Nu gäller det att hänga med i svängarna — när våren väl kommit igång, då går det undan. Varje gång jag inspek-terar ägorna har något nytt stuckit upp eller något gammalt försvunnit.
Älsklingen tycker inte att det var en dag för tidigt att ställa ut trädgårdsbordet — en utmärkt utkikspost.
0Idag hör till den senare kategorin. Ett par vänner som jag inte träffat på evigheter hade sina vägar förbi. De ringde i morse och frågade om de fick titta in på eftermiddagen. Jag hann precis baka en paj innan jag gav mig iväg för att uträtta diverse ärenden. Hemma igen upptäcker jag massor med krokus i gräsmattan och kan inte låta bli att rensa lite i en rabatt. Medan jag ligger på knä och låter mig berusas av jorddoften kommer Wendy och Larry. 0
And the Seal