Visar inlägg med etikett addinall. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett addinall. Visa alla inlägg

söndag 11 oktober 2020

På tacksägelsedagens kväll

 

Cornucopia

Våra grundläggande sociala friheter har blivit så invanda att vi inte längre observerar dem, än mindre känner någon tacksamhet över dem.
                                                ur Motsägelser, 1968
                                                  av Werner Aspenström

 

fredag 14 april 2017

måndag 13 februari 2012

Värmande vänskap

Femme Assise au Gueridon
Ruth Addinall

Almanackan från Ruth hänger så jag ser den flera gånger om da’n. Och varje gång blir jag lika glad. 

Halduken som Maureen har stickat åt mig, hänger så jag ser den varje gång jag ta’r på mig ytterkläderna. 
Färgpennorna från Alissa, konstkorten från Jodi, en bok från Karin, sidenkläder från Franca och så disktrasan från Maitri som jag använder varje dag — alla dessa ting som vittnar om avsändarens omtanke, värmer så gott. Och alla koppar te, jag druckit medan jag tänkt på givaren.

Ingen av dessa vänner har jag träffat, men de har alla taget en paus i livet, bara för att tillverka något, eller skicka något som fått dem att tänka på mig. 
Lägger jag därtill presenter från vänner jag träffat i levande livet, så är vardagen fylld av dessa glimtar av vänskap — servetten från Jane, muggen från Renate, kuddarna från Hildegun… alla dessa saker som sänder glädjeilningar genom kroppen.
När jag kommit så långt i skriverierna, tog jag en paus för att se om det fanns post i lådan — vykort från två vänner på vift i världen. Tack!

torsdag 24 juni 2010

Telefonterminologi

Woman on Phone, 1995
Ruth Addinall
.
"Var god och dröj" är det ingen som säger längre — ingen utom jag. Nu ombedes man vänta kvar. Det hjälper ju inte att huta åt telefonsvararen — men jag muttrar fula saker och mina hörselgångar vrider sig av smärta.
Ett annat plågsamt uttryck är "samtalat går inte att koppla fram", eller ibland "koppla upp". Varför detta fram och upp?
Det kan hända att dessa meddelanden betraktas som korrekta, men än har jag inte vant mig. För det är ju tyvärr det man gör, när man har hört innan istället för före och själv istället för ensam tillräckligt många gånger så orkar man inte hetsa upp sig.

tisdag 5 januari 2010

Pausmusik

Couple with Guitar
.
Jag har nyligen upptäckt Ruth Addinalls konst — tänk så mycket man skulle gå miste om utan tillgång till "nätet"!
Ruth har varit vänlig nog att låta mig visa sina målningar här.