En present, choklart

Här är mor på väg till dansskolan — fullt så- "volangig" var hon inte till vardags.
Redan för bortåt 90 år se'n knåpade barnen på kindergarten ihop presenter till föräldrarna.
Säger man åt en femåring att boken ska "din mamma" få — så är det rätt naturligt att barnet skriver "till din mamma" på titelbladet. För övrigt är jag imponerad av skrivstilen hos en så ung skribent.

Det lilla recepthäftet med Jean-Étienne Liotards välkända målning "La Belle Chocolatière" är i för-vånansvärt gott skick efter alla år.

Ända se'n jag var barn har jag med jämna mellanrum bläddrat i häftet och dreglat över bilderna — men jag har faktiskt aldrig provat några av recepten. Kanske är det på tiden. Den som är nyfiken på receptsam-lingen kan se den hos Gutenberg. Det förefaller vara en annan upplaga för omslagsbilden är inte det samma, men såvitt jag kan se är innehållet det samma.

Språkförbistring

På den här bilden är min mamma förmodligen knappt ett år. Ett par år äldre var hon när hon besökte Sverige och släkten första gången.
Hennes gotländska morfar skulle vara barnvakt åt henne en kväll — han talade inte engelska och mor talade inte svenska. Vid läggdags uppstod meningsskiljaktigheter och mor upprepade envist "I don't want to sleep".
Varpå den gotländske patriarken genmälde, "slipe mig hit, och slipe mig dit, nu ska du sove!"