Jag har ju redan sagt

att vi aldrig slänger något.

Livsstilstankar

 A self sufficient arial colony. 

Idea of Belgian scientist and balloonist 

Etienne Gaspard Robertson

(En intressant kille, värd sitt eget inlägg)

En kort intervju på radion får mig att tänka till — och se mig omkring i mitt hem. Det handlar om att leva miljövänligt och att helst vara självförsörjande. 

Kvinnan som intervjuas har ett mycket litet hem och få ägodelar — hon säger vid ett tillfälle att om hon inte använder något på en vecka så åker det ur huset.

Jag ser mig omkring och tänker på alla böcker — inte läser jag dem alla varje vecka. Inte ens referenslitteraturen som jag nyttjar ofta, kommer till användning varje vecka. Det finns en hel del i köksskåpen som jag skulle kunna klara mig utan, för inte använder jag munkpannan, goråjärnet eller mina lergrytor, varje vecka. Hushållsassistenten använder jag inte heller varje vecka, men periodvis använder jag den varje dag, så den vill jag verkligen inte slänga ut — eller raclettemaskinen, som inte ens på vintern, kommer fram mer än en gång i månaden, kan jag tänka mig att leva utan. Däremot skulle jag inte sakna våffeljärnet.

Och kläder, jag som använder mina kläder tills de bara duger till skurtrasor, eller om jag inte gillar dem, viker ihop dem och tror att jag ska använda tyget till något. Och det kan ta’ åratal innan jag kommer på vad detta något är. 

Och fotoalbum — vem 17 vill slänga ut fotoalbum? Nej, den sortens liv är inte för mig. Ändå är jag övertygad om att jag lever ett mer ekonomiskt och

miljövänligt liv än många andra, eftersom jag sällan köper något annat än mat (böcker är mat för själen!). Jag behöver inte köpa något, för vad jag än behöver, så har jag det — må det vara en skruv eller en ryggsäck — det gäller bara att veta var. Och har jag det inte, så får jag leva utan.

Jag beundrar den här tjejen och Dickie, som klarar av att leva med ett minimum av ägodelar — men inser att det inte passar mig.