Lördag med Gutenberg

  Stories Pictures Tell, Book 3, av Flora L. Carpenter, är en bok från 1918, avsedd att få barn intresserade av konst. Jag gillar idén, även om man talar med barn på ett litet annorlunda sätt i dag — det är i alla fall vad jag hoppas. Boken presenterar några välkända målningar (i svartvitt), och berättar lite om dess tillkomst, och om personerna på bilden.

"Penelope Boothby or the mob cap" 

av Sir Joshua Reynolds

Boken har en lärarhandledning, och förmodligen är avsikten att läraren ska berätta om bilden med hjälp av texten. Varje kapitel inleds med "Questions to arouse interest, så följer några frågor som förefaller vara riktade till rätt unga barn — som till den här målningen: Where do you think this little girl is sitting? Does she look as if she were sitting still or moving? Do you think she is happy, sad, full of fun, or mischievous? What has she on her head? How is her hair combed? How is she dressed? What has she on her hands? In what way is she different from the little girls we know? What can you see behind her? How many like this picture? why?

Den här lilla flickan var tre år när bilden målades, och hon levde bara i ytterligare tre år, det som först fångade mitt intresse var huvudbonaden. Den här sortens mössor kan man ju se på många målningar, men inte förrän nu visste jag att de kallas för "mob cap" (mobcap eller mob-cap). Wikipedia skriver bland annat:  "The origin of the term mobcap is a compound of mob 'dishabille, casually dressed' + cap. It may be modeled on Dutch mop(muts) 'woman's cap'.  During the French Revolution, the name "mob cap" caught on because the poorer women who were involved in the riots wore them, but they had been in style for middle class and even aristocracy since the century began."

 En annan målning som presenteras är "Woman Churning" av Jean François Millet 

Det är uppenbart att inte ens för hundra år sedan visste barn hur man kärnade smör, så här kommer en utförlig beskrivning av hur man gör. Så här inleds den rätt långa texten:

The story of the picture. When the artist, Jean François Millet, was a little boy he lived in the country where nearly all the people knew how to churn and make their own butter. No doubt he often watched his grandmother churn and helped her, too. He must have liked to see her pour the milk into the big pans, which she then set away in a cool place until all the cream had come to the top. Then she would skim the cream from the milk, put it into the big wooden churn, and begin to work the churning rod up and down, up and down, until her arms grew so tired that she was glad to rest them a while and let him churn.

Jag följde en gång med mina schweiziska vänner till förskolan där de arbetade, just den dagen hade de en diskussion kring Carl Larssons bild av en kvinna som står i köket på Sundborn och kärnar smör — det blev en livlig diskussion, och det var intressant att se hur mycket barnen la märke till av alla detaljerna i bilden.

Ett upprörande förslag

Caspar David Friedrich
målning av
Georg Friedrich Kersting

Det är dåligt beställt med mitt adrenalinförråd — men det lilla jag har rann till i morse när jag lyssnade på nyheterna och får höra att Svenskt näringsliv tycker att de som studerar humanistiska och konstnärliga ämnen inte ska få lika mycket studiemedel som de “nyttiga” studenter som studerar ämnen som leder till “riktiga” arbeten!
Så snart jag hörde det började bloggreportern i mig att arbeta. Men så damp det ner ett mejl från Konstnärernas riksorganisation och Sveriges konsthantverkare & industriformgivare — det var så väl formulerat att jag lägger ut det istället för mina indingerade pip.

PRESSMEDDELANDE
Stockholm den 31 mars 2011


Svenskt Näringsliv borde ägna sig åt företagsfrågorna!


I en ny rapport från Svenskt Näringsliv föreslås studenter inom de humanistiska och konstnärliga utbildningarna få sänkt studiemedel eftersom Svenskt Näringsliv ser dessa utbildningar som ”lågproduktiva”.

KRO/KIF tar starkt avstånd från detta synsätt på utbildning som skulle få stora konsekvenser när det gäller vilka som kan söka humanistiska eller konstnärliga utbildningar. Deras förslag skulle göra det till en klassfråga om man kan studera exempelvis konstvetenskap eller utbilda sig till konstnär.

Dessutom ger sig Svenskt Näringsliv ut på djupt vatten när de talar om konstnärer som lågproduktiva. Tvärtom visar den mesta statistik att bild- och formkonstnärer arbetar mer än genomsnittssvensken, hela 47 timmar per vecka enligt Konstnärsnämndens senaste inkomstundersökning. Och arbetslösheten är tvärtemot vad Svenskt Näringsliv tror faktiskt lägre bland utbildade inom de kreativa och kulturella näringarna jämfört med samhället i stort.

KRO/KIF tycker att Svenskt Näringsliv istället för att lägga förslag som skulle göra det svårare att bli konstnär borde engagera sig för att göra det lättare att vara konstnär. Särskilt då omkring 70 procent av form- och bildkonstnärerna är egenföretagare.

- Svenskt Näringsliv borde engagera sig i frågor som skulle göra det enklare att vara företagare som konstnär istället för att försöka förhindra människor från att bli det. Istället för sänkta studiemedel skulle vi se att en avdragsrätt för konst infördes, att ett system liknande ROT skulle införas för konstnärer och att konstnärerna skulle få bättre betalt när de visar sin konst. Varför driver inte Svenskt Näringsliv dessa företagsfrågor? Kommenterar KIF:s ordförande Johan Wingestad

- Svenskt Näringslivs förslag skulle göra att den sociala snedrekryteringen till de konstnärliga utbildningarna skulle bli än skevare. Tycker Svenskt Näringsliv att det ska vara en klassfråga om man som ung student ska utbilda sig till konstnär? Kommenterar KIF:s ordförande Johan Wingestad

För mer information kontakta:
Johan Wingestad, 070-3000493, johan@kif.se

Om KRO: KRO är de svenska bildkonstnärernas intresseorganisation. KRO ansluter konstnärer med högskoleutbildning eller minst fem års yrkeserfarenhet. KRO drivs på riksnivå, regionalnivå och i lokala arbetsgrupper.
OM KIF: Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, organiserar konstnärer och konsthantverkare som arbetar med tillämpad konst, dvs tillämpar sina konstnärliga kunskaper i specifika material.

Näring för själen

Home, 1942

James Fitton

1899-1922

.

Som så många gånger förr undrar jag vad det är i musik och konst som berör oss så starkt. Det finns både målningar och musik som jag tycker är vackra — men så finns det musik, eller ibland bara en ton, som får tårarna att tränga fram. Eller som bilden ovan (klicka på den), som jag hittade häromdagen, som fullkomligt ta'r andan ur mig.