Jag har aldrig hört talas om Kron-Sterisol, och en sökning på nätet ger inget napp. Det finns ett antal firmor där Sterisol ingår i namnet, bland annat en som förefaller föra sanitetsprodukter. Och på ett amerikanskt forum där man diskuterade rengöring av musikinstrument kommer någon med följande förslag:
"Also, a product called "Sterisol" which is available at some music stores and online music accessory stores can be sprayed right down in it to kill germs."
Annonsen finns i Svenska Journalen i augusti 1931. Samtidigt finns en kort artikel i tidningen, men den är inte särskilt upplysande.
Rötmånaden var säkert rätt tidpunkt att saluföra ett nytt medel av det här slaget — i synnerhet som inte alla hade isskåp på 30-talet.
Personligen har jag inte haft några dåliga erfarenheter av rötmånaden, varken kalvar med två huvuden eller sur grädde har drabbat mig.
Den enda gång jag påverkades marginellt var när kompisen ville ta' hål i öronen men inte vågade. Så hon bad mig gå med — jag skulle alltså få mina öron genomborrade först, för att hon skulle se att det inte var så farligt. Det måste ha varit den sommaren jag nyss fyllt fjorton år. Men när vi kommer till den kombinerade ur- och guld affären i mitten av augusti, vägrar innehavaren att göra några hål förrän rötmånaden är över. Så vi fick komma tillbaka i början av september. Nu råkar jag vara rätt smärttålig, jag tyckte inte att det gjorde ont, vilket var tur, annars hade nog Britt-Marie gått därifrån utan hål i sina örsnibbar. Efteråt trätte hon på mig för att jag inte talat om att det gjorde ont!
rötmånad, allmänt den tid på året, i juli–augusti, då god värme och fuktigt klimat bidrar till att organiska substanser, bl.a. matvaror, lätt ruttnar. Mer precis utpekades den tid då solen står i Lejonets tecken (22/24 juli–22/24 augusti). Enligt folktron kunde man då vänta sig rötmånadshändelser, såsom vanskapta kalvar och andra missfoster. Eftersom solen står i närheten av Hundstjärnan (Sirius) vid periodens början kallas rötmånaden även hunddagarna.
rö`tmånad subst. ~en
ORDLED: röt--mån-ad-en
• tid på året (i juli--augusti), då värme och fuktigt klimat i hög grad bidrar till att matvaror ruttnar ibl. exaktare om perioden 22/24 juli--22/24 augusti: rötmånadsvärme; var försiktig med färskvaror under ~en
BET.NYANS: ibl. överfört för att ange ngt onaturligt el. osannolikt ⟨i sms.⟩: rötmånadshistoria; rötmånadskalv
KONSTR.: (i el. under) ~en
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; till röta
rö`tmånad subst. ~en
ORDLED: röt--mån-ad-en
• tid på året (i juli--augusti), då värme och fuktigt klimat i hög grad bidrar till att matvaror ruttnar ibl. exaktare om perioden 22/24 juli--22/24 augusti: rötmånadsvärme; var försiktig med färskvaror under ~en
BET.NYANS: ibl. överfört för att ange ngt onaturligt el. osannolikt ⟨i sms.⟩: rötmånadshistoria; rötmånadskalv
KONSTR.: (i el. under) ~en
HIST.: sedan yngre fornsvensk tid; till röta
Har inte heller hört talas om Sterisol, vilket nog i sig inte behöver betyda varken det ena eller andra:).
SvaraRaderaDu påminde mig om när jag gjorde hål i örsnibbarna under en tidig vårdag. Jag å min sida fick veta att det var för tidigt, att jag kunde få inflammation i såren. Jag som aldrig har varit särskilt blödig av mig tuppade av när det första hålet var gjort och vaknade av att expediten höll om mig så jag inte skulle falla till golvet. Pinsamt för en ung tonåring.
Karin som inte alls använder örhängen av något som helst slag. Antagligen har hålen växt fast och jag tänker inte ens testa om så är fallet.
Karin,
SvaraRaderaJag hoppas expediten var snygg! Lite kompensation för det pinsamma vill man ju ha.
Jag tror faktiskt inte att hålen växer igen - jag har prövat en gång vart tionde år ungefär, och det går alltid att få i ett örhänge. Fast det finns ju skit i hålet.
Nå'n enstaka gång har jag haft ett örhänge i det minst allergiska örat när jag snoffsat upp mig. Minns inte när det var senast!
Margaretha
Sterisol verkar lite farligt eftersom det dödar bladlöss och bakterier. Det hade nog inte godkänts för livsmedel idag.
SvaraRaderaIntressant med ord som har försvunnit. Som negation används konsekvent "icke" (när blev det omodernt och ersattes med "inte"? Kanske ämne till en avhandling i nordiska språk. "Förskämning" har jag heller aldrig hört eller sett förut.
Aldrig att jag märkt av "rötmånaden" trots att vi alltid haft egenproducerad opastöriserad mjölk. Aldrig, av alla de många hundra kalvar som fötts på gården så har det varit någon med missbildningar. Det enda man kan se är att det alltid dyker upp fruktflugor i augusti.
SvaraRaderaDet är möjligt att vetenskapen kan påvisa att "rötmånaden" existerar men jag tror att det mest är skrönor från förr då man inte hade ordentliga förvaringsmöjligheter.
Ingrid,
SvaraRaderaDet är ju rätt gott om sån't som betraktades som ofarligt (ogiftigt) då, när det begav sig, som är förbjudet i dag.
En högst ovetenskaplig undersökning, i dag på morgonen, ger vid handen att icke och inte tycks ha använts parallellt i kring förra sekelskiftet. Jag plockade på måfå ut några äldre böcker för att se vilket ord som var vanligast.
En Dickensöversättning ("Den gamla antikvitetshandeln") från 1913 använde både icke och inte.
Båda orden använder också Hjalmar Söderberg i "Historietter" från 1898 — men med fler icke än inte.
Jag hittar bara icke, i Henrik Sharlings "I Nöddebo prästgård" från 1896.
Liksom hos Tegnér i "Frithiofs saga" — möjligtvis kan det bero på att det låter bättre i versform.
I "Unge Werthers lidande", i en översättning från 1913 tycks icke vara det mest använda ordet.
Böcker där jag enbart finner inte är:
"Släktarvet", av Elisabeth Beskow (Runa), 1929.
de av Anders Ejes böcker jag bläddrat i
och
"Flickan i Stadsgården" av August Blanche, 1847.
Det märkliga är att icke sällan används i dag, (annat än i en del fasta uttryck) medan andra ord som ej, samt, och dock överanvänds — kanske i ett försök av verka litterär eller bildad.
Renée,
Nej, jag tror knappast att det blir tillräckligt varm i Sverige för att vi ska drabbas av förskämd mat, om vi inte lämnar den framme FÖR länge, vilket kan få mat att ruttna året runt.
En kalv från Bjursås, med två huvuden finns på Naturhistoriska riksmuseet - men om den är född i rötmånaden har jag ingen aning om.
Margaretha
Tack för din intressanta utläggning om "icke" och "inte". Får lust att själv titta i mina gamla barnböcker från trettiotalet. "Inte" är tydligen gammalt det också eftersom du hittade det redan 1847! Man kan ju undra vilket ord som är äldst i så fall.
SvaraRaderaI Norge använder man ju inte "inte" utan "icke" eller "iche" (stavas väl icke det också, antar jag).
Ingrid,
SvaraRaderabåda orden är urgamla. Om icke säger Hojen:
HIST.: sedan runspråklig tid; fornsv. äkke, ikke 'intet; icke'; urspr. neutrum av ingen
och om inte:
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. inte; jfr icke
Margaretha