I vår familj var det alltid så, att när någon stod i valet och kvalet, beträffande någon udda pryl — ska jag slänga eller inte, om inte, vad gör jag med den — då rådfrågades mor. Kunde hon inte ge ett råd, sa hon alltid: "give it me", så tog hon prylen, och försvann med den. När jag sedan efter flera år kom på att den skulle vara bra att ha, så frågade jag mor om hon mindes den där grejen — ett ögonblick sa' hon, försvann en stund, för att återvända med prylen.
Men många av sakerna efterfrågades aldrig, och nu har det fallit på min lott att sortera och slänga. Jag ta'r det nätt, använder bara några stunder då och då — så frågan är om jag någonsin blir färdig.
Hittar mycket intressant, som 15-kort, minns ni att det fanns dylika, på den tiden man hade råd med läkarbesök? De korten jag hittade var från -88, vilket förvånade mig — jag trodde att det var ännu längre sedan vi hade dem.
De här två klippen är trots sin ålder aktuella.
En kasse med papper är redan nedburen till soptunnan, men den här påsen kan jag ju inte slänga.
Funderar på att skaffa en kudde i lämplig storlek, och använda den till kuddvar.
De här två klippen är trots sin ålder aktuella.
