frågar sig Sven Teglund i gårdagens ”tankar för dagen”.
JAG!!!! vill jag skrika tillbaka. Han undrar varför en bok utan skilsmässor, mord eller andra uppslitande händelser inte säljer, när den vanliga vardagen rymmer så mycket intressant.
Det har även jag undrat många gånger. En av mina skenbart händelselösa favoritböcker är Harriet Beecher Stowes ”Poganuc People”, en bok jag skrivit om tidigare.
Just nu läser jag Mathilda Roos sista bok ”Maj: en familjehistoria”, än så länge ger den mig vad jag vill ha: nya ord (det vill säga gamla), lite stockholmiana - bygget av nya riksdagshuset var under uppförande - väl tecknade karaktärer och interiörer. Vad kan man mer begära?
Först var det ett himla pill att få dit länkarna, se’n försvann de bara. Här kommer de ”fristående”:
https://bastmattan.blogspot.com/2013/12/pa-julens-sjatte-dag.html?m=1
https://bastmattan.blogspot.com/2014/03/nu-har-jag-hunnit-till-r.html?m=1
U
Tänker på Mrs. Dalloway av Virginia Woolf. Där var väl hela konceptet en dag i ett "vanligt" liv tror jag. Själv är jag nog lite mer benägen att läsa storslagna berättelser, berättelser om avgörande ögonblick, resor och myter ;).
SvaraRaderaAnnika,
RaderaÄven lågmälda vardagshändelser kan ju vara storslagna - tänker bland annat på Nevil Shutes böcker som är spännande bladvändare, utan att något sker med buller och bång. Som ”Pied Piper”, där jag fick lära mig hur det var att ta sig igenom Europa under andra världskriget. Skrev om den och ett par andra böcker, som är spännande utan att man biter på naglarna (https://bastmattan.blogspot.com/2020/09/tre-lasvarda-bocker.html?m=1).
Jag gillar biografier som ju kan ju vara spännande utan att man behöver bita på naglarna.
(Spännande är ett spännande ord).
Margaretha